Jag kan ju börja med att berätta vilket gott skratt ni ger mig här i mitt hemmafruhem och hur många gånger jag velat blunda och öppna ögonen för att se om det verkligen står så som jag läser.
Sedan vill jag fortsätta med att berätta att jag är en glad hemmafru som jobbar lite till och från- när jag känner för att jobba.
Inte för att jag behöver det utan för att jag vill gå ut och träffa lite annat folk, ha lite annorlunda rutiner och känna att jag kan hjälpa andra lite mer än hemifrån.
Min man tycker också att det är viktigare att våra barn får en bra uppväxt med i alla fall EN utav föräldrarna närvarande då den andra jobbar 8-17 och tycker faktiskt det är dumt att lämna bort sina barn 07-17.30 varje dag på dagis - för att sedan komma hem och lägga dem till sängs efter 1-2 timmar. Hur mycket tid får man med sina barn då? Helgen eventuellt som dessutom präglas av andra aktiviteter som tar ens gemensamma tid.
Maten står alltid klar när mannen kommer från jobbet - men det förtjänar han väl? Tvätten är alltid ren och fräsch - men det är väl för vårt allas bästa? Huset är alltid städat - men det är för att jag älskar att ha det rent och städat och har mycket tid till att få mitt hem perfekt.
Att vara hemmafru är mer än ett heltidsjobb kan jag tala om för er och samtidigt är det det mest ouppskattade jobbet som finns. Förutom för oss som har en bra man som väljer att ta hand om oss på bästa sätt genom kärlek, uppmuntran till oändlig familjekärlek och som kan/vill ge oss allt vi önskar