Driva in skuld via Kronofogden, värt att gå vidare till tingsrätten? Bevis?

Ska försöka göra en lång historia kort.

Min far "försvann" under dramatiska förhållanden 2007 och lämnade min mor, de hade då varit sambos en längre tid. Han tog då med sig deras gemensamma kontanter och slutade att betala på ett gemensamt lån som banken då kom att kräva att min mor skulle betala.

Min far har hållit sig undan och bosatt sig långt bort men 2009 fick jag kontakt med honom och han påstod då att han skulle börja betala tillbaka sina skulder till min mor. Detta gjorde han dock aldrig så ett år senare reste jag till honom och hade gjort i ordning ett skuldebrev enligt en "korrekt" mall från nätet, som han skrev under och som min mor senare undertecknade och även jag som vittne.

Detta var alltså 2010 och min far hade då redan så stora skulder till Kronofogden att han förmodligen kände att det var "riskfritt" att underteckna skuldebrevet.

Idag är han i princip skuldfri hos Kronofogden så min mor har vänt sig dit med skuldebrevet men min far bestrider skulden. Hon kan nu välja om hon vill gå vidare till tingsrätten.

Hur mycket "bevismaterial" behövs för att det ska vara värt för min mor att gå vidare till tingsrätten?

Skuldebrevet bör väl väga tungt med tanke på att det är "korrekt" utformat och bevittnat? I skuldebrevet står skulden specificerad som "del av gemensamt lån samt diverse andra skulder", då han förutom sin del av lånet även påstod sig vara villig att betala tillbaka andra pengar som han lånat/tagit av min mor i form av kontanter.

I sitt bestridande anser han nu att skulden inte är tillräckligt specificerad, dock har han ju undertecknat skuldebrevet och summan av skulderna står ju tydligt och är väl det viktiga?

Utan hans vetskap spelade jag in vårt samtal när han undertecknade skuldebrevet och lovade att betala, går detta att hänvisa till? Jag har även email där han säger sig vilja betala.

Alla tips mottages tacksamt! Kanske någon som varit i samma situation?

I Sverige har vi fri bevisföring. Det betyder att allt som är bevismaterial går att använda som bevismaterial, oavsett hur det är införskaffat.

Jag tycker definitivt att ni ska driva saken vidare. Däremot borde ni nog specificera mer vad exakt ni vill ha betalt för. Ingen idé att försöka hitta på några astronomiska summor här som hämnd, bättre han betalar något än inget - men rätt ska ju gubben göra för sig.

Lycka till!

Det där låter som fullt tillräcklig bevisning. Kör på.

Nu skjuter jag lite från höften här, men jag vill minnas att ett skuldebrev inte ska ha två namnteckningar, utan enbart gäldenärens.

Helt rätt men må måhända stärka bevisvärdet på skuldebrevet

Jag tänkte mest som så att om det inte är ett skuldebrev, juridiskt sett, så är ej heller skuldebrevslagen aktuell.

Var de solodariskt betalansvariga för banklånet och ena parten inte betalt något utan den andre har betalt allt så har i regel den senare rätt att kräva den part som inte betalt något på häften av utgifterna. Detta oavsett om de haft ett skuldebrev sinsemellan eller ej, men skuldebrevet skadar ju inte direkt så hon bör få rätt i tingsrätten.

Tack så mycket för svaren!

Skuldebrevet var ganska detaljerat och innehöll den "avbetalningsplan" som min far hade gått med på ett år innan. Min far skrev alltså under skuldebrevet 2010 och i det står i princip att han ska betala X kr per månad från och med 2009XXXX till konto X och med 0 % ränta.

När jag läser om tvistemål i tingsrätten så står det lite olika om hur de brukar gå till när det är Kronofogden som överlämnar. Ibland står det att det bara krävs skriftlig förhandling, kan det stämma? Eller kommer mor och far och kanske jag som vittne att bli kallade till tingsrätten för muntlig förhandling? I sådana här mål måste det ju vara väldigt svårt för tingsrätten att hålla förhandlingarna på en saklig nivå utan att parterna försöker smutskasta och anklaga varandra för olika saker?

Din mamma har ett skuldebrev där gäldenären inte uppfyllt sitt åtagande. Hon (eller du om du har fullmakt från mamma) bör gå till kronofogden och registrera ett betalningsföreläggande. Välj aktiv indrivning (eller vad det nu heter), det betyder de kommer aktivt söka efter tillgångar hos gäldenären (kollar fastighetsinnehav, banktillgodohavande, värde på ev fordon och löneutmätning). Gäldenären kommer få bemöta anklagelserna om han går att nå, bestrider han skulderna eller skuldebrevet går tvisten vidare till tingsrätten. Ni kommer inte behöva vittna utan målet handläggs skriftligen.

Gäldenären kommer få bemöta era anklagelser och sen får ni bemöta hans svar osv tills domstolen tycker det finns tillräckligt för att avkunna dom. Struntar gäldenären i att bemöta era inlagor avkunnas en tredskodom (betyder att ni vinner och kronofogden påbörjar utmätning). Men börja hos kronofogden. En del avgifter uppkommer i samband med detta, de ska gäldenären stå för och kan han det inte måste ni betala dem (brukar röra sig om småbelopp). Kom ihåg att yrka på ränta - är det lån från 2007 kan det växa snabbt. Vänta dock inte för länge så skulden hinner preskriberas (tror det är 10 år för privatpersoner).

Finns skäl för att påpeka att gäldenären i sådant fall kan ansöka om återvinning inom en månad från den dag dom meddelades. Därutöver är det viktigt att framhålla att i det fallet har man att räkna med ett inhibitionsyrkande från gäldenären. Så man får nog räkna med att många gånger blir det en återvinningstalan, åtminstone utifrån mina egna erfarenheter.

Det ska i princip inte vara någon skillnad på hur tingsrätten handlägger ett tvistemål där ansökan sker direkt hos dem och när målet överlämnats från kronofogden. Den stora skillnaden är att det redan har varit lite skriftväxling när tingsrätten börjar handlägga målet.

Ibland kan ett mål avgöras på handlingarna som det heter, alltså utan sammanträde, men detta låter inte som ett mål där man skulle göra det.

En tingsrätt kallar i princip alltid till ett sammanträde för muntlig förberedelse. Parterna får då komma till tingsrätten och under sammanträdet går domaren igenom målet och försöker räta ut eventuella frågetecken med parternas hjälp. En bra domare sätter snabbt stopp för smutskastning och andra osakligheter. Domaren försöker dessutom få parterna att komma överens, och ofta lägger man mycket energi på det för att bli av med målet.

Som redan påpekats kan tingsrätten meddela tredskodom om din far exempelvis inte inställer sig till sammanträde.

Hur är det med avbetalningen? Har hela beloppet förfallit till betalning enligt skuldebrevet?

Tack igen för hjälpen från alla.

Som svar på sista frågan så ja, han påbörjade aldrig avbetalningen och den var upplagd på två år så hela summan har förfallit till betalning, det är från detta datum som vi med Kronofogdens rekommendation yrkar på dröjsmålsränta. Denna ränta följer tydligen räntelagen pgf 6 så vi har inte satt någon orimligt hög ränta för att jävlas.

Men det låter som att min mor verkligen skulle behöva ett juridiskt ombud med sig till tingsrätten, min far kan ju återigen lova att betala och då kanske domaren tycker att min mor ska acceptera det. Och då är man väl på ruta 0 igen om hon gör det. Här bör väl ett juridiskt ombud ha större chans att hjälpa min mor att få ett utslag med exekutionstitel av domstolen så att Kronofogden kan påbörja indrivningen?