Ökat antal skilsmässor en konsekvens av feminism

Det kan hända att jag extrapolerat lite på det du skrivit, men trenden har varit den ett tag nu. Titta själv om du inte tror mig. Referenserna i mitt inlägg är direkt till dina inlägg.

Det är sunt förnuft att gå ifrån istället för att slå till någon. Det bevisar att män är mindre aggressiva än kvinnor, men du har rätt. Till slut måste man ta tag i problemen. Fungerar det inte verbalt måste man testa något annat.

jepp mäns högre lön brukar sägas vara den främsta anledningen till att just män inte tar ut föräldraledighet…man har inte råd sägs det.
Dock visar forskning att även vid motsatt, kvinnan har högre lön / samma totala inkomst som motsatt, så stannar hon hemma och han går på jobb, så verkar inte helt stämma att folk "inte har råd" att det enbart beror på högre inkomst etc.

Och precis allt måste inte göras på ett visst sätt…nämligen sättet han tjänar kosingen/ hon tar omsorgsarbetet, det går dela detta mer jämnt så utfallet ekonomiskt/ arbetsmässigt blir mer rättvist.

Och nej jag tror inte det är så stor skillnad på hemarbete singelman och singelkivnna.
i vart fall om man håller sig till samma personlighetstyper…dvs slashas/ slusk/ bohem Lisa tvättar och dammsuger nog lika sällan som slashas/ slusk/ bohem Olle.
Och mr proper medelsvensson lia ofta som miss proper medelsvensson.

Om män mest förlorar på den sk jämställdheten, så är det knappast ägnat att framkalla förvåning att de kommer att förhålla sig avvaktande till densamma. Svenska män har generellt knappast varit vinnare i relationen mellan könen de senaste 50 åren.


Det är allt litet avslöjande att kvinnor blir så upprörda när de avkrävs ansvar. På något sätt tycks feminister anse att ansvar är för män och frihet är för kvinnor. Om Ni verkligen önskar jämställdhet, så måste Ni också stå ut med att bära ansvar för det Ni gör. Orsaken till att svenska kvinnor begår ovanligt många slentrianaborter och initierar ovanligt många skilsmässor skall nog främst sökas hos kvinnorna och inte hos männen, ty att svenska män är ovanligt jämställda och tillmötesgående är något som är tämligen brett accepterat.

Ni kan helt enkelt inte kräva att att svenska män skall vara fullständigt självutplånande och alltid bortse från egna intresse, för att Ni skall få alla möjligheter och få skyldigheter. Svenska kvinnor har faktiskt inte i motsvarande grad så goda egenskaper - säger jag ärligen som är gift med en pusvensk kvinna.


Delad till sin egen fördel, givetvis.


Här har man köpt Dig en diskmaskin och allt man får höra är tjat. Var tacksam att Du slipper handdiska. Inte behöver Du komma här och kräva att jag även skall sköta maskinen åt Dig.


Du bortser från att även männen gör betydande uppoffringar i förhållanden. Märkligt nog tycks detta sällan falla kvinnor in, utan de tror att de är de enda som anstränger sig. Vilket märkligt sätt att se på sin man.

Fast om det är en kvinna som är otrogen så är det väl egentligen mannen som har drivit henne dithän?


Fast Du skuldbelägger ju 70% av männen för att deras fruar vill skiljas, och 30% av männen för att de själva vill skiljas? Vari ligger då det delade ansvaret?


Det tycks mig som att jag svarat ett otal gånger, och att Du ännu inte insett att Du har en tendens att skuldbelägga mannen både för det mannen gör och för det kvinnan gör. Det underbygger just inte en god debatt.

Om du försöker utgå ifrån vad jag skriver istället för vad du tror att jag tycker så förstår du bättre. Men jag tar det igen!

Det är alltså INGEN SOM HELST SKILLNAD på mina åsikter gällande otrohet vare sig det är en kvinna eller en man som är otrogen. Mina åsikter gäller handlingen, OAVSETT VILKET KÖN PERSONERNA HAR. Var det klart nog?

Jag tar det igen då. Det är du som skuldbelägger beroende på kön, jag ser till handlingen. Min åsikt är alltså att båda personerna i ett förhållande är lika ansvariga för att hålla förhållandet lyckligt, OAVSETT VILKET KÖN PERSONERNA HAR.

Om den ena personen vill skiljas så anser jag att den andra personen ska granska sig själv och sitt eget beteende i förhållandet kritiskt för att se sin egen del i varför den andra vill avsluta äktenskapet OAVSETT VILKET KÖN PERSONERNA HAR.

Den som har skuldbelagt ena könet i den här diskussionen är du. De åsikter jag har kring relationer, äktenskap och skilsmässor gäller alltså OAVSETT VILKET KÖN PERSONERNA HAR.

Inga skilsmässor sker i lyckliga förhållanden. Därför anser jag alltså att båda parterna har lika stort ansvar för att hålla förhållandet lyckligt, OAVSETT VILKET KÖN PERSONERNA HAR. Var det tydligt nog?

Visst är det klart - men inkonsekvent givet vad Du anser om orsakerna till skilsmässor.


Jag skuldbelägger också handlingen, och när det gäller handlingen att initiera skilsmässa så sker detta i ca 70% av kvinnan - således finns det anledning att hos kvinnorna söka orsakerna före vi söker dem hos männen.


Jättetydligt. Så, varför anser Du då lika tydligt att männen är mer ansvariga än kvinnorna, trots att 70% av skilsmässorna initieras av kvinnor? Varför tycks Du mena att männen bär ansvaret när männen tar initiativet, och att männen bär skulden när kvinnorna tar initiativet? Varför inser Du inte att detta resonemang leder till omvänd bevisföring?

Nytt försök.

Vad är det som är inkonsekvent i att tycka att båda personerna är ansvariga för att hålla äktenskapet lyckligt, och att båda personerna alltså är ansvariga om det leder till skilsmässa?

Till skillnad från dig så skuldbelägger jag inte den som initierar skilsmässan, vare sig det är en man eller kvinna. Självklart så utgår jag inte heller ifrån att den som inte initierat skilsmässan är den som "bär skulden" till skilsmässan, vare sig det är en man eller kvinna.

Min utgångspunkt är att BÅDA personerna har lika stort ansvar för att hålla förhållandet lyckligt. Vem som initierar skilsmässan ser jag som ganska oväsentligt, det enda man kan konstatera av det är att den personen är såpass missnöjd med sin partner och förhållandet att den inte längre vill vara kvar.

BÅDA personerna är alltså ansvariga för att hålla förhållandet lyckligt, och är förhållandet dåligt så bör BÅDA personerna granska sig själv och sina handlingar i förhållandet för att se vad som går att ändra på.

Många har extremt svårt att se och erkänna sin egen del i sådant som händer och det är dumt, för det är där vägen till framgång finns. Självinsikt och konstruktiv självkritik är guld i många olika sammanhang.

Att Du tycker att det borde vara på det sättet är tämligen uppenbart, men nu är förstås frågan varför det inte är så i verkligheten. Den verkligen i vilken ca 70% av skilsmässorna initieras av kvinnor. Hur kan det komma sig att kvinnor blivit skilsmässobenägna när möjligheterna har ökat - samtidigt som svenska män omvittnat blivit ovanligt jämställda?

I verkligheten HAR båda lika stort ansvar för att hålla förhållandet lyckligt. Problemet är att många verkar ha svårt att inse att det emellanåt krävs ansträngning för att förhållandet ska fortsätta vara bra, och det krävs dessutom inte bara att den ena inser det utan båda måste förstå det och anstränga sig för det.

Största skillnaden mot tidigare är att kvinnor har större möjlighet nu att lämna förhållanden som inte är bra. Det ställer ju ett högre krav på att förhållandet verkligen är bra, eftersom många hellre lever ensamma än tillsammans med någon som inte får en att må bra.

Hur menar du när du säger att svenska män blivit "ovanligt" jämställda?

Ja precis. Om kvinnorna väljer att vara hemma trots att familjen förlorar pengar på det så pekar det ju I riktningen att det faktiskt är kvinnornas val. Tror inte manga män skulle gå mot en kvinnas vilja att stanna hemma med sina barn om hon nu uttrycker att hon vill göra det.

Om kvinnor väljer omsorgsarbetet, ska de inte få göra det då? Jag har hört hur manga kvinnor som helst uttrycka att de längtat efter barn sedan de var relativt unga medan ytterst få män uttrycker detta. Innebär inte att männen tycker mindre om sina barn men jag tror att kvinnorna har ett starkare incitement att vilja ta omsorgsarbetet de tidiga åren.

kanske inte så stor skillnad men definitivt en skillnad. Generell Lisa pysslar mer I sin lägenhet än vad Generell Olle gör.

Svenska män accepterar avsevärt mycket mer av jämställdhet än män i de flesta länder. Det gäller så gott som allt från föräldraledighet till delad vårdnad om barnen. Svenska män torde bidra med barnuppfostran, hushållsgöromål etc i betydligt högre grad än vad som är det globala snittet. Sällan klagar vi heller offentligt över att belöningsvärdet för svenska mäns jämställdhet är minst sagt lågt, t ex blir svenska män övergivna av sina hustrur i en motbjudande hög utsträckning.