Hur tolkar man det här

Nu kanske det är jag som fått i mig ett par starka för mycket, men hur tolkar man "It's me god"?

Tänker på en skiva med Breach som har det namnet.
https://www.youtube.com/watch?v=HG3cRWJy22M

Det är jag gud?
Det är jag som kommer, gud?
Det är jag som är gud?

Jag tror på:
Det är jag gud.

Men det kanske ska vara (på svenska):
Det är jag, gud!

På engelska skulle det dock vara "God, it's me"

Härstammar troligtvis från 1970-talets bästsäljare

https://en.m.wikipedia.org/wiki/Are_You_There_God%3F_It's_Me,_Margaret

Via omvägar, förstås.

Med kommatecken: It's me, God.

Eller bakgårds giv av It’s my god (för att inte säga Mi-go, eller rentav sjunga)?

Kunde inte lyssna tidigare och kände inte till bandet. Mycket långa omvägar om så är fallet.

Fast om du tänker dig en albumtitel som vill förmedla en känsla så kan det handla om talspråk och den känslan som "It's me God" förmedlar kan du inte få med "God, it's me". Två helt olika saker. Den första förmedlar ett mycket starkare känslouttryck.

God knows I've tried.

Strängt taget behöver "It's me, God" alltid kommatecknet.
Men det har två betydelser.
1. Talar till Gud och har fallande ton på me, stigande ton på god. Om man utelämnar kommatecknet i skrift avser man med hög sannolikhet denna betydelse.
2. Säger att man är Gud och har precis likadant fallande ton på me och God.
"God, it's me" har samma betydelse som 1 med knappast någon skillnad. Tonet stiger på God och sedan faller, men "it's " kan ha mellanhög ton eller (mindre ofta) ha samma tonhöjd som början av me.
Man hör förstås ingenting av detta i sång eller metall.

Sångtexttolkning har inte alltid så mycket med normal översättning att göra, och man kan absolut inte förutsätta att albumtitlar är kommaterade enligt standardregler. Dock får jag erkänna att om jag ser frasen It's me god utan något kommatecken är min första reaktion, som Zwerchstand har varit inne på, att det är en ickestandardvariant av It's my god som jag spontant skulle uttala med glottal stop för t:et i It's.

Edit: Jag inser nu att bandet i fråga är svenskt, och alltså inte har någon form av engelska som modersmål. Då blir tolkningen med "my" något mindre trolig. Samtidig introduceras ju helt andra osäkerheter. Icke modersmålstalare kan ju få för sig lite av varje.