Lotta Rudholm misshandlad till döds i Ulvsunda, 2016-06-04

Den här Angeli*a det är ännu en kvinna som tycker synd om män som misshandlar. Alltså kvinnor som tillåter män som behandlar dom illa, dom kvinnorna är ju ett lika stort problem som männen nästan. Hon sitter och säger "Jag tycker om honom mycket". Men hallå! Han har ju slagit ihjäl en kvinna + misshandlat även DIG och ändå sitter du och säger att du tycker om honom?!

Alla människor har ett ansvar över sitt liv. Och i det ansvaret innebär att man ska ta hand om sig själv. Om man VET att en människa är farlig och om man blivit hotad och misshandlad av den personen då har man ett ansvar att hålla sig borta från den personen. Man bär inget ansvar att någon annan misshandlar eller mördar. Det är enbart den andres ansvar. MEN man bär ett ansvar över att man fortsätter ha den människan i sitt liv. Hur krasst det än låter. Man har faktiskt ett ansvar över sitt liv och sin hälsa och när man inte tar bort faror som man vet är faror då har man ett ansvar.

Folk kan säga "Han var så elak mot mig i 10 år". Ja men det fanns en dörr att gå ut genom under dom 10 åren. Du hade 3650 dagar på dig att gå ut genom en dörr och stänga igen den dörren. Man kan inte bli illa behandlad om man inte tillåter det själv. Man kan bli det 1 gång. Men man kan inte bli det fler gånger än så. Dom andra gångerna väljer man det själv.

Jag har haft en enda suspekt man i mitt liv (som jag inte visste om var våldsam för han var tvärtom i början) men plötsligt så en dag så kom han in med en kniv och hotade mig och var väldigt aggressiv mot mig. Som en blixt från en klar himmel. Världens gulligaste kille hade han varit innan det. Och jag tog då kniven ur hans hand och satte den i bordet och sen så sa jag på ett MYCKET BESTÄMT sätt till honom "Vem tror du att du är som gör så mot mig?". Då blev han tyst. Och sen gick jag ut genom dörren. Och kom aldrig tillbaka. Hur enkelt som helst och bli av med honom. Han gjorde det 1 gång och aldrig igen. Hade han gjort det fler gånger mot mig hade det varit MITT ANSVAR också eftersom jag hade tillåtit att någon hade FORTSATT att behandla mig illa. Första gången var det enbart hans ansvar. Dom andra gångerna hade det varit mitt ansvar också. Då hade det varit BÅDAS ansvar.

Så jag förstår inte problemet med kvinnor som stannar kvar hos dessa män och sen klagar? Det är inget annat än ett mysterium. Det är ju bara att säga ifrån på ett mycket bestämt sätt och sen gå sin väg och bryta all kontakt. Blir man inte av med honom efter det så går man till polisen och tar emot den hjälp som finns.

Efter att ha blivit ratad hade hon plötsligt hittat någon som slogs med näbbar och klor för att få behålla henne. Hon tolkade detta vara "kärlek" - som så många andra med henne gör/har gjort i liknande situationer.

Och inte nog med att HAN älskade HENNE, HON måste OCKSÅ ha "älskat" HONOM (enligt den här tolkningsmodellen), eftersom hon OCKSÅ kände stark svartsjuka så fort det såg ut som att hon var på väg att förlora honom.

Det är ju inte första gången i världshistorien som beroende/osjälvständighet tolkas som kärlek. Filmer, låtar, litteratur är fulla av beskrivningar som marknadsförs som "århundradets kärlekshistoria" - trots att det enda de beskriver är ett osunt beroende antingen av bara från den ena sidan - eller båda.

Man beskriver hur man inte kan leva utan den andre..
Hur man vaktar den andres varje steg..
Hur man är beredd att nöja sig med vad som helst - bara den andra kommer tillbaka…

osv.

Om det är något som man borde lära våra ungdomar redan i skolan så är det detta att kärlek inte ser ut på det sättet. Om ens relation ser ut som så, då pratar vi om något annat än kärlek.

Man måste komma ihåg att ställa frågan: "What's in it for her?"

För hur "galet" och "motbjudande" än någon annans förhållande ser ut i våra ögon, så finns det alltid NÅGOT i det som lockar mer än att lämna, ifall "offret" stannar kvar.

Det kan vara så att i våra - friska? - ögon väger fördelarna helt klart mindre än nackdelarna, men i offrets ögon är det precis tvärtom. Offret har ju en annan tolkningsmodell och värdesätter på ett helt olika sätt än vi som tittar på.

"Galet sexliv" som exempel skulle ju ALDRIG räcka som en ursäkt för att stanna kvar i en relation där man blir misshandlad både fysiskt och psykiskt. Då går "galet sexliv" fett bort för oss flesta. Men inte alla..

Om en människa är å ena sidan "snäll" - köper blommor och ger en komplimanger (som ett exempel) - men å andra sidan sjukt kontrollerande, aggressiv och våldsam, då skulle de flesta av oss tolka honom som "icke snäll". Nackdelarna tar alltså över fördelarna så att de räknas inte längre. Han blir bara elak och konstig och därmed icke attraktiv.

Men ALLA tolkar inte hans beteende som så. Dessa lottas och angelicas har en annan bedömningsskala enligt vilken multipliceras fördelarna i en formel så att de fortfarande överväger nackdelarna.

Det är därför som dessa beroenderelationer blir så ofattbara för oss andra.

Och inte nog med det. Dessa kvinnor behöver inte tycka synd om GM. De kanske tvärtom tycker synd om sig själva när de inser att ifall relationen bryts (helt) då går de miste om fördelarna. Och i det övervägandet vinner fördelarna.

Problemet är att de inte kan få endast fördelarna utan måste acceptera även nackdelarna.

För ingen människa gör något utan en orsak. Sen kan orsaken se helt "galen" ut i våra ögon, men det är fortfarande en riktig orsak för just den människan.

När man tänker på Lotta är det lätt att förstå att hon inte kan ange "den riktiga" orsaken till myndigheterna och släktingarna. Hur skulle det låta? Därför måste ange något annat: hunden, rädslan osv.

Problemet för Lotta speciellt är att hon redan sen flera år tillbaka har levt i en stor lögn. Hon lever "parallella liv" och stressar sig själv när hon måste försöka sammanstråla dessa liv utan att avslöja något. Då blir det lättare för henne att exempelvis ta avstånd från sina släktingar än att be dem om att ljuga å hennes vägar.

Martin var alltså inte den som "isolerade henne från omvärlden". Lotta hade redan innan Martin tillräckliga orsaker att inte ha så tät kontakt med sina släktingar som ändå kände Per sen flera år tillbaka och hade en viss kontakt med honom. Men det blev bekvämt för Lotta att använda Martins svartsjuka som ursäkt för att inte ringa.. Martins motiv passade som hand i handsken med Lottas motiv.

Man kan nog prata om en empatistörning på båda sidorna.

Martin misshandlar (både psykiskt och fysiskt) och tänker inte på hur det känns hos offren. Allt handlar om honom själv.

Men det är lika illa hos damerna.

Lotta bryr sig inte ett skit om Per – egentligen. Säger en sak – gör en annan. Hon bryr sig inte ett skit om Martins tidigare offer, de som Martin har dödat/misshandlat. De räknas inte. Allt handlar om henne själv.

Angelica bryr sig inte om Lotta, eller de andra offren. Allt handlar om henne själv.

Tycker du själv då att Lotta var normal?

De som påstår att samhället inte gör/gjorde något vill inte se sanningen i vitögat. De vill inte erkänna offrets ansvar över sin egen hälsa. Alternativt oförmåga att se till sitt eget bästa.

Om man accepterar att Lotta inte var kapabel att agera enligt sitt eget bästa, då måste man acceptera även omhändertagandet och det faktum att samhället i så fall tar på sig det ansvaret som hon egentligen själv hade. Genom att göra så kommer samhället även att ta över hennes rättigheter och bestämma å hennes vägnar.

I en rättsstat kan man inte bura in någon bara därför att hen blir anmäld.

Då är det kanske mer acceptabelt att man separerar sådana här par med ömsesidigt kontaktförbud där den som kontaktar (i vilket syfte som helst) blir dömd.

Imorgon börjar rättegången.

Att media väljer att gå på de anhörigas linje eftersom det gör en bättre nyhetsstory av det är ju inget ögonbrynshöjande direkt. Tänk hur det skulle se ut om medierna kablade ut vad BO faktiskt kände och sa till GM under en betydande tid av deras relation.

Därför att jag inte tycker det är så förbannat roligt att sitta och läsa myndighetsdokument på ett par hundra sidor i X olika aktbilagor. Men det har bekräftats i tråden att han har ASP, vilket jag och någon annan användare redan diskuterat och väl något sånär mötts på halva vägen.

Varför läser du inte bara tråden?

Vad är ASP?

Antisocial personlighetsstörning.