Spelberoende/ Spelmissbruk [ Officiell ]

Förstår det, om inte annat är det fan billigare att gå droger än att spela bort pengar

Är så man funderar på att begå något grovt brott så man får sitta inne minst ett år och hålla sej ifrån casino de visset typ

Någon beroende som vill skicka pm till mej? Ångest så man får ont i kroppen..

200 kr insatta. Spelar upp mig till 2k och det mesta går min väg. Till och med jack och bönan delar ut bra vinster under vanliga rundorna (jävla skitspel annars), men sen börjar casinojäveln lagga och ha sig och därefter blir det downhill. Funderar på att ta ut 600 kr, men tänker att va fan har jag ändå satt in 200 kr så här är min chans nu att vinna tillbaka en del av det jag förlorat senaste veckorna. Men nä...fittspelet jack och bönan...krävs 5 miljoner snurr innan bonusrundan kommer, sitter till fucking 3 på morgonen tills ögonen blöder (samlar ihop till 3-4 bonusrundor). När fittbonusarna kommer så blir det 50-100 kr utdelning. Horspel.

På DoA så får jag 6 (!!) freespins inom loppet av kanske 5 min. Men det ger ju så klart inte ett jävla piss.

Koi princess horar sig också och äter upp alla pengar. 2 bonusrundor som inte var så jättespännande.

Victorious gav ett bonusspel som var lite meh...fittspel.

Ligger fortfarande plus med flera tusen, men börjar se ett mönster hos mig själv som jag oroar mig över. Fast jag försöker vara så jävla bestämd faller jag dit konstant. Jävla nätcasino är ett fucking gift. Förlorar du är du knullad, om du vinner är du ännu mer knullad för då har du fått din heroindos och måste ha mer.

Note till mig själv: spela aldrig mer Mr Holmes & The stolen stones. Fittspel.

Jag förstår att vi som skriver här alla har olika grader av problemet, men det är en sak jag aldrig riktigt förstått.

Som i mitt fall, man har för en gångs skull helt ofantlig tur och vinner närmare 60.000kr på en vecka. Sen räcker det med att man tappar några enstaka tusingar, det kan handla om så lite som 6000kr som då är en tiondel av totala summan och redan då får man tankarna på att "jaga" förlusten.

Jag försökte prata om det med en kompis som själv inte spelar, och så säger han " jaha okej så om vi åker till LAS Vegas och är där en helg och du vinner en stor summa på lördagen och förlorar lite på söndagen, då kan du inte åka hem glad?" Och svaret på frågan blev konstigt nog nej, och glädjen för vinsten är nästan helt borta.

Jag tror det är här som många, spelmissbrukare eller inte, gör stora missuppfattningar. Dom som inte har någon koll alls på hur det kan fungera i hjärnan för oss som har detta beroende tror att man berättar sånt i någon form av skrytsamt beteende att "ja men du vill vara skryta om att du vunnit såhär och såhär mycket och istället för att erkänna att du skryter så säger du att du mår dåligt över några tusenlappar som du förlorade på slutet." Det kunde inte ha varit mer fel än så.

Kan någon förklara det här tanke sättet som jag sett fler än mig ha här i tråden kring det. Varför får man känslan av förlust och att man vill börja jaga förlusterna, även om det man ser som förlust egentligen bara är en tiondel av en total summa på en vinst man haft? Försöker man indirekt att lura sin egen hjärna att det är anledning att fortsätta spela? Att tänka att "ja men nu idag har du ju faktiskt förlorat dom här pengarna" eller vad är det frågan om egentligen?

För jag känner mig helt paralyserad. Jag kan inte glädjas alls åt vinsten nu för att det slutade med en liten dipp. Hur?

Jag håller med dig. Samma fenomen här. Allt känns bara piss och spelen stressar skiten ur mig trots att jag fortfarande ligger plus med flera tusen. Men känslan av att ha slängt några tusenlappar i sjön känns hemskt. Samma visa varje gång. Man sätter in 2-300 kr och känner att fan NU måste jag vinna tillbaka en del, men sen sitter man där med 0 kr och känner sig helt jävla tom, usel och dum i huvudet.

Knepigt det där, själv upplevde jag det som oerhört jobbigt att förlora, och till slut blev det tvångsmässigt att ta igen en förlust. Jag spelade på det sättet att om jag vann en viss summa jag hade som mål så avslutade jag och tog ut pengarna, annars fyllde jag på spelkontot tills det vände och i vart fall låg i närheten av +-0. Det här kunde upprepas flera gånger om dagen på olika casinon.

Kanske är det så att jag undermedvetet sökte "kicken" av att vända en förlust till vinst, eller +-0. Faktum är att jag plockade hem dom största vinsterna, när jag spelade desperat för 500-2000kr per insats för att vända tidigare förluster. Sista tiden jag spelade så var det nog drivkraften fast jag inte fattade det själv. Och till sist så gjorde förlustjakten att det gick åt helvete...

500-2000 kr insatsen?? Vad hade du för bankrulle då?

Jag svarade på detta citat i bonusar & vinster-tråden, men skriver samma inlägg här.




Tycker jag också..


Gällande det andra, passa dig! du säger "hade varit illa" om man var på lönen och nallade hela tiden.. Men ärligt talat, du fortsätter ju spela så förr eller senare om du fortsätter såhär så kommer du spela bort vinsten och börja nalla på lönen. Det är bara en tidsfråga om du nu fortsätter spela. Jag vet innerst inne att det kvittar att jag skriver det, jag har varit drogberoende i 10 år så jag har hunnit analysera min problematik tillräckligt, spelmissbruk är lite samma sak. Man lyssnar som missbrukare inte på logik.. Man HÖR vad personen säger men man kan inte koppla ihop det med en känsla stark nog för att börja förändra sina handlingar och sitt problem. Detta då det inte går att förändra sitt beteende enbart med logik!

Spelmissbruk är som en diffus del av hjärnan/en själv som styr ens tankar och handlingar. Den normala delen av en själv är personen som säger att "det räcker nu, nu har jag vunnit nu tar jag ut". Den diffusa svårdefinerade missbruksdelen är den som fortsätter att spela på autopilot.

Problemet är dock detta; det jag lärt mig under alla missbruks-år är att, man KAN INTE använda logik/logiskt tänkande för att bli av med ett missbruk. Detta eftersom att den delen av en som är "infekterad" inte fattar sina beslut baserat på logik utan på känslor till 100%, sedan handlar man konstigt och eftersom man inte kan förklara sitt beteende så rationaliserar man för sig själv hur det man gör är logiskt/försöker få ihop det.

Fram tills att man faktiskt känner en konsekvent enough känsla stark nog att vilja bryta, (då menar jag inte efter en förlust, utan jag menar något som håller i sig långsiktigt) så kommer man ALDRIG kunna sluta.

Högre insatser för att jaga tillbaka förluster helt enkelt, oftast så hade jag planerat att sätta in 5-10.000. Sedan kunde det skena iväg, och pengar fanns, både sparkapital och från tidigare vinster.

Nu så är det väl lika illa oavsett vilka insatser vi diskuterar. Men i början skulle jag aldrig ha vågat spela med stora insatser, fast gränserna suddades ut ganska snabbt när spelandet gick bra en period. Jag drev också mig själv till att spela för allt högre belopp, blev väl fartblind och för styv i korken.

Shit! Jag menar, jag hade en session igår där jag spelade ett lågvariansspel men ändå likförbannat hade 95% döda spins på 100 tryck. Satsade bara 5kr/trycket, 700 spänn försvann på 5-10 minuter.. Hade jag satsat 500kr så hade jag förlorat 70 000!!!! Hur kan det ens gå runt när man spelar för såna summor? går det ens att hålla sig flytande om man sätter in 10-15 000? du får gärna berätta!

Utifrån egna erfarenheter så skulle jag vilja påstå att det finns flera steg som en spelmissbrukare gör och oftast ser stegen likadana ut för oss som fastnat i träsket.

Första steget är att vi någon gång under våra tidiga år (oftast innan 18år) har spelat spel. Det började oftast med jackvegas maskinen eller stryktipstet/oddset.

Andra steget är att vi någon gång under denna period vann en helt ok summa pengar, och man köpte sig något som man egentligen inte skulle haft råd med.

Tredje steget är att vi blev medlemmar på olika casinon på nätet för att ta del av freespins (inte ovanligt att man är under 18 när detta händer och man försöker lura till sig eventuella vinster genom att hoppas på att casinot inte kräver verifikation).

Det fjärde steget är att vi ljuger om varför vi inte har några pengar när föräldrarna frågar. Man drar ofta någon lögn och man hoppas att föräldrarna inte ska ifrågasätta mer. Vi blir arga när dom ifrågasätter.

Femte steget är nog att vi har fyllt 18 och då kan lagligt spela på nätkasinon eller poker. Vi vinner en stor summa pengar, och man tycker att det var lätta pengar. Vi intalar oss själva att vi ska hålla en budget för kommande spel.

I det sjätte steget så intalar vi oss själva att det inte gör något att vi sätter in mer pengar, för det är ju ändå från vinsten vi tar. Vi förlorar oftast alla pengar och blir giriga och irriterade. Vi ska vinna tillbaka dessa och sätter in ännu mer och höjer våra bets.

Det sjunde steget är att vi hamnar mer och mer i träsket. Inget går ens väg. Allt man gör om dagarna är att leta freespins, jaga tidigare förluster och ljuga om var pengarna är. Man blir mer och mer en sämre person, just för att man blir irriterad och arg lättare.

Den åttonde steget och kanske det mest allvarliga är att vi förstår våra relationer. Familjen blir mer påträngande och man stöter bort dom. Inte ovanligt att man bråkar om saker, främst pengar. Vi förstår relationer till flickvän/fru/sambo. Pengar som egentligen skulle gått till mat/hyra/räkningar finns inte längre. Inte ovanligt att ens parter bryter med en vid det här läget.

Nionde steget är att vi inte har några pengar helt enkelt. Vi tar oftast lån. Snabba och enkla pengar. Vi tänker att vi kommer kunna betala tillbaka lånet månaden efter. Vi hamnar djupare in i mörkret och inser inte vad vi håller på med. Ett smslån blir sju, åtta smslån. När räkningarna kommer kan vi inte göra något. I det här läget väljer några att berätta för dom som finns kvar i ens liv. Har man turen får man hjälp och det finns en chans att man slutar spela.

Vi som inte slutar spela går till det tio steget där vi hamnar hos inkasso/kronofogden och ser till att förstöra våra liv ännu mer. Allt för att man vill snurra på något hjul för att kanske vinna lite pengar.

_____________


Det absolut bästa som kan hända en är att man själv inser vad fan man håller på med. Hela ens vardag går ut på att tänka på spel. När var du senast ute med polarna och tog en öl? Nä, spel är roligare. När tiden är kommen så fattar man att det är helt absurt att man låter sig själv förstöra relationer för att försöka hitta lyckan på spel och dobbel.

Vi som har insett detta har en lång men jävligt jobbig väg tillbaka. Det är inte alls ovanligt, snarare mycket troligt, att man får ett återfall och börjar spela nätkasinon igen. Har man dock kommit så långt så kommer man att inse att detta "bara" var ett återfall och man får ångest för det man har gjort.

Det finns många sätt att få hjälp. Det första är att du berättar och pratar med något om ditt problem.

Orkar inte skriva mer, men håll ut och kämpa på ni som är kompisar med djävulen.

Det här med döda spins är nog typiskt för oss spelmissbrukare, vi inser inte att loppet är kört och att det är dags att sluta spela eller byta spel. Jag fastnade inte i något särskilt spel till en början (vilket senare ändrade sig) utan hoppade mellan olika casinon och spel, och hade en otrolig tur. I mitt fall så skulle jag nog säga att det handlade om slumpen i kombination med att jag till en början hade vett nog att stänga av mig själv från spel en vecka eller månad efter en större förlust, vilket drog ut på processen. Oftast så kunde jag nöja mig med en vinst på några tusen eller mer, och ta ut pengarna. Däremot så blev det allt svårare att acceptera förluster med tiden, och det jag vunnit under en vecka kunde brännas på några idiotiska jakter på förluster. Ibland så kammade jag hem en storvinst under jakten på en förlust, vilket är ganska ironiskt, fast i slutänden så spelade det ingen roll, som spelmissbrukare torskar man alltid förr eller senare.

Sedan höll jag på och testade en massa teorier om ditt och datt, som jag periodvis övertygade mig själv om var ett vinnande koncept, men det är inget jag vill utveckla då det förmodligen bara handlade om självbedrägeri. Sett i backspegeln så är jag själv förvånad att jag inte havererade tidigare. För att sammanfatta mitt spelande så blev det både stora vinster och förluster, en person som tänker normalt hade tagit vinsten och varit nöjd, för min del blev det mer och mer spelande till högre insatser. Det gick förvånansvärt länge, sedan gick det åt helvete....