Citat:
Ursprungligen postat av
Utredaren
Det mest realistiska är väl att Folke Bernadotte "smugglade ut" Adolf Hitler till det svenska kungahuset och andra nazister med de vita bussarna etc
(...)
Mannerheim fick hålla god min i elakt spel till hans döttrar var i säkerhet. Sedan fick Gustav Adolf och Folke Bernadotte och andra nazister bita i gräset.
Jag noterade att sedan jag postade mitt förra inlägg så har antalet visningar ökat från 122173 till 123213. Det är mer 1 000 visningar på cirka två veckor. Jag gör det mest för att se om det finns intresse för det jag skriver. Att trollen blir lätt hysteriska så fort jag postar ett inlägg fäster jag mig inte vid så här följer en liten uppdatering av mitt senaste inlägg.
Jag skrev ju:
Citat:
Det finns böcker som skriver om detta för de som är insatta och förstår.
så har jag sagt A får jag väl säga B.
En av böckerna som man inte behöver läsa mellan raderna är Fältmarsalk Mannerheims meomoarer
“Minnen” Del. II utgiven på Norstedts förlag 1952.
Med början på sidan 348 så redogör Mannerheim själv för sin födelsedag då han fyllde 75 år och Adolf Hitler besökte honom.
Citat:
“Min sjuttiofemårsdag den 4 juni 1942 ville jag begå vid fronten under en inspektionsresa for att kunna undandraga mig personliga uppvaktningar under pågående krig. President Rytis uttryckliga önskan var emellertid att resan skulle avbrytas för några timmar och dagen firas på en angiven plats, där han jämte uppvaktning skulle möta mig. (...)
Sålunda tvingad av Finlands president att ställa sig till förfogande för president Rytis överraskning kunde Mannerheim inte göra annat än att närvara för att möta honom.
“Den 3 juni klockan åtta på kvällen ingick till republikens president genom Tysklands sändebud i Helsingfors, minister von Blücher och till mig i högkvarteret genom rikskansler Hitlers förste adjutant, general Schmundt, ett meddelande att rikskanslern med sitt flygplan skulle avresa till Finland för att uppvakta mig på min födelsedag. Hitler hade uttalat en önskan om att inga förändringar i dagens program skulle vidtagas för hans skull och att jag icke skulle möta honom på flygfältet. Jag blev både häpen och betänksam inför detta besök och de spekulationer det kunde ge upphov till. Tiden var knapp, och det gällde att se till att de praktiska anstalterna i samband med ett främmande statsöverhuvuds besök vidtogos och programmet i nödig mån reviderades.
Resten är historia och dokumenterat till och med på Youtube.
Här nedan en inspelning av Adolf Hilters självinbjudna möte med Mannerheim.
Hitler Meets Mannerheim Monologue
Det finns säkert många fler men varför var Mannerheim betänksam inför mötet. Många tänker nog på militära och politiska överväganden men jag har en annan uppfattning.
På sidan 353 och framåt djupnar mystiken ytterligare.
Citat:
Efter lunchen tog rikskansler Hitler avsked för att med sitt plan anträda återfärden. Mina farhågor för att besöket skulle ge upphov till vidlyftiga kommentarer besannade sig. Finland hade under det gångna krigsåret intagit en självständig hållning gentemot tyskarna, och den tanken låg därför nära till hands att Hitlers verkliga avsikt med besöket var att söka förmå oss att deltaga i den tyska krigsansträngningen. (...)
Sedan följer några exempel på kommentarer i världspressen som uttrycker farhågor varefter Mannerheim skriver följande
Citat:
Dessa i sig själv förståeliga kommentarer voro utan grund. Under det korta besöket, som varade något över tre timmar, förekommo varken militära eller politiska överläggningar, ej heller gjorde rikskanslern något försök att leda in samtalet på dessa ämnen.
Så vad avhandlades? Min uppfattning är att Hitler ville känslomässigt utpressa Mannerheim personligen genom att påminna Mannerheim att Hitler höll Mannerheims dotter och andra vänner och närstående som gisslan i sina koncentrationsläger.
Mannerheim bekräftar detta fortsättningsvis när han beskriver sitt svarsbesök.
Citat:
“Inom kort aktualiserades frågan vem som skulle besvara besöket. Då detta gällt försvarsmaktens överbefälhavare, låg det närmast till hands att jag avlade visiten i det tyska högkvarteret.
Å andra sidan var rikskanslern statsöverhuvud och hade i Finland sammanträffat med republikens president. Diskussionerna utmynnade i ett beslut att jag skulle resa. Den 27 juni anträdde jag, åtföljd av fem officerare, färden med min värds rymliga flygmaskin, som han välvilligt ställt till mitt förfogande
Efter att ha beskrivit sitt möte med rikskanslern kommer Mannerheims bekräftelse på mina aningar.
(...) och efter att ha intagit te i högkvarteret tog jag avsked av rikskanslern, tackande honom för det mottagande han berett mig och mina officerare.
Av riksmarskaik Göring voro vi inviterade på middag till hans jaktpaviljong icke långt från högkvarteret. Det tyska flygvapnets högsta chef hade jag sammanträffat med redan före kriget, dels som gäst på jaktfärder, dels på den studieresa jag på hans inbjudan gjorde till Tyskland ar 1935.
Jag fick nu ett lämpligt tillfälle att till honom framföra min tacksamhet över att han medverkat till att några av mina polska, belgiska och österrikiska vanner, vilka sutto inspärrade i tyska koncentrationsläger såsom politiska fångar, bereddes bättre behandling.
Riksmarskalkens kända värdegenskaper kommo till sin rätt under kvällen, som förflöt under angenäm samvaro. Natten tillbragte jag i jaktpaviljongen, och följande dag, den 28 juni, återvände jag med flyg till Helsingfors.
Tydligare kan det väl inte beskrivas med bad guy / good guy - spel för att utöva påtryckning på Mannerheim. Förhoppningsvis fick Mannerheim träffa sin dotter i jaktpaviljongen och uppmuntra och stärka hennes beslutsamhet inför fortsatta prövningar i nazistiskt fångenskap.
Men var kommer det fram något om personliga vänner och närstående, dvs hans egen familj.
Mannerheim forsätter:
Citat:
I slutet av juli togo tyskarna åter upp frågan om ett finskt angrepp mot Murmanbanan, (...) I dessa dagar gästades tyskarna i Lappland av SS-truppernas och tyska statspolisens högsta chef, Himmler, som från Norge utsträckt sin färd till Finland. Denne anhöll om att få besöka mig för att, såsom introduktionen lydde, framföra sina försenade lyckönskningar med anledning av min sjuttiofemårsdag. Himmler hade icke gott namn om sig vare sig i Finland eller de övriga nordiska länderna, men då han styrt om att ett betydande antal finska invalider kommit i åtnjutande av specialvård på tyska krigssjukhus, voro vi honom skyldiga ett tack. Därtill kom, att han på Görings begäran samtyckt till att lindra behandlingen i koncentrationslägren av några av mina personliga vänner och att ett par mig närstående personers öde var beroende av denne mäktige man.
Sålunda bekräftar Mannerheim att familjen Bernadottes tyska vänner Adolf Hitler, Göring och Himmler höll hans vänner, personliga vänner och närstående dvs familjemedlemmar.
Se wikipedia
Citat:
Närstående kallas medlem i familj och andra nära anhöriga, det vill säga make och maka,sammanboende, registrerad partner, barn och barnbarn.
Det var denna gisslan som Folke Bernadotte och Adolf Hitler använde för att föra Hitler med hustru och barn till Stockholm och närstående till andra nazister med dom vita bussarna till Sverige.
Ja, ursäkta det långa inlägget men trollen behöver få jobba lite också. I nästa inlägg skall vi titta på en annan bok som handlar om de vita bussarna.
