• 1
  • 2
2006-12-05, 07:33
  #1
Medlem
Sereenas avatar
Jag har nyligen varit på sjukhuset pga kraftiga hälsmärtor (troligtvis Hälsporre).

Den kvi9nnliga läkren jag träfafde då gav mig en ny tid med en annan läkare för att gå igenom min hälsa.

I samband med det mötet tog jag up bla smärtorna i hälen och även dom kraftiga obehag jag har av krypningar och smärta i ena benet som gör det i det närmsta omöjligt för mig att sova. (Den första läkaren ansåg att en kontroll efter blodproppar mm skulle göras.)

Den nya läkaren genomförde inga som helst tester eller undersökningar utan sa bara "Det är för att du är för fet" varpå jag diskuterade det med honom ang försök att gå ner i vikt mm och han börjar mer eller mindre skälla ut mig och när jag frågar om det finns nån hjälp att få med viktminskning så kläcker han ur sig han "Ät mindre så går du ner i vikt". (Och la till att motion och "bra" kost inte hade nån som helst effekt på vikten enbart "ät mindre")

Då jag redan i dagsläger håller ett väldigt litet kostintag så påpekade jag det varpå han tycker "Då får du väl ta och äta ännu mindre då" varpå jag uplyste honom om vad jag åt varpå han tycker "om du åt det så skulle du gå ner i vikt, du äter uppenbarligen mycke mer" , till saken hör att det finns inget "mer" att äta i huset (dvs ingen "skåpmat" eller liknande alls, bara dom förlagade frysta dags "doserna").

Efter ett tag så frågade jag när han hade tänkt att påbörja den undersökningen jag var där för och han tycker bara "Finns inget jag kan göra, du är bara för fet" han kollade alltså ingenting alls, inge blodtryck, han kollade inte up krypningarna i benet som den andra läkaren ansåg att det förlåg risk för blodpropp.

Under hela mötet var han väldigt nedlåtande och använde vid flera tillfällen väldigt otyrevligt tilltal (tex påpekanden om hur "korkad" jag var och att "det fattar ju vem som helst" mm) han vägrade göra undersökningen och var mer intereserad av att jag var arbetslös och "vad jag hade för framtidsplaner" och att påpeka hur korkad jag var och anklaga mig för att ljuga och äta mat som inte fanns. (Han menade att jag alltså skulle äta mat som inte finns hemma.)

Som resultat av mötet konstaterade han att jag inte hade några medicinska problem utan skickade en remiss till psyket. (Detta utan att göra några som helst underökningar eller frågor om dom problem jag har.)


Är denna typ av bemötande vanligt i vården, eler är det reserverat för oss överviktiga?
Citera
2006-12-05, 07:40
  #2
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Sereena
Jag har nyligen varit på sjukhuset pga kraftiga hälsmärtor (troligtvis Hälsporre).

Den kvi9nnliga läkren jag träfafde då gav mig en ny tid med en annan läkare för att gå igenom min hälsa.

I samband med det mötet tog jag up bla smärtorna i hälen och även dom kraftiga obehag jag har av krypningar och smärta i ena benet som gör det i det närmsta omöjligt för mig att sova. (Den första läkaren ansåg att en kontroll efter blodproppar mm skulle göras.)

Den nya läkaren genomförde inga som helst tester eller undersökningar utan sa bara "Det är för att du är för fet" varpå jag diskuterade det med honom ang försök att gå ner i vikt mm och han börjar mer eller mindre skälla ut mig och när jag frågar om det finns nån hjälp att få med viktminskning så kläcker han ur sig han "Ät mindre så går du ner i vikt". (Och la till att motion och "bra" kost inte hade nån som helst effekt på vikten enbart "ät mindre")

Då jag redan i dagsläger håller ett väldigt litet kostintag så påpekade jag det varpå han tycker "Då får du väl ta och äta ännu mindre då" varpå jag uplyste honom om vad jag åt varpå han tycker "om du åt det så skulle du gå ner i vikt, du äter uppenbarligen mycke mer" , till saken hör att det finns inget "mer" att äta i huset (dvs ingen "skåpmat" eller liknande alls, bara dom förlagade frysta dags "doserna").

Efter ett tag så frågade jag när han hade tänkt att påbörja den undersökningen jag var där för och han tycker bara "Finns inget jag kan göra, du är bara för fet" han kollade alltså ingenting alls, inge blodtryck, han kollade inte up krypningarna i benet som den andra läkaren ansåg att det förlåg risk för blodpropp.

Under hela mötet var han väldigt nedlåtande och använde vid flera tillfällen väldigt otyrevligt tilltal (tex påpekanden om hur "korkad" jag var och att "det fattar ju vem som helst" mm) han vägrade göra undersökningen och var mer intereserad av att jag var arbetslös och "vad jag hade för framtidsplaner" och att påpeka hur korkad jag var och anklaga mig för att ljuga och äta mat som inte fanns. (Han menade att jag alltså skulle äta mat som inte finns hemma.)

Som resultat av mötet konstaterade han att jag inte hade några medicinska problem utan skickade en remiss till psyket. (Detta utan att göra några som helst underökningar eller frågor om dom problem jag har.)


Är denna typ av bemötande vanligt i vården, eler är det reserverat för oss överviktiga?


Spelar ingen roll om någons fetma/ övervikt är självförvållad eller inte, så är den ju farlig. Vet en mycket överviktig människa(det var alltså rejäl övervikt)som placerades på psyket, av någon mysko anledning.
Den människan led av blodproppar(därför den sökte vård) och dog också av dessa, där på psyket, där den hade blivit placerad i en rullstol...
Ja, jag är helt övertygad om att överviktiga inte tas på samma allvar inom vården som övriga befolkningen gör(eller gjorde, kanske jag borde säga).
Citera
2006-12-05, 07:48
  #3
Medlem
Får man fråga var denne läkare jobbade? Var det inom privat eller offentlig verksamhet?
Citera
2006-12-05, 09:11
  #4
Medlem
Sereenas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av namram
Får man fråga var denne läkare jobbade? Var det inom privat eller offentlig verksamhet?

Offentlig (lokal vårdcentral)
Citera
2006-12-05, 09:17
  #5
Medlem
Alezmans avatar
Vad äter du per dag, då? handen på hjärtat
Citera
2006-12-05, 09:18
  #6
Medlem
DevilsGirls avatar
Fy fan... Så där får det bara inte gå till... Vilken jävla idiot... Du borde kolla om inte han har någon överordnad och ta upp detta med denna för så får man bara inte bete sig oavsett om man väger 50, 100 eller 300 kg. Min pojkvän har hälsporre och när han fick det var han oxå kraftigt överviktig men han fick ändå hjälp för det... Fast de påpekade ändå att vikten kan vara en faktor men det är ju helt okej...

Usch jag blir så jävla sne när jag läser sånt här... Ring till en annan vårdcentral tycker jag och boka en ny tid...
Citera
2006-12-05, 10:04
  #7
Medlem
Mananms avatar
Citat:
Ursprungligen postat av DevilsGirl
Usch jag blir så jävla sne när jag läser sånt här... Ring till en annan vårdcentral tycker jag och boka en ny tid...

Sne är väl det minsta man kan säga.. jag blir fan förbannad...
Att Doktorn kunde haft en dålig dag.. Men NÄ så får man inte bete sig.
Tycker absolut att sådanna här "särbehandlingar" ska utredas.
Vänd dig till Socialstyrelsen eller Hälso och sjukvårdens ansvarsnämnd.
Tycker nästan denna doktor är värd en anmälan

Socialstyrelsen - http://www.socialstyrelsen.se
Hälso och sjukvårdens ansvarsnämnd - http://www.hsan.se
Citera
2006-12-05, 13:26
  #8
Medlem
polvos avatar
Det finns en fördel med privatiserad vård, och det är att de oftast är mer måna om sina "kunder" eller vad jag ska kalla det. Vårdcentraler är fulla av bittra grinballar som aldrig kommer över det faktum att de "bara" blev hostläkare efter sin färdiga utbildning.

Jag tror att det är ett jättejättevanligt bemötande att skriva an fetman alla problem. och det är ju både rätt och fel, men faktum är att kosten och övervikt verkligen ligger bakom många andra fysiska bekymmer.

Är det ett riktigt sopigt bemötande där man som sökande känner sig kränkt så ska man inte tveka en sekund att anmäla läkaren, absolut inte, det är att göra sig själv och andra en tjänst.

Den här läkaren som du träffade till exempel, tycker jag låter som en riktig jäkla pappskalle som inte alls ska ha med människor att göra.

Sen så inte för att vara elak och så, men många som har problem med övervikt ger sig själv tusen ursäkter och orsaker till varför det nu har blivit så och underhålls. Eftersom det är så skamligt med övervikt.
Se till att ta prover så du kan utesluta ämnesomsätningsproblem, struma eller sånt meck, och sen är det ju bara för ditt eget välmåendes skull bara bra om du kan ta i tu med det.

Att gå ner i vikt, om man inte har några sjukdomar som försvårar det, är varken svårare eller lättare än att minska intaget och öka utgifterna, så att säga. Röra sig mer än vad man underhåller energivärdet.
Citera
2006-12-05, 15:05
  #9
Medlem
Hur och vida dina problem beror av en blodpropp eller övervikt är jag inte rätt person att bedömma. Men jag vet att det endast finns ett sätt att gå ner i vikt. Man stoppar i sig mindre kalorier än vad man gör av med. Vad äter du och hur motionerar du? Många är ofta helt ovetande om vad de faktiskt stoppar i sig och hur mycket kalorier de faktiskt innehåller.

Det är möjligt att läkaren handlade fel, men att sitta och säga vikten som man bär på kommer av att man ligger på kaloriunderskott är nonsens.
Citera
2006-12-05, 15:21
  #10
Medlem
Immortaliss avatar
+++
Citera
2006-12-05, 15:45
  #11
Medlem
Tjohildas avatar
Väldigt vanligt, tyvärr. Var glad att du inte röker, då skulle allt skyllas på detta. Min mor väger några kilo för mycket och röker, och hon säger att om hon så kom in med brutet ben skulle de skylla på nån av dessa två orsaker.

Jo, nu tror jag väl knappast att någon läskunnig eller hörande människa idag inte vet att det är farligt med rökning och övervikt. Men att bemöta en människa med respekt oavsett utseende, dåliga vanor etc, ska det vara så himla svårt??
Citera
2006-12-05, 15:49
  #12
Medlem
Aerrs avatar
Ja man får ju dåligt skelett av att röka så det hade väl inte varit så konstigt ändå..
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in