Ökar den totala penningmängden vid hög ränta?

Termen FRB syftar till att bankerna måste hålla en viss fraktion av inlånade medel (eller kreditexpansion med relation på reserver i form av centralbankspengar) men det inte så krediter skapas i EU-banker:
http://www.bankofengland.co.uk/publi...eycreation.pdf

Andra meningen i dokumentet:
"Banks do not act simply as intermediaries, lending out deposits that savers place with them, and nor do they ‘multiply up’ central bank money to create new loans and deposits."

Jag tror dock att amerikanska banksystemet har kvar kassakrav för kreditexpansion.
Kan detta förvirra diskussionen om skapandet av krediter?

Men detta som grund, beskriv hur svenska bankerna finansierar sina utlån .

Det är kul att fler folk intresserar sig för banksystemet, men jag har en del synpunkter på det du skriver över.

I ditt exempel beskriver du en bank som har 100 miljoner kronor. Dom har skulder på 100 miljoner kronor till fordringsägarna, förstår du hur bankens balansräkning ser ut?

Svenska banker har inget kassakrav så det du beskriver med multiplikator stämmer inte.

Om Sverige hade ett kassakrav så skulle inte riksbanken ha mandat att reglera kassakravet.
Jmf med likvidtetskrav som inte regleras av riksbanken.

Bankerna har inga valv med kontanter som backar upp något kassakrav för utlån så teorin att kontanter skulle försvinna för att ett kassakrav (som inte finns ) skulle öka är felaktigt.

Leta gärna upp ett exempel där kassakrav beskrivs som motbevisar mig.

Andra meningen i dokumentet:
"Banks do not act simply as intermediaries, lending out deposits that savers place with them, and nor do they ‘multiply up’ central bank money to create new loans and deposits."

Jag tror dock att amerikanska banksystemet har kvar kassakrav för kreditexpansion.
Kan detta förvirra diskussionen om skapandet av krediter?[/quote]

Sverige har inte "klassisk" FRB, det stämmer. Kapitaltäckningskravet ändrar dock inte grunden för hur krediter skapas i bankerna.


De svenska bankerna finansierar sin verksamhet genom inlåning från allmänheten, och upplåning från den svenska och internationella penningmarknaden. Samt genom eget kapital förstås.

Nu var scenariot rent hypotetiskt och man på något sätt lyckats få ner alla skulder till noll. Enda sättet jag ser det hända är om valutan blir värdelös först.

Att försöka radera samtliga skulder via amortering skulle skapa kraftig deflation och en massa följdeffekter som gör den vägen omöjlig.

Vad menar du med den monetära basen? För mig är det säkerheten som backar fodringarna. Dessa finns kvar eftersom de är fysiska. Även fysiska kontanter och pengar på riksbankens konton är en skuld konstruktion med ett relativt värde. Riksbanken är också en bank och alla kronor den har är i from av fodringar och skulder.

En kredit som upphör måste absolut inte ersättas av en ny kredit. Amorteras en kredit av (eller om den återtas och säkerheten säljs) minskar bankens topline något. Detta är ingen katastrof och lånevolymerna skiljer sig konstant åt från år till år. När kreditvolymen minskar minskar ju även kostnaderna. Det slår inte så våldsamt på sista raden.

Skulle ALLA skulder amorteras av ser det förstås annorlunda ut, men det är svårt att tänka sig ett scenario där det vore aktuellt i ett land som inte är i krig eller liknande.

Med tanke på bostadspriserna, framför allt i storstadsregionerna, ökar och ökar så skapas enorma mängder krediter iform av lån. Jag vet inte hur mycket som amorteras, dvs. hur mycket krediter som försvinner men om man tänker så här: vid minus ränta och en växande marknad är det dumt att avyttra sitt handelsmedel och istället utnyttja dem till att växa på t.ex börsen eller renovering.

Hur stor är risken för hyperinflation? Om allt fler inte kan betala tillbaka men siffrorna på kontona i systemet är kvar.. (krediterna är i omlopp)

Om fler får svårt att betala så ökar värdet på de fodringar som anses kunna betalas. Det resulterar i deflation på vissa fodringar och avskrivning på andra.

Hyperinflation i tillgångar? Fastigheter, skog m.m.

Så bra, då är det nog bra använda termen FRB då det endast förvirrar diskussionen där en del tror på kassakrav.


Detta var inte tillräckligt bra förklarat hur ett bostadslån uppkommer.

Kapitalkraven enligt Baselackorden relaterar inte alls till kreditexpansion som du tror. Det är en sätt att räkna fram risker för ev. kreditförluster där bankerna måste hålla eget kapital (mestadels aktiekapital).
Banker kan emittera nya aktier som säljs till pensionsfonder och andra investerare och på så vis öka eget kapital ( som inte sätts på bankens tillgångssida).
Att kreditexpandera till stat och kommun är viktat till NOLL,dvs bankerna behöver ha NOLL i aktiekapital om en stat vill "låna pengar". De behöver inte låna upp några pengar för finansiering men banken tar en risk att bli insolvent om staten inte kan betala tillbaka krediten. Bankernas balansräkning expanderar lika mycket på tillgångssidan som skuldsidan vid ett sk. lån.

I första citatet som jag länkade till från Bank of England så beskriver dom att banker inte agerar mellanhand. Så jag förstår inte hur du nu kan säga att banker lånar upp på marknaden för finansiering av lån (som en mellanhand)?

Då banksystem skapar all betalmedel idag ( bortsätt från kontanter) så är det helt självklart att detta skapas "ur luft". Men förklara gärna mer ingående hur detta går till, enligt din mening.

Apropå räntor och sparande: kopplingen mellan ränta och sparande är allt annat än solklar. Visserligen kan man teoretiskt förvänta sig att folk skulle spara mer när räntan är hög och vice versa, men så fungerar det inte i praktiken. Låga räntor gör att de som är beroende av ränteinkomster sparar mer, liksom de som instinktivt sparar mer för att de upplever att framtiden är osäker och ekonomin känns skakig.

http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Eko...-och-sparande/

Som du kan se i den här grafen är sambandet mellan hushållens sparande och räntan närmast den omvända, d.v.s. hushållen sparar rekordmycket nu när räntan är obefintlig men hade negativt sparande när räntorna steg 2005-2006. Detta tyder på att sparandet främst styrs av människors oro för framtiden.

Det var väldigt vad det var aggressivt tonläge här.
Banker skapar pengar när folk tar lån för att t.ex. köpa ett hus. Sluta tramsa nu.

Här är en enkel film som finns på Riksbankens hemsida som beskriver detta:
http://www.riksbank.se/sv/Press-och-.../Vad-ar-pengar

kassakrav har tydligen bytts ut mot kapitaltäckningskrav.

Så här skriver de på wikipedia

Inom ekonomi innebär fractional-reserve banking (förkortat FRB) att banker kan skapa och låna ut N gånger det egna kapitalet. Som exempel kan multiplikatorn N vara 40. Då kan en bank med 1 miljard i kapital skapa 40 miljarder i krediter, vilka sedan ingår i penningmåttet M1.[1][2][3]

Detta system har praktiserats länge.[förtydliga] Hur stor del, eller fraktion, som bankerna måste behålla bestäms av centralbanker genom kassakravet. En liten andel leder till högre ökning av penningmängden medan en större fraktion leder till en lägre ökning. Idag regleras många länders banksystem genom de internationella Basel II-reglerna.

Den 1 april 1994 övergav Sverige i praktiken systemet när riksbanken beslutade att kassakrav för banker och kreditinstitut i form av insättningar på konto i riksbanken reduceras till noll.[4]. Istället begränsas bankernas utlåning ytterst av ett kapitaltäckningskrav [5]. Genom EU-lagstiftning så följer EU och Sverige idag Basel II-reglerna, men planen är att införa Basel III-reglerna för bankerna.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Fracti...eserve_banking

Grattis, du ligger nu 4 år efter mig i utveckling då jag började lära mig om detta
Men du kan säkert mer än 90 % av övriga befolkningen om detta så du är på god väg.

Kapialtäckning är kapital ( oftast aktiekapital) som bankerna måste ha för att täcka ev. kreditförluster.

Får bankerna mycket kreditförluster te.x. pga. utlån till bostäder så ska då aktiekapitalet ( som aktieägarna i banken innehar) täcka delar av förlusten.
Jag menar fortfarande att kapitalkravet inte begränsar en banks kreditutgivning till stat och kommun samt bostäder. Så länge du är kreditvärdig och kan betala av månadskostnaden så får du lån ganska enkelt till bostad med pantbrevet som säkerhet (bankens tillgång).
Bankerna tar dock en risk med att skapa krediter då de skuldsätter sig lika mycket som lånekunden.

Jag tror också, precis som du, att bankerna skapar krediter dvs skuld på kronor.
Men en del verkar tror att bankerna är mellanhand där dom lånar upp för att låna ut till bolån.