17-åriga Lisa Holm försvann i Blomberg på Kinnekulle 2015-06-07 och hittades mördad

Tack, ska läsa senare och återkomma och det var passande då jag just tittat på detta med fantasier via Hazelwood och Dietz. I sammanhanget förekommer sadism, silvertejp och en önskan att strypa kvinnor.

Robert Anderson är en sexualsadist som mördat två kvinnor. För ovanligheten skull berättade han om sina sexuella fantasier till två vänner. Han fantiserade i minst åtta år innan han iscensatte sin sexuella dröm om att mörda - fantasier som övergick till planerande och detaljer:
" ... a plastic sheet, placed beneath the victim, was useful for preventing anyone finding forensic evidence such as blood, semen, hairs and fibers."

En vän berättade om hans fantasier: " He said he'd really like to try suffocating a woman" Walker recounted, "and then bring her back and then suffocate her and bring her back and just tourment her."

Larisa Dumansky, gravid i 2:a månaden blev Andersens första offer. Hon kom aldrig hem efter jobbet. Hon var mycket glad då hon hade tagit bort en tandställning och ringde till sin man. Hennes sista ord i telefonen var "you won't believe how beautiful I am when you see me." (2)

Andersens vän berättade hur han genomfört mordet:
" The friend told the police that Anderson covered the woman's mouth and nose with duct tape and watched her struggle as she suffocated, later complaining that he did not have enough time to do everything he wanted to do." (1)

När man letade efter Larisa hittade man hennes sönderrivna t-shirt vid ett träd samt silvertejp med hennes hårstrån som passade samman med rullen med silvertejp som hittats i hans bil:
" Dangling from the branch directly above it where several lenghts of duct tape, wadded up together and matted with human hair (...) One torn end of the duct tape matched a roll taken from Andersen's Bronco." (2)

Nästa kvinna, Piper Streyle, rövade han bort framför hennes skräckslagna små barn och dödade henne sexualsadistiskt i sin bil.
" He told one friend that he manually strangled the women to death in the Bronco, looking straight into her eyes, and experienced a “rush” at having a total stranger do as he told her to do."(1)

Intressant i sammanhanget är att inget speciellt återfanns i hans hem (förutom bilen). Han hade ett gömställe nämligen där han förvarade bland annat souvenirer från offren.
Andersen berättade dock detaljer för en intern han delade cell med. Han hade gömt en ringar från Piper och ett halsband mellan väggen och taket i källaren på sin mors hus.

" The longer a sexual offender fantasizes prior to commiting crimes, the more specific his desired victims characteristics will be. Leonard Lake, for instance, said on his video that he preferred his victims to be eighteen to twenty-two years of age, slim, petite, small breasted "with shoulder length hair if I'm allowed."

"The fantasy also serves as an arena rehearsal, allowing the offender to practice his crime with no personal risk. The development of a ritualistic offender's fantasy is similar to the production of a stage play. The central figure is the playwright/director - the offender.
In his fantasies, he scripts the action, chooses the settings, and selects the props. "
" Once he has fully developed the criteria for her, he's ready to begin his search for someone to play that role. When the play is ready to open, the crime is about to occur. "

" Frequently people mistake cruelty for sadism. Another misconseption is that sadist are aroused by the infliction of pain. In fact, what excites the sadist is the suffering of the victim."(2)

En del i tråden gränsar till fanatiska, visa har helt gått över. Det går inte att resonera eller ifrågasätta något längre utan att det blir hysteriska utbrott. Åklagarens historia, bevis och vittnen är för många lag.

Hur kan man älska och dyrka en död flicka man aldrig träffat? Hur kan man så intensivt hata en man man aldrig mött, som inget sagt något av värde som man kan hata och som säger sig vara oskyldig (trots bevis som finns ska tilläggas)? Allt jag kan göra är att beklaga sorgen och smärtan hos alla inblandade. Man kanske kan hata vissa typer av brott eller företeelser i samhället, ideologier eller politik men enskilda människor man aldrig mött och egentligen inte vet något om?
Kan man älska eller hata en stad man aldrig satt sin fot i?

Det kanske sker i andra krimtrådar också? jag vet inte för jag brukar inte följa dom så noga eftersom dom är ganska ointressanta. Polisen är i de allra flesta fall på rätt spår och man behöver inte ägna någon större tid åt det. Detta fall är annorlunda, åtminstone för mig. Varför? en flicka i en svensk sommaridyll försvinner efter sitt arbete spårlöst och återfinns några km bort död, inklämt i ett skåp. Där i mellan och efter ett tid, återfinns en mängd underliga fynd och spår samt vittnen som är mer eller mindre trovärdiga, intressant som sagt.

Jag och andra har tagit upp en hel del oklarheter vad det gäller motiv, åklagarens historia och bevis men här tänkte jag bara ta upp en, ett vittne, Adriana. Händelsen och vittnet belyser något viktigt då det gäller mångas fanatiska hållning. Många går nog i taket nu men vem bryr sig.

Så fort någon kritiserar eller ifrågasätter vittnen och bevis så krävs det att man är expert på området eller har 240 poäng från högskola i närliggande område, irriterande men förstårligt då man inser hur många av er fungerar. Men allt man egentligen behöver i många fall är sunt förnuft, lite begåvning och erfarenhet av människor (eller teknologier). Man kan enkelt resonera sig fram till en slutsats. Jag väjer att beskriva hur jag kommit fram till att Adrianas historia om mannen som frågar efter vägbeskrivning inte stämmer.


Adriana var ute och joggade denna söndag när hon kom fram till en rastplats vid Blomberg. Där blev hon invinkad av en man som stod vid en bil och som ville ha vägbeskrivning till Medelplana. Hon ville visa vägen på sin mobil men mannen ville att hon skulle följa med honom till hans bil visa på en karta istället. Adriana anade oråd och sprang istället iväg.

Adriana hade sett NB bara några timme före, sagt hej och NB bekräftar detta men trots det är hon osäker i början på vem hon såg. Hon är alltså osäker timmar efteråt hon ser en människa men helt säker efter några månader.

Om det var mördaren varför lät han henne springa vidare om hon vore ett tänkt offer, han hade henne inom räckhåll, inga vittnen, dög hon inte? Rädd och orolig kan han ju inte ha varit då han dagen efter begår ett sådant grovt brott på en sådan illa vald plats.

Om det var NB, varför skulle han ha valt sin arbetsgivares svärdotter som offer? Arne som gett honom och hans bror arbete, betalade relativt bra lön, lät dom bo gratis och uppskattate honom. Det kan ju heller inte vara så att han insåg att det var Adriana eftersom han mött henne tidigare för han ville ju sedan få henne närmare bilen och hans karta. Han borde då kanske ha sagt hej, jag jobbar för Arne, kan du hjälpa mig.

Adriana kunde visa platsen. Troligen finns det fimpar kvar då mannen rökte utanför bilen,
ca 40-45 år, talade engelska med brytning enligt Adrianas far.

Var inte fimparna viktiga eller hittade Adrianas far på det hella? Polisen tar inte upp det ens med Adriana trots att fimparna skulle via DNA bekräfta hennes historia.

Adrianas först beskrivning på måndagen efter mordet var:
"Mannen var ljus/blont kort hår. Han var ca 30–35 år och han bar typ fritidskläder vit/grå/svarta. Han talade engelska med henne. Han såg ut som en polack säger Adriana. Hon tyckte att det var något bekant med honom. Kanske han jobbar åt hennes svärfar Arne Jönsson."

"Bilen han åkte i var vit eller ljus, typ skåpbil. Eventuellt stod det något på bilen, typ en logga."

Varför skickade inte polisen direkt ut en detaljerad efterlysning av denna man och bil. Flickan var ju försvunnen på ett sådant sätt att brott direkt kunde fastslås? Anade man vem mördaren var redan då och ville inte skrämma bort honom från sitt "misstag" som dom trodde skulle komma och som kom?

Sedan blev hon hörd på fredagen och ger följande signalement:

ca 180-183 cm
bröt kraftigt på engelska
raka drag
ganska blek
blond
typisk östeuropé
nervöst intryck
arbetskläder (mörkare färger).
Skåpbilen var vit alt silvrig till färgen. Adriana kan inte bekräfta om det är en caddy men säger att den liknar den modellen.

Här förvinner, polack och ersätts av typisk östeuropé och kläder ändras till arbetskläder. Även nervöst intryck tillkommer en vecka efteråt. Skåpbilen får silver som alternativ färg och senare försvinner även loggan hon tror sig har sett. Även ålder ändras med tio år om man ska lägga vikt vid vad hennes far sagt.

Därefter kommer fotokonfrontation den 15 juni, ett skämt.

8,9,10 är troliga med 10 som mest lik.
Ett varv till är 10 och 12 mest lik.
Förhörsledaren visar tydligt att han är intresserad av nummer 10, NB, det är bara att räkna antal gånger han kommenterar det nummret. Det slutar ändå med att det blir en blandning mellan 10 och 12 och inget säkert utpekande av NB så som det senare görs i domstolen. Några bilder på bilar visas aldrig.

Adriana går alltså från att vara osäker till att vara säker efter några månader. Man behöver inte vara vittnespsykolog för att begripa att det är galet och förstå vad det beror på, om hon nu inte bara helt enkelt ljuger av någon anledning. Hon påverkas troligen av omgivningen och mordet och bygger på historien omedvetet för att mer och mer passa in på NB. Det hela förstärks genom polisers gillande och vänninors nyfikenhet och sympatier. Det kunde ju har varit hon, eller hur, vad hemskt säger alla. Sånt här är vanligt och förekommer i många upplevelser, man vill göra sin berättelse unik och intressant om man anser att det är viktigt för en själv. Det är därför dom första vittnesmålen så otroligt viktiga, åtminstone i min bok och det tyckte troligen tingsrätten också som inte lade någon vikt vid hennes berättelse.

Arnes fru är 99,9% säker att hon såg familjen röka utanför deras bostad nära kl 18:00. Hon är säker på tiden och dagen eftersom hon väntade på middagsgästerna för just den tiden. Detta betyder inget för åklagaren och många andra. Hon tar också den naturliga vägen under månaderna som går genom att bli lite mer tvivlande då minnet svalnar och mycket pga Adriana, som tar helt motsatt väg och alltså minns bättre efter månader. Arnes fru är en ärlig människa.

Att sen Arne inte tror på sin svärdotter säger också en hel del.

Adriana historia är viktig för det finns inget annat i NB:s bakgrund som är misstänkt. Arnes frus vittesmål är helt ointressant för det går emot polis och åklagares version, objektivitet var det inte.

Så resonerar en enkel man med sunt förnuft. Det görs även då det gäller andra vittnen eller bevis i detta fall. Jag kommer alltså fram till att det troligen inte var NB hon träffade detta lördag och ställer mig frågande till en hel del annat i övrigt.

Jag tänkte att ni skulle få lite fredagsmys och tilltugg.

Adrianas far har aldrig uttalat sig om varken det ena eller det andra .

Varför ringde då Klingskor (polisen felskrivning) in om detta? Varför uppstod missförståndet tror du?

Förklara varför missförståndet uppstod .
Vad jag tror spelar ingen roll .

Ja, varför ringde han in om detta?
Vad var det för missförstånd som tant insinuerar?

Åh, nej. Inte Adriana nu igen ! Det får någon annan ta, som ids.

Bara en uppmaning till en så eminent begåvning: sluta prata om "åklagarens historia". Du får finna dig i att det är domstolarnas historia. En sådan intellektuell utmaning ska du väl klara ?

När träffade du Arnes fru ?
Hur vet du annars att hon är en ärlig människa ?
Och vem är den enkle mannen med sunt förnuft du pratar om ?

Fantasin kan som bekant skena iväg vilket din läsning visar. Din text och de två anmärkningarna är viktiga och kan räta ut en hel del frågetecken och fantasier om sexualsadismens väsen.
När förövare undantagsvis berättar är det bara att spetsa öronen.

" The friend told the police that Anderson covered the woman's mouth and nose with duct tape and watched her struggle as she suffocated, later complaining that he did not have enough time to do everything he wanted to do." (1)

" Frequently people mistake cruelty for sadism. Another misconseption is that sadist are aroused by the infliction of pain. In fact, what excites the sadist is the suffering of the victim". (2)

Läste för länge sedan boken Jagets teatrar skriven av Joyce McDougall, NoK 1988, om alla de teaterscener som utgör en människas jag. Boken skildrar människans kamp med sexualiteten, tomheten och perversionen i vår tid. Att vara levande och dynamisk enligt McDougall innebär att våga bejaka de skiftande rollgestalter som bor inne i en, lyssna på dem, låta dem agera jämlikt i olika pjäser. Men ofta har vi också en inre demonregissör, som envist utestänger vissa figurer eller låter dem synas bara som statister eller budbärare. Det är då vi hamnar i obalans, blir neurotiska, tyranniska eller ångestfyllda.

Det är ingen hemlighet att jag ser Lisas öde som en uppgörelse med den inre (och yttre) demonen och förföljaren Mamma Bilevicius och mötet med joggerskan som en generalrepetition för att testa kartan som lockbete.

I den bästa av världar hade han långt tidigare ställt mamman som övergav honom mot väggen och kanske till och med försonats. Men han var och är alldeles för skadad. Kriminalvården har en besvärlig nöt att knäcka.

Försöker farbror agera svenskalärare? Gör inte det, blir bara pinsamt då du gång efter annan tydliggör att du har stora problem med LÄSFÖRSTÅELSEN. Kan inte tolka det på annat sätt då du uppenbarligen fortfarande inte har förstått innehållet i livstidsdomen och motivet som ansågs var sexuellt.
VAD tror du att "sexuellt" står för där? Utveckla!
Var det sexuella motivet enbart att han ville kika lite tror du? Eller, står det kanske något i domsluten om att de misstänkte ett misslyckat våldtäktsförsök trots att inga spår fanns efter det?
Sexualsadist är en diagnos och rätten ska inte ställa diagnos, får inte ställa diagnos utan man använder begreppet SEXUELLT motiv.
Experter som uttalar sig och folk i allmänhet som anser att domen är helt korrekt och att motivet var sexuellt är ju fullständigt på det klara med att det "sexuella motivet" i fallet är SEXUALSADISM.
Eller, tror du på fullt allvar att "sexualsadism är blott en fantasi" hos mig och vissa andra postare här i tråden?
Prova att googla Nerijus, sexualsadist etc så får du se hur "fantasin om sexualsadism" tydligen finns ute i vida världen också, långt bortom denna tråd. Är enkel text, från olika tidningar och borde inte vara så svårt att förstå. Journalister och experter, inte "sexualsadistfalangen på fb".

Några exempel:

– Det finns dömda människor som har blivit väldigt uppmärksammade och har en hotbild utöver det vanliga emot sig, säger Björn Hurtig.
På mottagningen genomför specialister en utredning av kriminalgåtan Bilevicius, den plikttrogna litauiske gästarbetaren som förvandlades till en sexualsadistisk mördare.
http://www.expressen.se/gt/lisa-holm-mordarens-framtid--i-fangelset/

"Nerijus Bilevicius dömdes i tingsrätten till livstids fängelse för mordet på 17-åriga Lisa Holm.
I hovrätten ska tre juristdomare avgöra om åklagaren har rätt i att Bilevicius hängde flickan i en lada. Motivet var, enligt åklagaren, sexualsadistiskt.
När åklagaren i detalj beskrev hur han anser att Nerijus Bilevicius gått till väga brast det för flera i rättssalen."
http://www.aftonbladet.se/nyheter/krim/article22074710.ab

"Under torsdagen spelades vittnesförhör från tingsrätten upp med en rad personer, bland dem kriminalteknikern Heléne Almgren som hittade Lisa Holm död samt sexualbrottsforskaren Niklas Långström som beskrev hur gärningsmannen i och med mordet förmodligen iscensatte en sexualsadistisk fantasi."
http://www.aftonbladet.se/nyheter/krim/article22127815.ab

(LGWP) "Om han anses skyldig kan påföljden bara bli livstid. Det här är faktiskt en väldigt grym gärning. Det är ett sadistiskt sexualmord som vi inte har många av. Han är körd."
http://www.gp.se/nyheter/v%C3%A4stsverige/leif-gw-han-%C3%A4r-en-sexuell-sadist-1.11846

(Åsgård) "Lisa Holms misstänkta mördare förnekar allt trots starka bevis. Den sortens förnekande trots överväldigande bevis kan vara personlighetsstörning, konstaterar Ulf Åsgård.
Rakt igenom sommarens samtliga polisförhör och även under den pågående rättegången förnekar Lisa Holms misstänkte mördare att han någonsin har sett henne – trots en graverande dna-bevisning på hennes kläder och specifika kunskaper om silvertejpen hon bands med vid mordet.
- Jag har aldrig i livet träffat den här flickan, säger han och gråter under förhören.
- Jag har inte rört den flickan, vi har inte varit någonstans. Jag har aldrig sett henne i mitt liv, säger han men förstår att någon har tagit henne och mördat henne.
- Men det är verkligen inte jag, säger han.

Ulf Åsgård, psykiatriker och tidigare expert i rikskriminalens gärningsmannaprofilgrupp, har läst den misstänktes personutredning och konstaterar att ingen egentligen vet något om den misstänktes förflutna innan han kom till Sverige. - I den är det sida upp och sida ner vad dem misstänkte själv säger. Och jag har påpekat att det är väl själva fan att man inte skaffat referenser i hemlandet och Sverige, utöver hans arbetsgivare. I Litauen finns det säkert register hit och dit, och personer som inte är hans närstående, som man kunnat tala med, säger Ulf Åsgård.
Han tar inte ställning i skuldfrågan, det är rättens uppgift, men konstaterar att misstänkta gärningsmän som svarar enstavigt och förnekar det mest uppenbara har vissa likheter.

Min erfarenhet är att det finns en sorts personer som förnekar det uppenbara, och det är svårt personlighetsstörda personer. Andra människor med olika bokstavskombinationer ger upp efter ett ganska kort tag, säger han. Mordet på Lisa Holm*tillhör den ytterst ovanliga kategorin av mord som har med sadistiskt agerande och sexualitet som ett hot.
- Det är ganska sällsynt, vi har några fall om året, ofta om sommartid, som detta. Internationellt sett är det också sällsynt, säger han

- Den som gjort detta är en person som har kontemplerat över ett sådant här förlopp sedan länge och har haft en längtan att genomföra detta på ett ohyggligt sadistiskt sätt. Det är möjligt att vederbörande har gjort det tidigare. Det som händer då, är att när han får chansen så kan det inträffa vid flera tillfällen, säger Ulf Åsgård.

- Om det finns en person som beter sig på det sättet på detta lilla område på Kinnekulle, så har det nästan ett 100-procentigt samband med mordet på Lisa Holm. Det finns inte två personer på Kinnekulle som försökt få tag på kvinnor för sadistiska övergrepp.
Vad är det för fantasier som ligger bakom den här typen av mord?

- Det är de mest bisarra tankar du kan föreställa dig. Det handlar om makt, förnedring och att utöva makt genom att hota att döda eller sexuella övergrepp. Det handlar om att se rädslan i ögonen på offret och att njuta av det."
http://www.gp.se/nyheter/v%C3%A4stsverige/den-misst%C3%A4nktes-f%C3%B6rflutna-%C3%A4r-ett-svart-h%C3%A5l-1.157811

Flera bakomliggande orsaker korsar det lilla samhället, NB befinns skyldig och en stor utredning förmörkar media Sverige. Det finns många bakomliggande mål som rör sig och klättrar över väggarna. En ensam persons strävan har slutat illa och hon har återgått att inte leva. Lisa Holm har tagit sitt sista andetag och snart börjar höstmörkret sudda ut alla tänkbara spår. Det lilla samhället kommer aldrig att bli sig likt igen. Någonstans spelar ödet en viktig roll och klara tecken på ett enormt samarbete spårar ut i gråt. Vart förblir domstolarnas arbeten kvarglömda lövhögar? Buntar av papper glider förbi arbetande händer. Lisa Holm kommer att förbli ensam och kall, kall mot världen men varm som människa. Det ska inte behöva gå så långt att någon mister livet eller dövas. Lisa Holm hade gått ifrån jordelivet och lämnat efter sig olösta gåtor. Dessa gåtor har ingen lösning hittats på och fylla dem är inte lätt. Vart i frågan är huvudsaken att någon blev bragd om livet för att fylla tidningarna. Var står det att domstolarna agerat rätt och lämnat efter sig en modig massa som lyckats tänka först efter dådet och inte under, vem var denna förövare att bestämma över liv och död? Frågorna förblir obesvarade om inte folk enar sig under samma villkor och söker efter sanningen i minnesbalken. Det finns inga som helst tecken på att någon någonsin kan smita förbi osedd inte ens i deras lilla stad.

Har tagit bort det oväsentliga i din uppsats.

Förutom att du lider av något som ger dig svår hybris där du tror dig ha större kunskaper och förstå allt bättre än proffsen, så går du här ett steg längre.
Du tror på fullt allvar att DU vet bättre än Adriana vad hon såg?
Du tror på fullt allvar att DU kan förstå hur hon tänker och förklarar sen vad det är som gör att hon ljuger, enligt dig.
För hon är ju elak, hon vittnar ju MOT Nerijus.

Sen, lika tvärsäkert, så verkar du även tro att du känner Arnes fru och henne väljer du att beskriva som "en ärlig människa". Ett konstaterande från dig som inte har en aning, ett konstaterande som du enbart kommer fram till för att hon vittnar FÖR Nerijus.

Och sen att godsägaren Arne "inte tror på sin svärdotter säger en hel del".
VAD säger det dig? VET du något om vad Arne EGENTLIGEN tror och tycker?

VEM tror du har mest anledning att försöka förvanska verkligheten?

Är det Arne som redan var illa omtyckt i området för sina härskarfasoner? Som till varje pris vill försöka rädda ansiktet, rädda sig själv, från att framstå som någon som dragit dit mördarhelvetet från Litauen? Måste också känts pinsamt för Arne som gått på Nerijus smörande, kanske t.o.m Arne trodde att han betydde mycket för Nerijus som nästan var som en son för honom, bästa gästarbetaren ever.
Arne har ALL ANLEDNING att skönmåla Nerijus. Han skyddar bara sig själv och sin egendom.
Eller, tror du att Arne och hans fru tror på att Nerijus är oskyldig och har hälsat på honom i fängelset för att visa sitt stöd? NOT.

Adriana däremot har INGET att vinna på att förvanska verkligheten. Hon är en erfaren och duktig jurist, hon vet vad hon har varit med om och vad hon sett, hon vet också vikten av att tala absolut sanning som vittne. Hon är inte 13 år och hittar på en story för att imponera på sina tonårspolare, som du beskrev det hela som. Pinsamt.