Citat:
Ursprungligen postat av
Mordum87
Ruins of beverast botar dock det allra mesta . Bandet vars album ligger absolut högst på min favoritlista efter samtliga verk av Dso, Dodsengel och Funeral mist. Det blir inte bättre helt enkelt.
Favorit? Varför?
Ja fy fan, det är nästan löjligt när man kan gå runt och dyrka legender som Mgla, Darkspace, Katharsis, DsO (som jag äntligen fattat) och den norska eliten i månader och sen bara dra igång i stort sett vad som helst av RoB och känna hur man blir helt jävla överkörd bara av hur fantastisk musiken är.
Favoriten måste väl ändå bli
Rain upon... tråkigt nog. Den kan helt enkelt inte överträffas, det går inte. Det är en timme och tjugo minuters perfektion. Eller ja stycken som
Soliloquy of the Stigmatised Shepherd eller
Soil of the Incestuous är fantamig över perfektion, det finns inget rättvist ord. Stämningen över denna platta är så ödesmättad så jag vill bara gå ut och slå sönder allt jag äger i ren förtvivlan. Soundtracket till allt som är sant och man bara känner hur jävla liten man är från start till långt efter mål.
Unlock the Shrine är mer av samma sak men kanske något,
något, svagare låtmaterial överlag. Känns idiotiskt att säga något negativt iofs.
Sen gillar jag
Foulest Semen som fan och lyssnar enbart på den veckor i streck ibland. Tycker dock både den och
Blood Vaults saknar nåt i produktionen. Jämfört med de tidigare plattorna då, inte jämfört med typ något annat på jorden.
NP: Dödsengel - Mirium Occultum
Jag ger väl dessa gökar en till chans då. Minns att jag lyssnade på Imperator när den kom och ville bara slå han som rekommenderade den här på käften för att det inte lät som jag ville.