Citat:
Fast att deras försvarsvideo har kommit bort hjälper dem inte, visst i dagsläget så är det till min vetskap ord mot ord men det som hade kunnat hjälpt teatergruppen är magiskt försvunnet och därmed så pekar det mot att de är skyldiga då de har gjort sig av med bevis.
Fast då står det ju så här i Sydsvenskan. Så filmen finns tydligen då i alla fall enligt vissa men jag fattar inte hur det hänger ihop med att de lovat kvinnan att inte lägga ut den på nätet när de inte vet vem hon är.
Sen har jag aldrig läst något från övergreppsgruppen att de någonsin har fått ett ja från någon kvinna bara att de aldrig varit någon som protesterar högljutt. De tycker tydligen att man kan göra vad man vill med någon om de inte protesterar högljutt.
Citat:
Tidningen har sedan dess velat ta del av materialet. När vi slutligen får det en vecka senare visar det sig att filmen som teatergruppen skickar över är fel film. Kvinnan i klippet är inte hon som polisanmälde utan en helt annan kvinna.
Senare skickar teatergruppen över fler filmer från marknaden i Foteviken. En visar den rätta sekvensen.
Hur kunde ni hävda att ni hade ett medgivande när ni hänvisade till helt fel film?
– Ingen av våra filmer stämmer överens med uppgifterna i polisanmälan.
Här fanns det en koppling till kvinnans jobb, så vi kände oss nittio procent säkra på att det var den filmen. Tillvägagångssättet är samma i alla filmer. Ingen protesterar högljutt i något klipp, det är långt ifrån sanningen. Den här filmen var det närmsta vi hittade.
http://www.sydsvenskan.se/2016-07-23/om-mitt-nej-inte-racker--hur-ska-jag-kanna-mig-saker-som-kvinna
Citat:
Vi har visat klippet som ni filmat för kvinnan som polisanmälde och har hört hennes version. Hur uppfattar du de här filmerna?
– Det är samma tillvägagångssätt och samma repliker på alla filmer. Vissa kvinnor gör mer show av det själva och då kan man spexa lite mer. Andra är blyga. Vi försöker få dem att känna sig lugna och trygga. Anpassa efter var och en.
– Jag uppfattar det jag ser som att folk är nöjda. När vi kommer och säger att vi ska köra lite show med slavhandel är det väl ingen som tror att de ska gå runt med blommor i handen och dela ut godis. Det handlar ju om slavhandel och då är det ju kedjor och rep, fast vi försöker ändå göra det på ett lättsamt sätt.
– Det är samma tillvägagångssätt och samma repliker på alla filmer. Vissa kvinnor gör mer show av det själva och då kan man spexa lite mer. Andra är blyga. Vi försöker få dem att känna sig lugna och trygga. Anpassa efter var och en.
– Jag uppfattar det jag ser som att folk är nöjda. När vi kommer och säger att vi ska köra lite show med slavhandel är det väl ingen som tror att de ska gå runt med blommor i handen och dela ut godis. Det handlar ju om slavhandel och då är det ju kedjor och rep, fast vi försöker ändå göra det på ett lättsamt sätt.
Tidningen har sedan dess velat ta del av materialet. När vi slutligen får det en vecka senare visar det sig att filmen som teatergruppen skickar över är fel film. Kvinnan i klippet är inte hon som polisanmälde utan en helt annan kvinna.
Senare skickar teatergruppen över fler filmer från marknaden i Foteviken. En visar den rätta sekvensen.
Hur kunde ni hävda att ni hade ett medgivande när ni hänvisade till helt fel film?
– Ingen av våra filmer stämmer överens med uppgifterna i polisanmälan.
Här fanns det en koppling till kvinnans jobb, så vi kände oss nittio procent säkra på att det var den filmen. Tillvägagångssättet är samma i alla filmer. Ingen protesterar högljutt i något klipp, det är långt ifrån sanningen. Den här filmen var det närmsta vi hittade.
