Citat:
Ursprungligen postat av
Achtung Panzer
Vet inte om jag uppfattat beslutsgången rätt men styrs inte vilka spår som t.ex. INTE skall utredas/drivas, av Palmeutredningens åklagare som i sin tur tillsätts av Riksåklagaren som i sin tur tillsätts av regeringen där ett sådant beslut kan tas utan insyn.
Frågan måste då vara så viktig att såväl borgerliga som socialdemokratiska regeringar valt att lägga locket på i 30 år. Vad utredarna i PU vill eller inte är av underordnad betydelse i ett beslut på sådan nivå. Allt bygger på att tjänstemännen alla är i karriären och har något att förlora på om de tjallar och läcker till media. Vilken fråga får då tjänstemännen att vara tysta i 30-år? Förmodligen om något berör utrikespolitiken och landets säkerhet på något sätt. Stormakterna involverade.
En annan orsak kan vara rädsla?
Nio specifika frågor om USA och CIA efterfrågades av PU till UD men svaren uteblev.
Citat:
Den 30 maj 1988 sände PU:s biträdande spaningschef Ingemar Krusell en skrivelse till UD, kanslirådet Nils G Rosenberg. I skrivelsen efterfrågade PU en skriftlig redogörelse med svar på ett antal frågor.
Detta är frågorna UD inte svarade PU på.
1. Vilken status intager CIA idag i relation till regering och parlament?
2. Har CIA genom konstitution eller eljest tilldelats någon fristående statusi exekutivt hänseende i säkerhetsfrågor eller vid utformandet av sin policy i politiska frågor?
3. Vilken är CIA:s främsta uppgift idag, och hur är dess verksamhet organiserad?
4. Hur såg USA på Sverige och svensk politik vid tidpunkten för mordet på statsminister Olof Palme? (Frågan ställes mot bakgrund av de ”markeringar” som gjorts från USA:s sida under Vietnam-krigets dagar, hemkallande av ambassadören m.m.)
5. Vilken inriktning kan man presumera att CIA hade för sin verksamhet i Sverige vid mitten av 1980-talet?
6. Fanns det i början av år 1986 någon anledning för USA och dess underrättelseorgan CIA – utifrån en objektiv bedömning – att i personen och politikern Olof Palme se en sådan fara för de egna intressena, att ett undanröjande av honom låg nära till hands?
7. Är det i det utrikespolitiska perspektivet frekvent såsom företeelse att stormakternas underrättelseorganisationer undanröjt resp. låtit undanröja för dem politiskt obekväma personer i statsledande funktion? (Frågan ställes utifrån den idag ofta förekommande invändningen, att
ifrågavarande stormakts goodwillförluster vid uppdagandet av dess underrättelseorganisations gärningsmannaskap är betydligt större än de eventuella fördelarna av att personen ifråga undanröjts.)
8. Följdfråga till frågorna 6. och 7.: Skulle enligt UD:s bedömning någon stormakt – exempelvis USA genom CIA – vid svaret ”Ja” på fråga 6. vara beredd att undanröja en statsledande politiker, oaktat risken för en stor goodwill-förlust?
9. Har utrikesdepartementet och dess tjänstemän vid svenska ambassaden i Washington erhållit eller erfarit någon form av reaktion från icke officiellt amerikanskt håll efter mordet på Olof Palme, av vilken slutsatser skulle kunna dragas om t.ex. CIA-inblandning vid mordet?
Skälet att inte svara PU på frågorna anges vara:
Citat:
Schori framhöll, enligt vad som antecknats hos UD, ”det tveksamma i beställningen” varefter Schori och Sandström överenskom att skrivelsen kunde lämnas utan avseende.
Källa: SOU 1999:88 sid 435-436.