Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Exakt! Nu får vi vara mycket noggranna med orden, inget glidande i betydelserna. Det gäller att skriva ett slags "stentavlor" med fakta som vi gemensamt funnit får högsta betyget 2.

Lars Jeppsson såg aldrig mördarens ansikte. Det uppger han själv. Han verkar vara ett förträffligt och hederligt vittne, men han kan alltså inte användas varken för eller emot identiteten på mördaren.

Att han senare uppger att han borde känt igen CP om det var han är inget vittnesmål utan en vittnespsykologisk utsaga högst antagligt given utan någon som helst insikt i ämnet.

Jag kan inte hänvisa till någon studie eller liknande, men troligen skulle en empirisk studie av hur väl människor känner igen bekanta på deras rörelsemönster eller bakifrån visa på en mycket stor osäkerhet och missar i att känna igen vederbörande.

Så Jeppsson påstående i det läge han fått veta att mördaren troddes vara CP att han borde känt igen honom då får tas för vad det är, en gissning från Jeppsons sida, baserat på iakttagelser som hade för lång tid på nacken för att inte ha förändrats. Något som mycket svagt talar mot CP, men inte mer.

Jag har ett förslag:

iesho har föreslagit en värdering av uppgifterna från mordkvällen med en skala 0-2 där 2 är högsta betyg, dvs "mycket hög sannolikhet" eller hur man ska uttrycka det.
brukerinne har föreslagit att en liten arbetsgrupp tar fram förslag till gradering av de väsentligaste uppgifterna. Det som vi redan från början förstår ligger i periferin (det var en rymdvarelse som sköt Palme) etc behöver vi ju inte bry oss om.

Jag föreslår att en sådan arbetsgrupp inrättas. Eftersom jag är ny här kan jag inte riktigt allas olika kompetenser. Jag ser ju att flera av er kan massor om utredningen på en detaljnivå som jag inte är i närheten av.

Den ende som jag ser som självskriven medlem (ordförande?) i gruppen är mvagrippa.

Föreslår alltså att ieshos skala 0-2 används. Denna skala används för fakta från mordkvällen, kanske enligt följande:

GM - signalement, modus operandi, ankomst till Dekorima, "profil", flyktvägen etc.
Mordplatsvittnen - mest trovärdiga, delvis trovärdiga, mindre trovärdiga.
Tider - vilka tidsuppgifter ser vi som mest sannolika och vilka behöver justeras för att helheten ska fungera?
Andra vittnen - kvinnan som såg en flyende man springa till en bil på Norra Bantorget. Tommy A som såg en man springa till en bil på Adolf Fredriks kyrkogata. Mercedes och VW Golf på Frejgatan/Heimdalsgatan etc.
Paret Palme - rörelser under mordkvällen, beslutet att promenera hem, LP:s uppgifter etc.
WT - vilka WT-iakttagelser är mest intressanta och sannolikt sanna? Bör Ulla S iakttagelser i Gamla stan vägas in? Leif K som såg en WT-man vid bostaden ca 19.30? Skelleftehamn? Kan rörelserna på Tunnelgatan klockan 20-22.30 ca förklaras av polisens narkotikaspaning? Vad säger vi om WT-männen på Johannesgatan och Regeringsgatan cirka 23.15-23.20?

När mordkvällen är något så när klarlagd och fastställd här på FB så kan man - om man vill förstås - gå vidare och gradera de olika motivteorierna på samma sätt. Är det mest sannolikt att högerextrema personer/andra personer inom svensk underrättelsetjänst (polisiär och militär) röjde Palme ur vägen? Eller finns andra motiv som vi bedömer som mer intressanta?

Det bör gå att göra en mer objektiv logisk bedömning av vilka motiv som bör ha varit aktuella:

1) Löntagarfonderna - näringslivet.
2) Sovjetisk spion - högerextrema kretsar.
3) "Sälja ut Sverige" - högerextrema kretsar.
4) Ubåtarna mm - försvarsmakten.
5) Kärnvapenfri zon i Norden - Nato, CIA, Reaganadm.

etc.

En särskild del inom motivområdet är ju "förvarningarna" om mordet. Hur förhåller vi oss till dem? Om vi bedömer någon av dem eller flera av dem som sannolika så får ju det bärighet på vår bedömning av motivet = om högerextremister kände till mordet i förväg så bör initiativtagarna till mordet möjligen sökas bland högerextremister.

Det här handlar alltså om VÅR GEMENSAMMA BEDÖMNING av Palmeutredningen, inte nödvändigtvis om vad som i verkligheten är sant eller falskt. Men jag, som jobbat många år i näringslivet, vet hur oerhört väsentligt det är att alla på en arbetsplats (detta är vår ) har samma bild av företagets läge på marknaden och förstår vad som behöver göras för att ytterligare utveckla företaget i positiv riktning. Det behövs en karta som alla bedömer är sann/mest sannolik.

Vad säger ni, är detta bra? Är det genomförbart?

Om ni tror på det här så skulle arbetsgången bli att arbetsgruppen presenterar sitt förslag med gradering 0-2 på de relevanta uppgifterna från mordkvällen för oss andra så får vi ansluta eller inte ansluta till det förslaget. Om något behöver diskuteras (ja...) så gör vi det tills vi hittat konsensus.

Bedömer faktiskt att vi i huvuddragen relativt enkelt ska kunna skapa en gemensam bild av mordkvällen till att börja med.

Förre kriminalinspektören Ulf Norlin har lämnat jordelivet. Redan för tjugo år sedan berättade han i tidningen vi om hur Hans Holmer vid fyratiden Mordkvällen besökte våldsroteln och gav Börje Wingren order om att utreda Walter Kirisits hot mot HH och Olof Palme.

Han vek aldrig en tum från sin berättelse och hans uppgift togs aldrig på allvar av vare sig PU eller flertalet privatspanare. Likväl finns dom där som en ingång mot en ev konspiration .
Frid över hans minne!

Har Ulf uttalat sig mer än en gång om händelsen med HH ?

Siffrorna 0-2 är inga betyg eller sannolikheter utan tre olika boxar att sortera uppgifter i. Uppgifter från vittnen som ljugit hamnar i 0-boxen bara därför att man inte kan lita på dem. Uppgifter i 2-boxen är uppgifter som bekräftats av flera vittnen oberoende av varandra. Resten är "normala" uppgifter: från personer som man inte kan avfärda på objektiva grunder, men vars uppgifter inte har eller ens teoretiskt kan bekräftas av andra vittnen.

Jag håller inte med om att semantiken påverkar boxvalet. En korrekt formulering gör utsagan sann men påverkar inte uppgiftens tillförlitlighet.

Jag tror man ska undvika kommittéer och stentavlor.

Ett antal skribenter har ett antal gånger i tråden framfört dessa åsikter. Vilka jag har läst.

Mördaren måste varit amatör eftersom han lät Lisbet överleva. En proffsmördare hade skjutit fler skott mot Lisbet. osv.

Fakta är att mördaren avfyrade två skott. Det ena träffade OP i ryggen och det andra snuddade vid LP.

Mördaren kan ha varit på plats innan IM iakttog honom första gången. Eftersom ingen känd person tittade där innan IM anlände. Eller att han stod där först, gick en sväng och återvände i tid för att IM skulle kunna iaktta honom. osv.

Fakta är att IM anger att han såg mördaren direkt efter att han parkerat sin bil, och att han senare iakttog samma person periodvis under en viss tid fram t.o.m. mordet. Ingen annan känd person anger att de ens sett mördaren förrän i direkt anslutning till mordet.

Att promenera hem var det naturligaste sättet att ta sig hem för paret Palme. Eftersom de gillade att promenera och ofta gjorde det. Där vissa kommer med slutklämmen. Det kunde alltså förutses att de skulle promenera hem. osv.

Fakta är att paret Palme bestämde sig för att gå hem.

Resten blir då tolkningar som leder fram till olika resultat och åsikter. Där det i dagsläget inte går att bevisa vilken som är korrekt.

Mina åsikter är att mördaren var kompetent. Att IMs vittnesmål är korrekt och därmed befann sig mördaren där 2-3 minuter före mordet. Alltså i god tid. Och att det var omöjligt att förutse att paret Palme skulle promenera hem och att det var oväntat.

Du har rätt på den punkten att ändamålet med polisens besök var för att CA´s bror hade larmat om att CA mådde psykiskt dåligt. Det säger dock ingenting om att CA tolkade polisens besök på ett korrekt sätt.

Ponera nu att det var CA som mördade OP (jag hävdar inte att det var han som utförde mordet, annat än att han bara är en intressant kandidat till teorin om "den ensamme gärningsmannen"), så kan CA mycket väl ha missförstått polisens ändamål med besöket.

CA kanske trodde att polisen till slut hade tillräckliga med bevis för att få honom fälld för mordet, att han därför valde att ta sitt liv (efter att polisen upplyste honom att dem var där). Han var tydligen även den ende som inte hörsammade polisens kallelse om förhör för alla som ägde ett sådant vapen (Smith & Wesson 357 Magnum). LGWP har tidigare avfärdat CA´s ohörsammande med att han bara gjorde så för att djävlas med polisen, men i såfall kan man ju undra vad det var som till slut fick CA att börja djävlas med polisen.

En oskyldig person till ett allvarligt brott kan djävlas med polisen, bara för att denne inte accepterar att polisen felaktigt tror att denne är skyldig till brottet (isåfall kommer dessa poliser bara i slutändan, stå där med en dumstrut på knoppen). Likväl som att en skyldig person också kan djävlas med polisen.

Det finns inte så mycket att anmärka mot ditt resonemang. Men det finns en detalj som inte nämns.

CP hade ett rörelsemönster som starkt avvek mot de flestas. Där man just minns det som avviker lättare, och bättre, än det som inte gör det. Liksom att man lättare känner igen det senare.

Här resonerar GW på plats om just LJ. 5,30 in i länken.

https://www.youtube.com/watch?v=FDzDeZV0_e8

Lägg också märke till, om man ser hela filmen, att GW anser att LP aldrig såg mördarens ansikte. Vilket hon själv hävdade de första timmarna efter mordet. Eftersom de, som hon upplevde som två gärningsmän, befann sig på för stort avstånd. Där Rimborn, med fler sakkunniga, vittnar om att det första vittnesmålet är det mest tillförlitliga.

Samtidigt som GW vittnar om att Rimborns förhör var det enda riktiga förhöret av LP. Där det med automatik innebär att han måste läst både detta och alla andra.

Innan man färgas av andras uppfattningar. Som Holmers uppfattning om att det var ett missförstånd. Och Jörgen Almblads uppfattning om att CP var skyldig. Och därmed måste hjälpa henne att peka ut rätt person. För annars hade det inte ens blivit en rättegång.

Där vi då kan återkoppla till Lars Jeppsson som inte heller såg gärningsmannens ansikte.

Viket då leder till slutsatsen att varken LJ eller LP kunde känna igen CP drygt 2 år efteråt. Eller......

Varför högerextrema? Det ligger i mångas intresse att få en sådan sak under mattan, permanent.
Partiet. Militären. SÄPO. I princip alla utom Palme själv.


Flera av "förvarnignarna" har vid en nämrnare granskning visat sig inte hålla måttet. De har helt enkelt överdrivits och/eller missförståtts. Exmepel är "Norrköpingsmötet" och Anders Larssons brev.
Jag är inte tillräckligt insatt i Ivan von Bricham's (stavning) varning till polisen, där det skall ha tagits om hand av ingen mindre än Alf Karlsson (vars uppgifter om vad han själv hade för sig mordnatten inte stämmer med andras uppgifter) för att bedömma om även det är missförstånd eller rent av humbug eller dagens Sanning.

I första förhöret 1 mars nämns att LP såg att en man sprang in i gränden och att han vände sig om.

Den 8 mars kontaktade LP polisen med anledning av fantombilden och preciserade mannen utseende: rundare och fylligare ansikte, mun och näsa raka, eventuellt kort hals.

I förhör/samtal den 25 mars för hon fram: stirrande, ljus blick, bulliga kindknotor, vit överläpp och kort hals.

I förhör 29 april framför hon: "Då hon tittade upp från maken, som fallit ihop på trottoaren, såg hon en man med stirrande blick titta på dem. Mannen befann sig på 10-15 meters avstånd och stod i hörnet Tunnelgatan. Hon beskriver mannen som vara i 40-års åldern och omkring 180 cm lång, ha en intensivt stirrande blick, ha smala tunna läppar, och ljus platt överläpp, ha en rak panna med raka ögonbryn samt ha ett rektangulärt och stelt stirrande ansikte, med kraftigt något framskjutet hakparti och markerade kindknotor. Han var iklädd mörkblå/marinblå jacka som gick nedanför midjan, dock ej till knäna, och han hade mörka byxor. Mannen var bred över axlarna men gjorde inget "stort" intryck. Då hon senare såg mannen röra sig, gjorde han ett "spänstigt", vältränat intryck på henne. (...) Han var varken blond eller svartmuskig."

GW uppfattar jag som en 0:a.

Lisbeth P säger med att hon såg en "spenslig man" som försvann när hon ropade på hjälp.