Citat:
Ursprungligen postat av
Varjverumxx
Du tycker det, svar har du fått men gitter inte se dem, så sök vidare i din intelligens.
Intelligens är substantiella argument med metafysisk lösning som rimmar med livets sanning.
Teosofiska argumet säger att individerna inte kan hjälpa sig själv, gud har nedlagt den fria viljan, tar ifrån människan den och därför bör och måste människor väda sig till gud, via ombud.
Att de inte kan hjälpa sig elelr kan inte hjälpa att de är som de är, är ett rätt avancerad filosofi som försöker gripa in i människans egen utveckling för att förklara var, när och hur guden el gudarna... förbisågs eller förnekades eller hindrades i att ta kommando över hennes intellekt, det är mentalhygienens ursprung, vidskepelsen som talar om besatthet, individen är besatt.. dvs lever på guds nåder, hans vilja osv. ÄR detintelligent? Att frånta människor deras rätt att definiera när var och hur de inte uppfattar det vara ett öde, att leva och leva ödesbestämt.
Det är intelligent, att förstå dels livsbetingelser, genom att sortera dem och systematiskt identifiera för att sedan definiera dess värde, det kan enbart människan själv, den gud som kan det och har sådana färdigheter, finns inte. Utifrån att enbart människan kan definiera, bönen kan inte bistå med förmågan att elimiera faror , hur kan då ett teologiskt svar om de-stora-frågorna ses som meningsfulla, när böner kvarhåller människor i riskfyllt leverne och passiviserar ifrån den skärpa som individer alltså har men behöver lämna vidskepelse och ödestänk och synagöra sig och underkasta sig mycket ålderdomliga vilsefaren tro?
De uttryck som bibeln eller andra populära , då populära böcker som efter masspridning fick därför genomslag och blev "allmänmedvetande" och "guds.vaknande då, iaf för monoteistisk gud" m de termerna och det tänkandet, är ju så kalrt främmande så länge man försanthåller bibeln, att sitta inne med redan svaren om framtiden, hur intelligent är det, spådoms-siare som tillförlitlig kompetens? i livsavgörande spörsmål där ju både kritiska occh snabbföränderliga fenomen och annat behöver förstås? När det finns verklighetsrelaterad filosofi som är tjänlig, med bara lite ork och inte snabb uppgivenhet med omedelbar pessimism, spm motpol, ständigt tvåväxlars, är det inte, så måste det kontras - det är ju isf brist på det tålamod som teister själv omhuldar, retoriskt.
Men själva det intellektuella arbetet och framgång och lycka, kommer verkligen inte ur teosofiskt flinlir osm är ju enbart valhänt charm och utfyllnad, kan vara poetiskt men inte fan är det livsavgörande.
