Citat:
Ursprungligen postat av
Narkomat
Tvärtom är resursutnyttjandet vanligtvis så högt vid 10% inflation att arbetslösheten är mycket låg.
Om resursutnyttjandet var högt skull överheten inte behöva elda på med inflation. Då skulle överheten i stället kunna kyla av.
Inflation är vad överheten (försöker) driva fram när resursutnyttjandet är lågt och arbetslösheten hög. Kan man med inflation sänka de reala lönekostnaderna så kan folk komma i arbete.
Citat:
Ursprungligen postat av
Narkomat
Det blir svårt att gissa sig till vad du menar när du använder uttryck som "cash out" och "kostnad som man känner av".
Eftersom du använde en egen begreppsvärld ville jag vara tydlig med vad som gällde i mitt inlägg. Men det fungerade uppenbarligen inte.
Med cash out avses det nominella belopp som du faktiskt betalar ut. Ränteutgift kan också användas.
Citat:
Ursprungligen postat av
Narkomat
Räntekostnader är räntekostnader, oavsett vilken egen hemmasnickrad definition du använder som justerar för möjligheter till nya lån för att täcka ökade räntekostnader.
Om du tänkte dig att den meningen skulle förmedla något innehåll så misslyckades det.
Citat:
Ursprungligen postat av
Narkomat
Min invändning handlar om att ökad inflation parat med ökad boränta innebär att räntekvoten ökar. Dvs du måste betala större andel av din inkomst i räntekostnader. Alltså stämmer inte ditt ursprungliga påstående om att ökad inflation parat med ökade boräntor leder till att "det kostar mindre".
Att ränteutgiften ökar när räntan ökar är väl tämligen trivialt.
Det kan tom en sk IQ80 Somalier konstatera genom att titta på nya respektive gamla AVI't.
Det är väl inte det du håller på och invänder om.
Det har jag inte heller ifrågasatt. Utan varit tydligt med att Ränteutgiften ökar. (Och pekat på att eftersom inflationen gör att lånet minskar realt, har låntagaren möjlighet att öka på lånet för att kompensera för stigande ränteutgift, ifall denne vill konsumera mer nöje).
Jag gjorde ett konkret räkneexempel där allt skulle framgå. Och där framgår också att Beppe fick en ökad ränteutgift när räntan ökade.
Varför hålla på och invända om det???
Citat:
Ursprungligen postat av
Narkomat
Du syftar på skuldkvoten, som mycket riktigt minskar. Skulden minskar inte.
Mitt inlägg handlade om real påverkan. Det kan jag tycka att jag var väldigt tydlig med.
Citat:
Ursprungligen postat av
Narkomat
Varför skulle någon kalla en minskning av skuldkvoten för en kostnad?
Det förstår inte vi heller. Därför får du kommentarer om det.
Citat:
Ursprungligen postat av
Narkomat
Här har Beppes räntekvot ökat till 10%. Räntekostnaderna har ökat både absolut och som andel av hans inkomst.
Ränteutgiften har ökat.
Men Beppes reala skuld har minskat. En del av den nominella räntan kan därför ses som en form av (real) amortering av skulden. Den amorteringen är inte en kostnad. Däremot är det en utgift.
Väljer Beppe att inte öka på lånet utan betala den höjda ränteutgiften så kommer räntans andel av lönen att minska för varje år. Efter 10 år med 2% inflation (och löneökning) har lånet minskat till 82% av ursprunglig storlek, i relation till lönen. Detta med ett amorteringsfritt lån.
Citat:
Ursprungligen postat av
Narkomat
Så hela ditt resonemang bygger på att man vid ökade räntekostnader alltid kan ta ut mer i lån för att betala räntekostnaderna. För att detta alltid ska vara sant så måste fastighetspriser alltid stiga med mer än skillnaden mellan ny och tidigare boränta efter ränteavdrag. Enda gången fastighetspriser skulle kunna gå ner är alltså enligt Alpha101's postulat när boräntan faller.
Har jag uppfattat dig korrekt?
Nej, det är inte korrekt uppfattat. Vad jag säger är:
* Stiger nominell ränta och inflation så påverkas inte real ränta efter skatt så mycket. Den kan tom minska.
* Stiger nominell ränta och inflation så kan tom kostnaden för lånet minska realt. Men man åker på en tvångsamortering av inflationens storlek. Tvångsamortering är inte en kostnad. Däremot en utgift.
* Eftersom lånet tvångsamorteras realt, så frigör det utrymme för ny belåning. Den nöjeslystne som ogillar sparande har därför utrymme att öka på belåningen och använda det för att dämpa ned ränteutgiften.
* Stiger ränta och inflation så stiger ränteutgiften. Det blir mindre kvar att konsumera för. Ränteökningen är dock i en real amortering. Därför kan den ses som ett sparande.
Så, nu har jag repeterat detta ytterligare en gång.
