Tråden om Stockholms tunnelbana

1. Inte på långa vägar lika mycket som vid regionplaneringen 1924-1936. Däremot genomdrevs statens vilja från 1923 inom ramarna för tunnelbanans säkerhetszoner.

2. Nej, det gjorde Solna inte. Däremot så gavs det igen för gammalt groll från regionplaneringen 1936. Anledningen till att Solna fördröjde utbyggnaden av tunnelbanan med 10år handlade om att staden ville ge igen för en massa illdåd i perioden 1924->1960 och sedan cementera hämnden genom en massa lågtäthetsmiljonprogramshus och för att kunna genomföra det så behövde de pressa markägaren på marken. Så staden hade aldrig någon riktig avsikt att begära en tunnelbana i Huvudsta utan använde tunnelbaneplaneringen som legalt motiv för inte ge markägarna nya detaljplaner. [vilket framgår av regionplaneringens protokoll]. Omoraliskt & illegalt - men åtminstone lokalt - en massa rättvisa.

3. Uppgångar torde inte vara dyra (i sammanhanget - 25-50miljoner är inte mycket när man räknar miljarder men 5-10 uppgångar hamnar på mätskalan) och är egentligen något som man har för kapacitet och trevnad (trevnad i termer av att resenären ska slippa gå 300m i regn ungefär).

Jag skrev väl tågstation?

I varje fall, hade Solna byggt lite tätare i Huvudsta, skulle de kanske fått både tunnelbana och behålla järnvägsstationen.

Inte otänkbart att Sofia, som exempel, inte får bra kapacitet i den enda nedgången (hissar), men om antalet resenärer understiger förväntan så vet jag inte om trevnad är det första man tänker på. Områdets förutsättningar för förtätning verkar små utöver de planer som redan finns.

1. Sak samma ur tp-synpunkt.

2. Sannolikheten för det är nog lika med noll, både avseende Solnas avsikt att bygga tätt i Huvudsta (vid den tidpunkten) och Regionens avsikt att promota stället med tunnelbana. Till saken hör den att herren till Huvudsta å kommunens vägnar utlovade bostäder till 50.000 personer inom Huvudsta för att ~1930 få 2st tunnelbanor/förortsbanor genom Huvudsta. Det var dock inte tillräckligt varför "herren" tillsåg att resten av Solna landskommun m.fl. orter tvångsplanlades genom regionens och länsstyrelsens försorg så att det skulle bli runt 10.000 personer fler i Hagalund, 25.000 fler i Råsunda, 10.000 fler i Övre Frösunda, 15.000 personer fler i nedre Frösunda. Liksom runt 5.000 fler i Duvbo och planförberedelser för runt 25-50.000 personer i Sundbyberg. Eftersom absolut ingenting gick lagligt till så blev det alltså ingenting. Solna stad hade av förklarliga skäl ingen anledning att ändra saken, genomföra annorlunda gerrymandering eller göra något som inte förstärkte så att säga stadens inriktning. Följdaktligen blev Huvudsta en lågtäthetsbetongort.

3. Vill inte uttala mig om Sofia och hissar. Ur förtätningssynpunkt så föreligger att området till stora delar består av sluten bebyggelse. I princip kan man bara förtäta sådan bebyggelse genom tätt byggda skyskrapor New York style eller genom inomkvartersbyggnation dvs- att man bygger en halvskyskrapa inuti kvarteret. I övrigt verkar det inte finnas annat än detaljplanemässiga och ägarmässiga hinder för förtätning. Området verkar ändå behöva lite tunnelbana. Annars går det nog att klämma in några tusen personer på parkeringen i närheten av Fåfängan. Liksom studera möjligheterna till överbyggnation av vägnätet och liknande. Fåfängen torde ha en viss popularitet och borde därför bibehållas som en nödvändig park.

3.1. Området ger annars direkt intryck av att vara ett sådant som lämnats lite vind för våg. Man kan nog gissa att det beror på att markägarna varit synnerligen inflytelserika i förhållande till Stockholms stads arkitekter eller att området hamnat i planeringsskugga tidigare - tex. när spårvägarna gick ur tiden.

Kan man diskutera den framtida tunnelbanan här eller bara den som redan
existerar ? I så fall kan väl den kommande uteblivna uppgången nära Vitabergsparken
vara ett intressant ämne ...

1. Verkar inte vara något problem utan borde vara exakt on-topic.

2. Den var nog avsedd för sanering av katastrofplanbebyggelse i Vitabergsparkens ytterkanter. Men eftersom den är utgången, just nu, så är den möjligtvis föremål för nästa planerade tunnelbaneutbyggnad om säg 5-15år. Eller med andra ord så inväntar man ändrade förhållanden i det avseendet.

Sofiastationen berörs delvis i inläggen 1306-1313 och 1323-1325, 1332-1335.

Invånarna verkar inte gilla den.

De flesta av de som protesterade var boende i kvarteret med utsikt över Vitabergsparken/Sofia kyrka.
Skulle gissa att majoriteten i det utvidgade närområdet vill ha en nergång.

Det var många synpunkter som kom in. Står det klart i vilka kvarter dessa bor? Gissar att du har källa eftersom din första mening låter som en faktauppgift.

1. Jag tror inte att landstinget tar någon hänsyn till sådant där. Utsikt är något som man nuförtiden värderar som använt dasspapper av kommunens och lagstiftarens synvinkel. Möjligtvis kan man anföra värdeminskning på fastighet i en skadeståndsprocess, problem uppstår dock med hänsyn till den kåkstadsbebyggelse som ligger i området. En normalsnygg fyrkantig låda anses rent generellt snyggare än utsikt över en kåkstad. Dessutom bör det nog stå inskrivet i detaljplanen, det där om utsikt och byggnadskontursbestämmelser. Det är ytterst få detaljplaner som har sådana bestämmelser, trots att de inskrevs i planväsendet redan 1874, samt mer explicit redan 1931.

2. När det gäller planändringar så har medborgarna lite inflytande. Ja. Däremot tror jag inte politikerna tog någon större hänsyn till saken utan politikerna har bara flyttat saneringen 1-2 decennier framåt i tiden. Vitabergsparksplanen är en uppenbar såkallad förberedande saneringsplan. Kyrkan har väl varit ett besvär då den definitivt uppfyller lagens krav på statligt byggnadsminne.

3. De blev insparade så att säga. Åtminstone för tillfället.

OK, jag omformulerar. Sannolikt bor många av de protesterande, kanske rent av de flesta, i det aktuella kvarteret. Kan tyvärr inte länka. Jag baserar påståendet på en protestlista jag såg för några veckor sedan (sannolikt på Facebook), men ej kan återfinna. De drivande bakom listan bodde alla med utsikt över parken (jag googlade fram deras adress).

1. Instämmer, de tar normalt inte hänsyn till det, men det gjorde valet lätt, när det behövde sparas. När nedgången skulle byggas var man noggranna med att hålla samråd. När man däremot stryker hela planerade nedgångar behövs inget samråd. Min åsikt är att det är synd att man inte gör mer för att ta in åsikter om den strukna nedgången och undersöka hur det påverkar resandemönster mm.

2. Tyvärr har medborgarna mycket litet inflytande. Tycker det är skrämmande att besluten om borttagna nedgångar ligger på förvaltningsnivå i landstinget.

3. Jo, tyvärr.

1. Jag tror att det är väldigt svårt att få goda data om resandemönster från en sådan 'popularitetsundersökning'. Däremot är det ju som så att de kan addera uppgången senare.

2. Medborgarinflytandet över nya detaljplaner har alltid varit problematiskt ur synvinkeln ond och god tro. Tidigare hade man ett ganska välfungerande planväsendet, som tyvärr förstördes helt av tjänstemän och politiker efter 1925. Landstinget har gjort rätt eftersom det är de som står för ekonomin. Ifall kommunen vill göra en detaljplan för en framtida tunnelbaneuppgång så får de göra det. Landstinget lär nog inte klaga på saken, utan bara anmärka på att uppgången är något för framtiden och att landstinget inte garanterar att den någonsin byggs.

3. Ni får väl kräva en uppgång där så att säga, i nästa runda.