Flashback! Jag behöver era "synsätt" på ett problem rörande mitt liv. Problemet rör min pappa.
Min definition av en "pappa" är en person som tillsammans med mamman skapar barnet.
En "far" är den som uppfostrar barnet.
Någon fadersfigur hade jag inte under min uppväxt.
Min pappa är idag pensionär och en person som jag inte haft någon kontakt med alls sedan 20 år tillbaka (vi har träffats 5-6 gånger sedan skillsmässan).
Jag sov över hos min pappa kanske 1 ggr/ halvår tills jag blev 12 och vi förlorade kontakten fullständigt.
Min pappa flyttade till en annan del av landet än jag och min mor bodde kvar i.
Mina föräldrar skiljde sig i mitten av 90-talet när jag var i tio års åldern.
Fram till skillsmässan så levde vi typiskt kärnfamiljsliv, dock som jag minns det så var det alltid min mor som stod för de större inköpen till mig ex: cykel med mera.
Min pappa blev arbetslös till följd av 90-talskrisen och kom aldrig tillbaka till arbetsmarknaden igen.
Min pappa levde på bidrag och lite små jobb inom vården fram till sin pension.
Ett problem jag har nu är en fråga som jag ställer mig "dagligen".
Har min pappa tagit sitt ekonomiska åtagande gentemot mig genom att endast betalat underhållsbidraget och inget därutöver?
Underhållsbidraget måste man betala enligt lag och är ej frivilligt!
Det är ju ganska mycket pengar de där 1200:- kronorna om man lever på a-kassa med mera.
Eller var han bara en "skitstövel" som kom undan ekonomiskt lindrigt?
Vi vet alla att det är inte lätt leva på ekonomiska bidrag och att synden på något sätt alltid straffar sig självt.
Delvis kan jag förstå att min far inte hade råd betala något för mig under min uppväxt. Denne kom ju aldrig tillbaka ekonomiskt efter 90-tals krisen.
Dennes pension är idag urusel.
Vad är fb:s åsikter?
Min definition av en "pappa" är en person som tillsammans med mamman skapar barnet.
En "far" är den som uppfostrar barnet.
Någon fadersfigur hade jag inte under min uppväxt.
Min pappa är idag pensionär och en person som jag inte haft någon kontakt med alls sedan 20 år tillbaka (vi har träffats 5-6 gånger sedan skillsmässan).
Jag sov över hos min pappa kanske 1 ggr/ halvår tills jag blev 12 och vi förlorade kontakten fullständigt.
Min pappa flyttade till en annan del av landet än jag och min mor bodde kvar i.
Mina föräldrar skiljde sig i mitten av 90-talet när jag var i tio års åldern.
Fram till skillsmässan så levde vi typiskt kärnfamiljsliv, dock som jag minns det så var det alltid min mor som stod för de större inköpen till mig ex: cykel med mera.
Min pappa blev arbetslös till följd av 90-talskrisen och kom aldrig tillbaka till arbetsmarknaden igen.
Min pappa levde på bidrag och lite små jobb inom vården fram till sin pension.
Ett problem jag har nu är en fråga som jag ställer mig "dagligen".
Har min pappa tagit sitt ekonomiska åtagande gentemot mig genom att endast betalat underhållsbidraget och inget därutöver?
Underhållsbidraget måste man betala enligt lag och är ej frivilligt!
Det är ju ganska mycket pengar de där 1200:- kronorna om man lever på a-kassa med mera.
Eller var han bara en "skitstövel" som kom undan ekonomiskt lindrigt?
Vi vet alla att det är inte lätt leva på ekonomiska bidrag och att synden på något sätt alltid straffar sig självt.
Delvis kan jag förstå att min far inte hade råd betala något för mig under min uppväxt. Denne kom ju aldrig tillbaka ekonomiskt efter 90-tals krisen.
Dennes pension är idag urusel.
Vad är fb:s åsikter?