Inom UE-världen finns två koder, den ena sammanfattas i den engelska punchlinen "Take only pictures, leave only footprints". Den är bra och värd att hålla på enligt mig. Den andra föreskriver att man inte ska avslöja var ställen ligger för offentligheten – att "outa". Den är larvig. Tanken är att man ska hålla undan koppartjuvar, spraykonstnärer och annat löst folk. Det larviga i sammanhanget är att de objekt vi besöker ändå rivs eller förstörs mycket fort. Den som verkligen angriper vår hotade arkipelag av tegelkåkar och industrihistoria är knappast dessa ljusskygga typer, utan en tidsanda och historielöshet. Det trista med denna outar-inställning är att den gör det svårt att komma igång. Djupast sett anser jag att denna princip är en utestängningsmekanism (läs Foucault) och har mindre att göra med någon omsorg om objekten. Om det verkligen är en sådan omsorg som ligger bakom så är den i alla händelser verklighetsfrånvänd. Den är inte heller bjussig och har lett till en trist och sluten UE-kultur i vårt land. På 28dagarsenare, som är landets främsta mötesplats för UE-entusiaster, blir du avstängd om du gör vad jag/vi ägnar oss åt i denna tråd. Den här tråden är alltså en plats där vi gör upp med den principen och talar helt fritt, precis i flashbacks anda! Här talar vi helst om ställen som har en x och en y koordinat eller åtminstone en vägbeskrivning som vi kan dela med oss av. Jag ska själv kasta upp lite ställen inom kort. Om inte någon hinner före...
Nu händer det!
Om mig:
Nu händer det!
Om mig:
Jag misstänker att jag hör till Sveriges mest erfarna ue:are. Rätta mig om jag har fel. Jag har betat av sockerbruken i Skåne och glasbruken i Småland och pappersbruken i Värmland, Bergslagen samt längs norrlandskusten. Jag tror inte det finns något övergivet lokstall jag missat, men hoppas jag har fel. Oräkneliga sågverk, en bunt ångsågar, ställverk, bergrum - jag har sett det mesta. Jag hinner i bästa fall med något hundratal objekt årligen och har utforskat i över tio år. I den siffran ingår många ödehus och mindre plejs, men de kan ju vara naggande goda som bekant. Jag hittar exempelvis mina ställen via efterforskningar i miljöutredningar och sanneringsrapporter, men också via järnvägsföreningarnas sidor och Google Maps street view. Gotland är en vit fläck, men övriga landskap har jag rört mig i. Samtliga övriga. Jag tar höga risker, juridiska och fysiska, för att ta mig in på exempelvis Ångkraftverket i Västerås eller KF:s kvarn på Kvarnholmen i Stockholm – två ställen som dessvärre gått renoveringsdöden till mötes, men som jag besökt många gånger. Naturligtvis har jag missat en miljard ställen, och jag vill gärna veta vilka. Det går dessutom bra att be mig om tips i denna tråd. Trådens syfte är att outa, det vill säga dela med sig av, ställen.
Storstäderna är inga bra platser för UE. Ju längre från dessa, och från kusterna, du rör dig, desto mer avfolkning, glesbygd och ödekåkar hittar du. Söder om Borås, i Viskafors, har du en trevlig gummifabrik:
