Citat:
Tack! Jag ska gärna fördjupa mig i detta men återkommer inatt eller imorgon (kort med tid nu). Jag har förresten en annan sak jag ska visa dig och reflektera kring (kopplat till stress, irritation gällande NB)
Du kanske redan funnit det jakande svaret. Jag lovade i alla fall återkomma när jag talat med en kliniker med erfarenhet från RPU i dagsläget. Nyligen inträffade det.
Du har säkert stött på begrepp och instrument jag nämner. Jag har främst använt mig av professor emeritus Lennart Westerbergs fälthandbok Psykiatri i fickformat. Wetterberg är verksam vid Karolinska Institutet och medlem av Nobelförsamlingen. Han har publicerat över 500 vetenskapliga skrifter bl a Guide to Psychiatric Research.
Beträffande personlighetsinventorier finns en bred arsenal som används idag oftare än
Rorschachtest, Thematic Apperception test (TAT) eller Minnesota
Multiphaslc Personality Inventory) (MMPI). Självklart är inte minst det känslomässiga uppväxtklimatet en viktig faktor att utreda retroperspektivt i utredningsarbetet. Förutom dessa psykiatriska aspekter undersöker man givetvis den organiska strukturen hos patienten.
Många skattningsskalor är specialiserade på riktade frågeställningar. Skalorna har utförmats för att kvantifiera svårighetsgrad av psykiatriska störningar och mäta ändringar av funktionen och symtomen. De är särskilt värdefulla vid utvärdering av behandlingsförsök. En
skattningskala skall kunna upprepas och ha en hög samstämmighet
mellan olika undersökare.
En i Sverige ofta använd skattningsskala är Comprehensive
Psychopathological Rating Scale (CPRS) som innehåller 67 variabler,
varav 40 rapporterade och 25 observerade. Liknande skattningsskalor
finns för ångest (BSA) och för tvångssyndrom (CPRS-OCD). Ingen skala är heltäckande och idealisk.
Val av skala beror på vilka frågor som ställs. I den kliniska forskningen är BPRS (Brief psychiatric rating scale), CGI (Clinical global impression), DRI (Discharge readiness inventory), IMPS (Inpatient multidimensional psychiatric scale), NOSIE (Nurses observation scale for inpatient evaluation), OBRS (Oklahoma behavior rating scale), PANSS (Positive and negative syndrome scale), QPSS (Quantification of the severity of overt psychotic symptoms), och SANS (Scale for the assessment of negative symptoms).
Du är tveklöst en av dem som grundligast satt dig in i turerna kring Nerijus Bilevicius utan att drunkna i enskilda detaljer.
Så till min fråga: Har du systematiserat framkomna uppgifter av dennes bakgrund, familjerelationer och dyl med källanvisning?
Du har säkert stött på begrepp och instrument jag nämner. Jag har främst använt mig av professor emeritus Lennart Westerbergs fälthandbok Psykiatri i fickformat. Wetterberg är verksam vid Karolinska Institutet och medlem av Nobelförsamlingen. Han har publicerat över 500 vetenskapliga skrifter bl a Guide to Psychiatric Research.
Beträffande personlighetsinventorier finns en bred arsenal som används idag oftare än
Rorschachtest, Thematic Apperception test (TAT) eller Minnesota
Multiphaslc Personality Inventory) (MMPI). Självklart är inte minst det känslomässiga uppväxtklimatet en viktig faktor att utreda retroperspektivt i utredningsarbetet. Förutom dessa psykiatriska aspekter undersöker man givetvis den organiska strukturen hos patienten.
Många skattningsskalor är specialiserade på riktade frågeställningar. Skalorna har utförmats för att kvantifiera svårighetsgrad av psykiatriska störningar och mäta ändringar av funktionen och symtomen. De är särskilt värdefulla vid utvärdering av behandlingsförsök. En
skattningskala skall kunna upprepas och ha en hög samstämmighet
mellan olika undersökare.
En i Sverige ofta använd skattningsskala är Comprehensive
Psychopathological Rating Scale (CPRS) som innehåller 67 variabler,
varav 40 rapporterade och 25 observerade. Liknande skattningsskalor
finns för ångest (BSA) och för tvångssyndrom (CPRS-OCD). Ingen skala är heltäckande och idealisk.
Val av skala beror på vilka frågor som ställs. I den kliniska forskningen är BPRS (Brief psychiatric rating scale), CGI (Clinical global impression), DRI (Discharge readiness inventory), IMPS (Inpatient multidimensional psychiatric scale), NOSIE (Nurses observation scale for inpatient evaluation), OBRS (Oklahoma behavior rating scale), PANSS (Positive and negative syndrome scale), QPSS (Quantification of the severity of overt psychotic symptoms), och SANS (Scale for the assessment of negative symptoms).
Du är tveklöst en av dem som grundligast satt dig in i turerna kring Nerijus Bilevicius utan att drunkna i enskilda detaljer.
Så till min fråga: Har du systematiserat framkomna uppgifter av dennes bakgrund, familjerelationer och dyl med källanvisning?
[/quote]Intressant. Ta din tid