Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Antagligen har hon aldrig direkt hävdat att det inte kom fram någon som blev avvisad av dem, men i förhör har hon sagt:

Lisbeth Palme märkte inte att någon följde efter dem på Sveavägen - inte ens i skottögonblicket upplevde hon någon förföljelse. (Förhör 19 april 1986).

Hon hörde en smäll i samband med att det brände till på ryggen:

Framme vid korsningen med Tunnelgatan hörde fru Palme "smällar", sannolikt två till antalet. De lät inte som de kom från nära håll. Hon trodde att det var ungdomar som lekte med smällare och vände sig mot maken för att kommentera saken. I samma ögonblick sjönk han ihop, kraftigt blödande från bröst och mun. Fru Palme hörde ytterligare en smäll samtidigt som hon kände hur det "brände" till på ryggen. (Förhör 1 mars 1986).

Jag utgår ifrån att LP inte utelämnar information om en gm (t.ex. SE) och sedan försöker få någon annan (CP) fälld.

Har funderat över vad som kan vara förklaringen till att tiderna inte vill stämma in i mötena med Lars Jepppson, GM och Yvonne Nieminen. Har bl a grunnat på om GM blivit sinkad av att han sett södermalmspiketen , 3230 uppe på åsen?

Södermalmspiketen är i sig en av de allra märkligaste polisrörelserna under mordkvällen. Befinner sig en stökig lönehelg långt ifrån sitt distrikt och stannar på platsen där GM kommer upp efter skotten. Om 3230 stod vid trappkrönet vid tiden för MOP kan man tycka att de borde hört skotten. Detta talar för att de åkte från trappkrönet före 232130 och det motsäger min tanke ovan att 3230s närvaro skulle stoppat upp GM.

Jag tycker att det är svårt att tänka sig hela sextetten i 3230 inblandade i en mordkomplott. Men en tanke som kommer tillbaka är att chauffören Leif Svensson sedemera dömdes för mord på sin hustru. Säger en del om hänsynslöshet och våldskapacitet.

Ja, för egen del har jag tolkat det som att hon hör först en smäll (inte två, trots att hon ska ha sagt "sannolikt två till antalet", kanske är det bara en missuppfattning från förhörsledaren), ser OP sjunka ihop, hör sedan det andra samtidigt som hon blir träffad. Annars skulle hon ju ha hört tre skott, och det är ju hon tämligen ensam om.

Jag utgår också ifrån att hon inte utelämnar någon väsentlig information om gm's utseende. Men jag har svårt att tänka mig att hon ens förstod att det varit skottlossning, och definitivt inte vem i så fall som skjutit. När hon tittar upp och omkring sig efter att ha knäböjt, så ser hon följande: Anders B i porten, Beige mannen på trottoaren, GM några steg ifrån, Lars J i gränden och SE några steg ifrån (om vi nu inte tror på SE som GM). I det läget vet vi inte vem hon betraktar som GM, eller om hon ens inser att det finns en GM. Det enda vi vet är att hon har sagt att mannen som hon beskriver befann sig på femton meters avstånd, och där hittar vi helt klart inte GM.

Kort sagt litar jag inte på LP's utpekande för fem öre. Hon är säkert den finaste person som finns, och tror säkert att hon har hans ansikte inetsat på näthinnan, och är superobjektiv, men hjärnan fungerar inte så.

Vem vet, kanske inser hon inte att OP är skjuten förrän LJ talar om det för henne.

3230 och folkaparkeringen är helt klart udda. Har själv kört rundan som Klasse ska ha kört för att undvika böter, och det är en bra runda som ska köras. Vad sjutton kan de ha gjort där på Malmskillnadsgatan mitt i natten egentligen (förutom det uppenbara som inte gärna refereras till)?

Men numera har jag släpp det. Jag har prövat en myriad av teorier, utan att kunna få ihop nåt som håller. Jag har stegat frame by frame på Minellintervjun för att se minsta antydan till ofrivillig skuldmedvetenhet, men inte. De var med största sannolikhet inte skyldiga till nåt annat än... ja, inte vet jag, tjänstefel möjligen.

Och även jag har återigen plockat upp mitt sekundschema med rörelserna hos LJ, YN och GM. Jag ser inget problem alls. Jag har från barackerna (inklusive de två steg in som LJ stod) själv försiktigt promenerat fram till nordöstra sidan av korsningen Luntis-Tunnelgatan och sedan vidare trappans bas, gömt mig, sedan tvekat vad jag tycker kan vara rimligt, sedan hastigt tagit mig upp. På samma sätt har jag klockat när jag promenerat österifrån på DBG från korsningen med Johannesgatan upp till Malmskillnadsgatan och ett par tre steg ner.

Slutligen har jag frestat knän och hjärta genom att från MP genomföra flykten genom gränden, uppför trapporna och över åsen.

Det stämmer alldeles utmärkt bra.

Är det inte dags att genomföra en riktig rekonstruktion snart? Jag ställer upp, men då vill jag fasen inte vara GM.

Precis. Och är det inte svenska så ska jag äta upp min hatt.

Vad som förvånar mig i förhören är att man frågar vittnen om antalet meter och antalet sekunder istället för att låta vittnen visa och sedan mäta med måttband respektive stoppur. LP uppger att mannen stod vid Dekorimas fönster 15 meter bort när hon såg honom, men det är inte 15 meter från blodfläcken till fönstret utan kanske 5-7 meter. Detsamma gäller mannen i beige som skulle varit 30 meter bort. Om hon fått visa avståndet i någon korridor eller liknande, så hade det antagligen uppmätts på ett bättre sätt.

När IM tillfrågades om tidsintervallet mellan skotten svarade han 1 sekund, men när han i klippet http://tv.aftonbladet.se/abtv/articles/111531 visar hur det lät med ett "pang pang" så var det en halv sekund emellan. Vilket många vittnen också uppgav. "Pang pang" och två eldsflammor som lyste upp OPs rygg. Vittnen vänder sig vid första smällen och ser OP falla efter andra. Men LP måste vända hela kroppen och ser honom när han faller. Därefter känner hon sig beskjuten och i det inledande förhöret är det "smällar" plus "smäll". Och hon är inte ensam att höra tre smällar, Carina Pettersson uppgav att hon var säker på att hon hörde tre smällar. Kerstin Nordström i sin tur hörde en smäll (hon kan ha uppfattat dubbelsmällen som ett eko) och hörde ett skott till efter 3 sekunder.

Jag kan förstå om folk lite slarvigt tänker att det vara var två skott med någon sekunds mellanrum, men jag tar mig friheten att tolka in det uppenbara: att det var tre smällar varav vissa tolkade två som ett skott plus ett eko. Men IM såg faktiskt två snabba ljusblixtar lysa upp OPs rygg, så det måste ha varit två snabba smällar plus en smäll sedan OP fallit.

Ett viktigt vittne ska väl inte behöva vara världens finaste människa för att dennes uppgifter inte ska negligeras totalt?

Det är ett väldigt sekundräknande i tråden men sanningen är ju att ingen vet någonting speciellt inte på SBC där varken inspelning eller rätt protokollering sker.

DET MASKINSKRIVNA PROTOKOLLET

Gösta Söderström hemställde den 21 april 1993 att Polismyndigheten i Stockholm skulle lämna ut en kopia av det handskrivna protokoll som fördes på Stockholmspolisens sambandscentral under natten då Olof Palme mördades, men t f överintendenten Göran Hansén beslutade ett par veckor senare att avslå denna framställning med motiveringen att "utlämnandet av protokollet har bedömts vara till men för utredningen". (Gösta Söderströms JO-anmälan om misstänkt manipulation med dokument i utredningen av mordet på Olof Palme, 1993-06-01).

Söderström kontaktade därför Palmeutredarna med förhoppningen att man här skulle göra en annan bedömning. Den 27 maj 1993 lyckades Söderström få ett sammanträffade med kriminalkommissarie Åke Röst som tog fram en pärm med 48 maskinsskrivna protokollsidor. Vid en första anblick kunde Söderström konstatera att den första sidan var behäftad med ett par iögonenfallande osanningar och brister, främst det faktum att han själv i egenskap av att ha varit polisiärt ansvarig insatsledare på brottsplatsen överhuvudtaget inte existerade i detta protokoll.

När Åke Röst vid samma tillfälle erkände för Söderström att Palmeutredningen aldrig hade förfogat över något ursprungligt handskrivet protokoll, stärktes den senares misstanke om att manipulation ägt rum. Den 1 juni 1993 anmälde han detta till Riksdagens ombudsmän (JO).

I sin JO-anmälan och i en annan skrivelse har Söderström påtalat följande omständigheter i protokollet från SBC. (Tidsangivelserna är Söderströms):

* Enligt protokollet hade hela 14 polisfordon beordrats till mordplatsen kl 23.23 , när det i själva verket, att döma av IM-listan endast var de två piketbussarna 1230 och 3230 som blivit indaterade i ärendet vid denna tidpunkt. Det är föga sannolikt att så många patruller blir beordrade att ingripa i ett ärende som handlar om ett gatumord i Stockholm. Det var ju då heller inte känt att offret var statsministern. Märkligt är också att två av de 14 patrullerna överhuvudtaget aldrig befattade sig med ärendet.

* Klockan var 23.31, då Söderström första gången på polisradion kontaktade SBC och bl a informerade om att polispersonal från 3230 inlett eftersök beträffande misstänkta springande personer. Denna information finns överhuvudtaget inte noterad. Söderströms polisfordon 2520 har fått en felaktig indatering till kl 23.23.

* Klockan var omkring 23.32 när ambulansen anlänt till brottsplatsen. I protokollet från SBC finns tiden 23.29 noterad för "rekv ambulans till Sabb", vilket i och för sig kan stämma med den ena av de två s k uttider som Länsalarmeringscentralen (LAC) noterade för ambulansen.

* Klockan var omkring 23.32 när polisassistenten Ingvar Windén larmade ut ett första signalement på misstänkt gärningsman, d v s yngre man klädd i blå täckjacka. Larmet finns ej noterat i protokollet.

* Inte heller finns det andra larmet, som kom omkring en halv minut senare, om misstänkt gärningsman noterat.

* Söderströms historiska uttalande från kl 23.35 om att "brottsoffret är identiskt med statsministern" finns inte noterat. Istället är det LAC som så sent som 23.44 låter meddela att "den skjutne är Olof Palme svårt skadad."

* Den vikarierande kommissarien Åke Rimborn hörde detta meddelande och blev omedelbart därefter, enligt IM-listan kl 23.35 beordrad till Sabbatsbergs sjukhus. Men i protokollet har denna indatering ändrats till 23.23.
*Klockan var omkring 23.36 när Norrmalmspiketen 1230 anlände till brottsplatsen. Enligt såväl protokollet som IM är det 23.23 som gäller för denna patrull.

* I protokollet har man underlåtit att notera att t f kommissarien i piketgrupperna Lars Christiansson beordrades till Sabbatsbergs sjukhus, vilket skedde omkring 23.45. Christianssons bil 1210 är enligt IM-listan indaterad kl 23.37, men i protokollet är tiden ändrad till 23.23.


* Ej heller får man informationen om att piketgruppen från Norrmalmspolisen omkring midnatt övertagit ansvaret för brottsplatsen, då Söderström lämnade densamma för avrapportering på polishuset. Två vittnen följde också med för omedelbara förhör.

* I protokollet får man inte heller något svar på den intressanta frågan om när områdesanropet gick från SBC till de i citydistrikten patrullerande polisenheterna.

(Gösta Söderströms JO-anmälan om misstänkt manipulation med dokument i utredningen av mordet på Olof Palme, 1993-06-01 och debattinlägg i Palme-nytt)

I sin JO-anmälan hemställde Gösta Söderström sammanfattningsvis att JO skulle anmoda ansvariga befattningshavare inom Polismyndigheten i Stockholm att besvara 8 konkreta frågor rörande detta protokoll. (ibid)

Något svar på dessa frågor, som även berör den tidigare nämnda problematiken kring polisens IM-listor, fick han aldrig. Chefsjustitieombudsmannen Claes Eklundh ville inte befatta sig med ärendet. För honom räckte det med att "inhämta muntliga upplysningar från Åke Röst vid Rikskriminalpolisen". Dessa föranledde sålunda ingen åtgärd eller kommentar från den höge ämbetsmannens sida. (Riksdagens ombudsmän, beslut i ärende, Dnr 2011-1993, 1993-06-18)

Det handskrivna protokollet

Det maskinskrivna protokollet innehåller också en del rena avskrivningsfel, vilket man lätt kan upptäcka vid en jämförelse med det handskrivna protokoll som Sven Anér fick en kopia av någon gång 1993 och som uppges vara identiskt med Birgitta Brolunds originalprotokoll.

I övrigt stämmer innehållet här överens med den maskinskrivna avskriften. Men det är ganska uppenbart att det inte rör sig om något originalprotokoll, ty det bär ingen som helst prägel av autenticitet. Noteringarna är skrivna med samma lugna sirliga handstil ända fram till och med det sjätte bladet. Det innehåller ingen felskrivning, överstrykning eller annan typ av korrigering, vilket talar mot att det skulle ha nedtecknats under stor stress.

Protokollet ifråga ser snarare ut att utgöra en friserad sammanfattning av dels uppgifter som måste ha funnits på det ursprungliga protokollet, och dels av sådana som noterats, t ex på lappar, vid sidan om. Sådana lappar skall f ö redovisas som bilaga.

Frågan kvarstår om varför viss viktig kommunikation mellan SBC och brottsplatsen aldrig togs med då protokollet blev renskrivet (manipulerat).

Den 1 juli 1997 talade Gösta Söderström med Birgitta Brolund, som ej längre är anställd hos polisen, och fick höra henne bekräfta att hon verkligen hade antecknat en del uppgifter som härrörde från honom, d v s insatschefen på brottsplatsen. Hon berättade också att hon inte hade befattat sig med den maskinskrivna utskriften. Det handskrivna protokollet lämnade hon före det aktuella arbetspassets slut till sin chef på SCB, Hans Koci. (Palme-nytt 7/1997)

Sven Anér har i detta sammanhang i ett brev bett Brolund kommentera vissa frågor och inte minst svara på om det verkligen var hon som skrivit texten på det förefintliga protokollet, men något svar fick han aldrig. Däremot lyckades Anér få Rikskriminalchefen Lars Nylén att engagera sig i denna fråga, vilket i sin tur ledde fram till att Brolund till slut blev förhörd uppe hos Rikskriminalpolisen. Detta skedde den 6 augusti 1997.

Förhöret är dock inte någon allmän handling, men Nylén gör gällande att Brolund "har hörts ingående om insatsprotokollets förande, noteringar vid sidan av det handskrivna protokollet, hur radiobilar efterfrågats, anmält sig och noterats, svårigheterna att få igång radiobordet i ledningsrummet vid flytten från 'gropen', de interna kommunikationerna mellan olika befattningshavare i sambandscentralen och hur hon till slut överlämnat sitt material på morgonen efter mordet i och med att hon slutar sitt pass och därefter inte har sett till materialet eller arbetat med Palmeärendet". (Palme-nytt 8/1997)

Lars Nylén drar slutsatsen att "det handskrivna protokollet inte speglar allt som förevarit på mordkvällen -natten, samt att hennes anteckningar inte är avsiktligt manipulerade." (ibid)

Som synes kunde Birgitta Brolund, efter mer än 12 år, minnas en hel del från denna dramatiska natt. Hennes chef, däremot, Hans Koci, har i samtal med Gösta Söderström under samma augustimånad, röjt en minneslucka, då han säger sig inte komma ihåg något alls vad gäller tillkomsten av den maskinskrivna protokollutskriften, utan hänvisade till Verner Berggren, som är chef på sambandscentralen.

Denne sa att han inte haft något med saken att göra och hänvisade i sin tur till Björn Ekstam, som tidigare tjänstgjort som sambandscentralens representant i Palmeutredningen, men denne brydde sig inte om att ta någon notis om Söderströms skrivelse från den 17 juli 1997. Vid det laget bestämde Söderström sig för att per telefon fråga förre spaningsledaren Hans Holmér om han kände till något om dessa protokoll, men fick till svar: "Jag vet inte vad du talar om. Du får fråga någon annan!." (Palme-nytt 7/1997)

Frågan är om det är möjligt för en privatperson att få fram någon mer information i detta angelägna ärende och få en nöjaktig förklaring till varför det handskrivna protokollet ersattes med en delvis felaktig och bristfällig variant, där viktig information från brottsplatsen till SBC tagits bort.

Med lite god vilja kan man tolka de 14 polisenheternas snabba ingripande i Palmeärendet redan kl 23.23 som den officiella tidpunkten för områdesanropet, men frågan är om övrig kommunikation mellan brottsplatsen och SBC stämmer lika bra överens med polisens tidsschema. Av den anledningen bör man inte hysa alltför stora förhoppningar om att originalprotokollet någonsin ska komma fram.

Det ligger närmare till hands att misstänka att det har gallrats bort och förstörts på samma sätt som den enradiga IM-listan och dagrapporten från SBC.

Kan "fantombilden" som kom från Tyskland ha sitt ursprung från USA? Bilden är lite lite lik en yngre John Perkins som i egenskap av chef för Chevron ledde mycket av aktiviteterna i Sydamerika, om man tröttnat på honom när man hamnat anklagad för statsterrorism i Haag (där domstolen underkände argumentet att statsrepresentanter inte visste)?

Inte heller jag bedömer att Södermalmspiketens poliser är inblandade. Däremot är ju som du säger deras nattliga turné ytterst märklig. Läste någonstans att de passerade korsningen David Bagares gata/Malmskillnadsgatan endast sekunder innan skotten föll.

Det mycket sent inkomna vittnet Christer K hävdar ju att mannen med revolvern sprang över Malmskillnadsgatan ett stycke norr om David Bagares gata för att sedan vända söderut igen och in på DB gata. Det tog ju lite tid i så fall.

Christer K pekade som bekant ut CP men det kan ha varit en missuppfattning. Han hävdar också att han körde ner till DB gata och såg mannen springa österut mitt i gatan. Detta motsägs av YN som tydligt talar om södra trottoaren. Hon såg heller inga bilar i närheten.

Jag kvarstår nog så länge i min bild av att det trots allt går att få ihop LJ, GM och YN utan "tidslucka". 20-30 sekunder åt olika håll så kan det hela stämma. YN har exempelvis aldrig offentligt redovisat om hon och hennes vän gick direkt till trapporna eller om de stannade och pratade. Han, som tydligen var väldigt berusad, bör ha sinkat dem lite mer än man kanske tror.

GM:s tider kanske också ska förlängas med ett antal sekunder. Det kanske tog honom längre tid än 40 sek att komma upp för trapporna, han kanske stannade i 10-15 sek och andades efter trapporna etc.

Jag, som försöker vara realist i alla lägen, har väldigt svårt att tro att någon annan man starkt påminnande om GM skulle ha sprungit just där just då. Signalementen stämmer trots allt bra.

På senare tid har det kommit fram uppgifter som inte var kända för oss på Ölvebros tid.

Ulf Dahlsten påstår att ursprunget till WT var poliser. 5-8 till antalet. Eventuellt narkotikaspanande eller frilansande utan chefers vetskap. Uppgiften har han fått från poliser ingående i PU på ett tidigt stadium.

Donald Forsberg påstår att ursprunget till WT var en sambandstränande Barbrogrupp eller liknande. Med tillägget att de var oskyldiga till mordet. Samtidigt som han erkänner att han var i kvarteren kvällen när mordet skedde.


Om vi då tittar på Ölvebro. Vad han har uttalat i utfrågningar i TV, där Borgnäs har spelat en framträdande roll. Och vilka uttalandanden han gjort i diverse böcker i sammanhanget så framträder en person som inte gillar ämnet. Kommer med påståenden som inte stämmer. Klara bortförklaringar. En liknelse med bandyklubbor för att nedvärdera betydelsen. Rena förolämpningar mot vittnen osv.

Vilket då i sig inte är ett bevis för att han känner till identiteten på männen det gäller. Snarare visar det väl att han är medveten om att det är känsligt. Och något som han inte själv vill prata om. Och, som det verkar, inte vill utreda i grunden. Samtidigt som han påstår att det gjorts. Och att det inte går att komma längre.

Palmeåklagarna betedde sig på liknande sätt. Så förundersökningsledare och spaningsledare verkade vara överens i frågan.

I dag påstår Dag Andersson att han ska börja utreda dessa WT. Eftersom det tidigare inte gjorts enligt honom. Vilket då bekräftar att Ölvebro på sin tid ljög. Och att misstanken om att det var känsligt och inte fick/kunde utredas bekräftas.

Och till sist. Om nu Ölvebro visste vilka de var, varför vet då inte Dag det idag. Han sade vid presskonferensen på 30-årsdagen att man kände till identiteten på någon enstaka. Utan att precisera närmare.

Håller med!

Men anledningarna till att de befann sig där, och att de betedde sig som de gjorde, kan ju inte vara så många.

Vi har fel. De ingick i en mordkomplott.

Deras berättelse och bevekelsegrunder stämmer. Och där själva tidpunkten är en ren slump. Resten består av felaktiga tolkningar och inläsningar.

De ingick i en verksamhet som inte har med mordet att göra. Som Holmers eventuella, eller någon annan okänd.

Närvaron beror på en intern privat orsak som enbart berör de själva. Där omparkeringen är ett svepskäl i sammanhanget.


Samtidigt finns det en ovedersäglig förutsättning för att de kunde befinna sig på platsen just då. Att de inte hade något beordrat uppdrag. Och då hamnar vi helt plötsligt i Gropens verksamhet. Där av en slump polisman Helin jobbade extra och av en slump tog emot det första samtalet angående Palmemordet. Alltså han som normalt ingick som besättning i samma södermalmspiket 3230.

Och därefter gjorde karriär inom samma kår. Trots att han bröt mot ett antal instruktioner när han hanterade det första samtalet. Vilket Inuti Labyrinten vittnar om.

Vi kan inte negligera någons uppgifter, inte ens LP. Men vi måste sätta oss in i den situation hon befann sig, och bedöma vad hon tror sig ha sett och hört i ljuset av den.

Men sakfrågan gäller alltså om det var ett, två eller tre skott. Och alla de tre uppgifterna figurerar i utredningen. När det gäller tidsrymden så finns det en (eller möjligen två, får kolla det sen) person(er) som bedömer att det gick 10 sekunder mellan skotten, båda sitter i LJ-s bil.

Är inte det märkligt? En halv till 10 sekunder, ett till tre skott. Fast för mig är det egentligen ganska naturligt. Folk får fel för sig, lyssnar på radio och TV, läser i tidningen, pratar med kompisar som satt i samma bil, någon kanske ljuger av olika privata skäl, de kan vara i dålig form på grund av sjukdom och fylla, vissa är chockade, andra är rädda, och många går rent allmänt inte att lita på.

Alla vittnesmål måste tas på olika stort allvar baserat på deras förutsättningar att återberätta sanningen. Inte baserat på vad de heter eller deras allmänmoraliska inställning.

Jag tror inte att det är uteslutet att det avlossades tre skott. Men de kom samtliga ifrån ett enda vapen. Det finns inget som tyder på något annat.