Vakthund & sällskapshund

Indirekt så säger jag att Rottisens utseende skrämmer till o med mig som är erfaren med hundar. En markering över det preventiva skyddet en sådan hund ger. Inte ens jag bråkar med en Rottis.

Men du vill ha en sällskapshund som försvar. Då måste du välja ras utifrån dina preferenser av en trevlig hund. Dina referenser i dag verkar vara just Rottis eller Schäfer. Min erfarenhet säger mig att Schäfern har de egenskaper du söker samt att du gillar rasen. Rottisen kan jag inte ens uttala mig om då jag anser det vara en groteskt ful hund som jag inte kan ett skit om.
Däremot dissar jag den inte om någon annan än jag själv vill skaffa en.

Schäfer har i Sverige ett hälsoprogram sedan år 2000. Först var kravet avel endast på friröntgade höfter men idag är det även krav på friröntgade armbågar. Dock är det så att man nu har konstaterat att fast man avlar endast på A och B djur så är det fortfarande ca 20-25% som får problem med höfter. Förr fanns det vissa som avlade på C djur. Och armbågsstatus brydde man sig inte alls om.

Men undviker du oseriösa uppfödare och håller dig till en erkänt bra kennel sund avelsstrategi och som är med i SKK, så är det som sagt fortfarande bara 20-25% risk att man får en hund med framtida problem. Tänk på att Kennel är inte skyddat namn och vilken skojare som helst kan kalla sig kennel. Gå på referenser och kolla med SKK.

Sen skall du bara välja vilken typ av Schäfer du vill ha. Det finns utställningslinjerna och sen finns det brukslinjerna. Själv föredrar jag så klart brukslinjerna. Sen har det kommit långhårig schäfer, men de skall du undvika. Mest skojare som håller på med dem. Folk som bara vill tjäna pengar och inte till för aveln något. Och en riktig schäfer skall inte vara långhårig. Det har tidigare ansetts vara ett fel på hunden.

Och sen det svåraste av allt. Välja rätt valp i kullen.

Jag har en (Italiensk mastiff) Cane Corso och det är en galet skön hund.
Vi har henne som vakt och sällskap och hon är utmärkt. Hon skäller inte på allt utan larmar när det är något "speciellt".
Hon går omkring på gården och har ingen vilja att rymma utan sköter sig själv. Ligger och solar, går omkring och kollar på grannar osv och vill ha koll på vad vi andra i hushållet gör.
Ingen med lite vett kliver in på gården när hon står 10m ifrån och larmar, inte ens bekanta som vet att hon är "snäll". När jag börjar prata med personen märker hon direkt om det är någon jag "gillar" och då övergår vaktandet till att hon vill hälsa och vara social. Efter lite hälsande återgår hon sen till sitt.

Vi har barn som leker hos grannarna, mycket folk som promenerar för vår gård och dagligen även hästar som rids förbi och hon bryr sig inte om dom alls, mer än att hålla koll genom att följa dom med sin blick

Har tidigare haft bla både Schäfer och Rottweiler och de är också trevliga hundar men kräver så mycket mer då de är brukshundar. Vår Corso får sina vanliga promenader, cyklar och badar någon gång ibland men kräver ingen extra motion. Hon gillar att springa och är sjukt snabb smidig. Är man i skogen och hon kör sina race imponeras man alltid över smidigheten och de är inte i närheten av de andra raser jag haft.
Är man ute i trädgården en hel dag och fixar (tex klipper gräs, målar och småfixar) så är hon helt slut sen på kvällen då hon är igång i skallen i stort sätt hela tiden med att ha koll på vad vi gör osv utan att vi märker av henne speciellt mycket.

Inne gillar hon att bara ta det lugnt, mysa, äta och sova. Vi får väcka henne på morgonen och hon har inga problem att lägga sig till ro när det är dags att sova på kvällen.
Hon är väldigt anpassningsbar till allt.

Hon är ofta med när vi åker någonstans också, tex på marknader, loppis, bilträffar osv och även det fungerar mycket bra.

När hon var liten kändes hon lite trög i jämförelse med tex Schäfer och Rottweiler men efter ett tag kom vi fram till att hon bara ville ha några sekunders betänketid på vad vi ville att hon skulle göra, och sen var hon väldigt lättlärd.

Det finns egentligen bara en nackdel med rasen och det är att dom dräglar lite mer än andra när hon är sugen på något Man har ofta drägel på kläderna och möblerna, men så är det ju med många raser, inte minst Rottweiler.

Har du inte haft en mastiff tidigare skulle ja rekommendera en tik då dom ofta är lite enklare att ha att göra med. Även hanar är bra men kräver ofta lite mer, speciellt som unga.
Storleken på rasen varierar ganska mycket. Våran väger ca 45 kg medas hennes bror väger över 55 kg. Vet andra tikar och hanar som väger mellan 35 till 60 så där får man kolla lite med uppfödaren.
Vår hund var den minsta i kullen
En tik räcker till väldigt bra för sin vakt osv.

Ska du köpa en hund så var noga med val av uppfödare, speciellt på denna ras. Rasen är inte jättestor och det finns några uppfödare som har stenkoll på rasen. Köp av någon som fött upp rasen länge så är du ganska säker på att få en bra hund.
Viktigt är texatt föräldrar har bra armbågar och höfter. Så kallat "cherry eyes" förekommer också men går att korrigera ganska enkelt om det skulle behövas. Annars en frisk och bra ras bland dom seriösa.
Hunden går även att användas som brukshund, jakt, spår osv men är framför allt en gårds och vakthund.

Lycka till, och berätta gärna vad det blev

Kampisar kan du glömma, möjligtvis att de slickar ihjäl inbrottstjuven. Du skall skaffa dej en Schäfer.

Och sedan, att tala om hundar från Romartiden, det har ju hänt en hel del sedan dess.

Tackar för rolig & intressant läsning, stämmer mycket in på vad min bekant berättat om rasen.

Jag har malinois och älskar rasen! Det är dock en arbetande hund som trivs bäst när de får jobba. En understimulerad, reaktiv malle är inte rolig att ha och göra med.

Att träna med en malinois är för det mesta riktigt roligt. De går in för uppgiften till 100%, är uthålliga, älskar kamp och är i regel lätta att belöna. Det är mycket fart och tryck och tackar sällan nej till träning.

Att leva med en malle kan vara lite mer problematiskt. Vissa individer har mycket jakt i sig och kan gå igång snabbt på rörelse. De gör först och tänker sedan vilket innebär att jag måste ha koll på min omgivning och försöka ligga steget före. Mina, särskilt den ena, har lätt för att ta till aggressioner och agerar gärna utåt. Den yngsta har heller inte haft några problem att rikta om mot mig när hon blivit riktigt förbannad.
Inget av detta syns utåt. Tydliga ramar och regler där de vet vad som gäller gör att vardagen flyter på rätt bra, men det har varit mycket jobb. Det kan se enkelt ut ibland men det är envetna hundar som kan reagera blixtsnabbt.

Jag skulle inte säga att rasen är särskilt förlåtande. Att ha bra och kunniga människor runt sig som kan se problem innan de ens blivit ett riktigt problem är ovärderligt.
Jag älskar mina hundar. De har precis allt som jag vill ha i en hund, men väldigt lite har kommit gratis.

I schäfer är det också krav på känd MH för att få registrera valp. Ett mycket viktigt instrument som man bör ha koll på om man inte vill riskera att köpa nervskrapen..

Försvarsmakten får inte registrera i Sverige (och inte Tyskland heller (?)om jag minns rätt ) eftersom de hittat på ett eget program om inte MH-beskriver sina hundar.

Till TS
Brukslinjer, kolla armbågar och höfter bakåt och åt sidorna (både rakt bakåt i ledet, och vad föräldradjuren gett samt hur det ser ut i deras kullar osv) - och glöm inte kolla MH.

Glömde att fråga dig, intressant att det du nämner om välja en tik som första mastiff. Men är det jobbigt då tikar löper? Kan väl orsaka mycket hundbråk med hanar som vill doppa är min tanke.

Dalmatiner kan jag rekommendera för det du skrivit, dock inte en bra hund att börja med om man har lite erfarenhet.
Dom behöver en bestämd ägare och en daglig dos av aktivering/träning.
Men dom kommer ställa upp på att försvara dig/familjen utan tvekan. (har själv varit med om detta, med 2 olika hundar)

Intressant! Får man höra mera? Hane eller tikar?

Doppa?

Om du menar att en löptik slåss med hanar,så nej.
Vissa löptikar kan bli lite sura,men inte så dom slåss för livet. Efter löp kan en del tyvärr kan bli skendräktiga och det är mindre kul.

Har du en löptik så undviker du hanhundar,ganska enkelt.

Föräldrarna skall ha känd MH status på Schäfer. Ja. Känd MH status betyder dock inte att man undviker nervskrapen.

MH beskriver bara hundens mentala status. Och det räknas som beskriven även om beskrivaren avbryter provet eller om föraren väljer bort skottmomentet. MH går dessutom att träna hunden för eftersom MH testet inte får ändras av beskrivaren under testet, till skillnad från försvaret och polisens L-test där beskrivaren får ändra på testet om man inte får svaren han söker, eller om man misstänker att hunden kan vara förberedd för L-testet.

L-testet är mycket mer pålitligt om man vill ha en mer rättvis bild av hundens mentalitet. Men så skulle de flesta uppfödarna inte bli så glada om man plötsligt började testa hundar på ett seriöst sätt. Folk vet inte bättre och tror på MH spindlar uppfödare visar upp utan att veta under vilka förutsättningar som hunden testas på.

Och du köper valpen och inte föräldrarna. Finns inga garantier att valpen blev rätt i huvudet. Har sett flera exempel på där en kombination av hane och hona inte blev så bra. men det kan ta några kullar innan de byter. Så jag skulle helst ta valp på en kombination som redan fått ett par kullar där man kan kolla utfallet, både mentalt och medicinskt på avkomman.