Citat:
Denna frågeställning riktar sig primärt till manliga icke-feminister, men andra kan komma med infallsvinklar.
Vad i mansrollen i Sverige 2016 ogillar ni?
Jag kan ta två konkreta exempel.
1. Att det anses feminint att studera flitigt, i synnerhet i ung ålder. "Anti-pluggkulturen"
2. Att killar ej får skriva dagbok. En tjej har till och med uttryckt att det är creepy att jag som man skriver dagbok.
Jag gillar äldre tiders könsroller. För hundra år sedan var det inte tjejigt att studera utan helt okej för pojkar. Och ingen såg väl det som bögigt eller omanligt att Per Albin Hansson skrev dagböcker.
Vad ogillar ni?
Vad i mansrollen i Sverige 2016 ogillar ni?
Jag kan ta två konkreta exempel.
1. Att det anses feminint att studera flitigt, i synnerhet i ung ålder. "Anti-pluggkulturen"
2. Att killar ej får skriva dagbok. En tjej har till och med uttryckt att det är creepy att jag som man skriver dagbok.
Jag gillar äldre tiders könsroller. För hundra år sedan var det inte tjejigt att studera utan helt okej för pojkar. Och ingen såg väl det som bögigt eller omanligt att Per Albin Hansson skrev dagböcker.
Vad ogillar ni?
Fan, TS, äntligen en tråd som tar avstamp i mannens perspektiv och det du får till svar är "en riktig man påverkas inte av andra, det är fjolligt att bekymra sig om mansrollen". Blir fan frustrerad å dina vägnar.
Just den grejen är väl ett skitbra exempel på ett mansideal som inte går att leva upp till; om man inte lever jävligt isolerat dvs och aldrig träffar någon i princip.
Att påstå att riktiga män inte bryr sig om vad andra tycker, det är säkert skitlätt att framhäva som ideal på ett anonymt forum. Men jag skulle vilja se den man som lever så. Och hade jag fått göra det, så hade jag troligtvis inte velat spendera onödigt mycket tid med honom.
De stora, historiska männen framhävs ju ständigt på det här subforat. Tror ni de levde så? På riktigt? De stora ledarna - de hade inte folk omkring sig som fyllde upp kompetens de saknade? Som de lyssnade på? Rådgivare som hjälpte dem bli historiska män?