Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Det går inte komma till någon annan slutsats. Alla resonemang måste ha en trovärdig utgångspunkt. Där inte finns några fel i mvagrippas analys.

Läser man alla förhör med IM och hans övriga uttalanden så framträder denna bilden.

Hans iakttagelser av gärningsmannen var sporadiska men ändå kontinuerliga. Eftersom han kollade andra saker däremellan. Han stod olämpligt parkerad på trafikljusets avkännare, samtidigt som han väntade på sina passagerare. Han var helt enkelt stressad i situationen Men där han hela tiden återkom till Dekorimahörnan eftersom han var nyfiken enligt egen utsago.

Men där jag ALDRIG sett, eller hört, att han påstår att gärningsmannen var borta från platsen när väl blicken flyttades dit. Vilket då leder till slutsatsen att mördaren inte kunde ha avlägsnat sig, utifrån hans synvinkel, någon längre stund. Han rörde på sig hela tiden, men alltså inom ett begränsat område med hörnan som bas.

Den enda förklaringen då till att Fauzzi och Hellgren inte såg denna personen är, som jag skrivit tidigare, att man helt enkelt inte lade märke till honom. Han uppträdde naturligt och avvek inte mot andra personer som rörde sig i kvarteret. Vilket då får dessa personer att dra den felaktiga slutsatsen att det inte fanns någon där.

Men om de har rätt, så försvinner ju hela grunden för resonemanget. Samma grund som vi har bestämt oss för ska vara utgångspunkten för fortsatta resonemang.

Och då hamnar vi återigen i samma prekära läge. Vilka, eller vilket, vittnesmål är de/det mest trovärdiga.

Två personer påstår att det inte fanns någon person i området kring Dekorimahörnan. En person påstår att han iakttagit honom under 2-3 minuter utan att han någon gång försvunnit från området.

Jag skriver inte under på allt ovan, men om man inte dödat förr kommer man något i svaj, det håller jag med om. Jag har aldrig skjutit en människa, men det räcker att nedlägga sitt första större djur för att bli påverkad och darrig, det tror jag många kan intyga. Första kulan sitter där den ska och avlossas närmare än den andra. Två saker som försvårar det andra skottet kan vara rekyl och eldsflamman som en blixt i mörkret. Den andra träffar i princip på samma höjd och i samma region fast på Lisbeth enligt de flesta, och är man tveksam kan man väl läsa den utförliga tekniska rapporten där man räknar med skottvinklar, antalet grader för blodstänk, provskjuter olika klädmaterial, tvålblock och kontrollerar nedslagsytor i gatusten med olika mängder snö och ismodd.

Ytterligare en anledning till att GM inte avslutar Lisbeth, skulle kunna vara att han uppfattar att hon tror skotten kommer från längre håll, t ex om hon skriker "nej, vad gör du?" till vittnet AB. Jag tror han medvetet beskjuter Lisbeth, och att det är ett av få tells han lämnar på platsen. Det finns en handfull argument varför, dom är inte oändligt många och dom sammanfaller.

En sådan kännedom kan en mördare ha men det är ingen garanti för att just det vittnet skulle var ett uselt vittne. Varför skulle en lejd proffsmördare ta en sådan risk? Han har ju inget att förlora på att försvinna illa kvickt, istället för att stå kvar i några sekunder med risken att låta sig identifieras.


Hade mördaren varit ett proffs så skulle han aldrig ha missat det andra skottet och därmed inte behöva stå kvar för att se att OP avlider.

I detta sammanhanget är det viktigt att repetera dessa fakta.

I rättegångarna mot CP användes Skandiatypografen Stig Engström som ett karaktärsvittne till Lisbets fördel.

Lisbet.

Jag var oerhört skärpt och iakttagande i situationen. Där hon aldrig erkänt att hon var chockad eller traumatiserad. Självinsikt var uppenbarligen aldrig hennes bästa gren. Trots att hon var utbildad psykolog.

SE.

Lisbet var lugn, samlad och kontaktbar.

Alla andra vittnen vittnade om motsatsen.

Men borde inte en lejd proffsmördare kunna hantera rekylen och eldsflamman?

Han har väl något att förlora om offret bara skulle bli sårat men överleva?

Mördaren kanske var ett proffs för ändamålet som sådant även om han inte var en god skytt, alternativt blivit tillhandahållen ett vapen han inte var van med.

Han kanske inte var van vid just detta vapen? Det kanske inte är som i filmer där Clint Eastwood kommer med en revolver han haft sedan barnsben, särskilt inte om måltavlan är högprofilerad och man vet att *alla* kommer att leta. Vapnet införskaffas ad hoc eller vad man säger?

I tråden om Skandiamannen påstår denne enligt uppgift att Lisbeth nog inte var skjuten som hon sade eftersom hon "skuttade" omkring på mordplatsen. Det låter inte som någon samlad person, låt vara att hon inte skrek och grät högt likt sådana där professionella gråterskor man kan hyra in till begravningar i medelhavsländerna.
Skandiamannen verkar också vara den som ligger bakom uppgift att Palme flyttats efter han sköts för att "rätt" polisdistrikt skulle sköta åtminstone inledningen av utredningen. En uppgift jag hört från annat håll och antagit vara trams, men antagligen spreds den kring några partidistrikt i syfte att engagera amatörer (?). I vart fall framstår det som man medvetet ville spela på känslomässigt budskap av något slag att trumma in att rättsväsendet skulle luras och nu skulle man måsta vara extra vaksam. Fast det kanske var tvärtom, att man med utomparlamentariska metoder vill påverka på något sätt genom att uppmuntra till spaning bland amatörer, ungefär som man ville ha ett slags partibundet angiverisystem. Det kom måhända inte från partitoppen (får man väl hoppas) utan antagligen från någon mellannivå med grumliga eller missriktade ambitioner.

Hon kanske ljög. Om att hon var skärpt och iakttagande. För att hon förväntades avge ett vittnesmål som skulle ge resultat. Hon kanske inte direkt saknade självinsikt utan var väl medveten om att instabilitet vid något tillfälle kan förfölja en under hela ens yrkeskarriär. Det sägs ju att hon själv medverkat till en sådan ordning, då visste hon väl hur hon borde agera?

Vilket trams!

Till att börja med så var det Olof som var målet, inte Lisbeth. Han avrättar sitt mål med klinisk precision med ett välplacerat skott som trasar sönder ryggraden och aortan (proffs). Han skjuter ett skott mot Lisbeth som dessutom träffar henne, men eftersom hon inte är det primära målet bryr han sig inte om huruvida hon är död eller inte utan hölstrar revolvern och försvinner in i Stockholmsnatten utan att dra till sig en massa onödig uppmärksamhet (proffs). Påståendet att han står kvar i några sekunder är också bara svammel då det är uppgifter från Lisbeth som aldrig hinner se mördaren utan hon ser det chockade vittnet Anders Björkman som står några meter bakom.

Hur skulle Lisbet kunna peka ut CP med 100-procentig säkerhet, om hon på mordplatsen var okontrollerad och okontaktbar. Då hade ju åtalet mot CP varit omöjligt.

För mig är det uppenbart att LP var styrd redan från början. Av fantombilder och alla de som förnekade att hon initialt pratade om två gärningsmän och att hon aldrig såg gärningsmannens ansikte. Där OPs högste säkerhetsansvarige Dahlsten var hennes bollplank. Trots att han grovt misslyckats på sin post. Borde det inte ringa klockor här någonstans.

Där det är lika uppenbart att den vilt fabulerande SE utnyttjades i rättegångarna. Eftersom han kom med sin utsaga om Lisbets lugn och kontaktbarhet redan innan ens CP var uppfunnen. Men som ansågs vara en elefant i en porslinsaffär när VG och PKK gällde. Eftersom han inte passade in.

Där inga andra vittnen utnyttjades. Eftersom de hade en annan historia att berätta. Som Rimborn och Söderström. Där GS vittnar om en gravt chockad, okontaktbar person. Och där Rimborn vittnar om att det första vittnesmålet är det mest tillförlitliga. Samtidigt som GW vittnar om att Rimbors förhör av Lisbet, var det enda riktiga som någonsin hölls.

Där Christers försvarsadvokat Arne Liljeroros grovt åsidosatte sin uppgift. Att redovisa alla fakta och omständigheter som pekar mot att den åtalade är oskyldig. Han hade aldrig hört talas om existensen av Rimborn. Trots att han sedan länge var beskriven av media.

Fakta visar att Liljeros gjorde gemensak sak med åklagaren. Och där CPs frikännande inte hade någonting med hans insats att göra. Eftersom det i hans fall handlade om grovt åsidosättande av hans advokated.

Hennes utpekande kan sannolikt bero på att hon var informerad. Styrd eller manipulerad. Kanske inte nödvändigtvis i syfte att de skulle försöka få en oskyldig fälld. Det är väl inte orimligt att anta att man i någon tid var övertygad att man hade rätt gubbe när man tog CP.

Jag kulle kanske inte dra slutsatsen att SE var vilt fabulerande dock, även om han verkade överdrivet angelägen i vissa lägen. Upgiftem om Sollentuna ambulansen kan ju stämma.

Kan GM ha spanat från Sveavägens västra sida, vid Post-hörnan, och i allra sista moment korsat Sveavägen, så att han via reklampelaren kom upp bakom paret Palme?!

Wiklund vittnar om en spejande man vid Post-hörnan kl 23.20 GMP (953:2.1).

Wiklund passerade denna plats även 23:15, GMP (940:1) och ser en bil släppa av en man på denna plats. Ytterligare två personer i bilen.

Det skulle vara intressant att läsa förhöret med Wiklund.

Är det säkerställt att Dekorimamannen verkligen var GM?!

Morelis: ”det var nå't med reklamskylten”