I onsdagens DN publicerades en artikel av den israeliske utrikesministern Avigdor Lieberman, särskilt skriven för tidningen.
Även för oss som kommit till den obekväma insikten att judar styr etablissemangsmedia, är det anmärkningsvärt med denna typiskt lögnaktiga partsinlaga från israeliska regeringen i vad som utges för att vara Sveriges viktigaste debattforum.
Lieberman och hans parti Yisrael Beiteinu kallas ofta för ”högerextrema”.
[…]
För att återgå – Judestatens utrikesminister skriver alltså i Sveriges största, förvisso judiska tidning, Dagens Nyheter, om sin ”besvikelse” över att den nytillträdda svenska regeringen erkänner Palestina.
Med sedvanlig hutlös chutzpah skriver den israeliske utrikesministern:
På senare år har en våg av våld och blod svept över hela Mellanöstern utan att den har haft något att göra med Israel eller palestinierna. Tre års inbördeskrig i Syrien har tagit mer än 200.000 syriers liv. Irak står på randen till upplösning, och sedan Saddam Hussein störtades har mer än 130.000 mist livet. Libyen har redan fallit sönder och revolutionen har krävt omkring 15.000 dödsoffer. I Darfur har minst 400.000 människor dött sedan 2003 och sedan inbördeskriget bröt ut i Sydsudan 2013 har det krävt 10.000 liv.
Det är minst sagt magstarkt att hävda att turbulensen i Irak, Libyen och Syrien ”inte har något med Israel att göra”.
Alla med rudimentära kunskaper om saken vet att det är amerikanska judar, vars främsta lojalitet är med Israel (där de som regel dessutom är medborgare) som har skapat och drivit på den katastrofala utvecklingen i mellanöstern. Detta är väldokumenterat och oomtvistligt. Så tidigt som 1992 pläderade arkitekterna av USAs utrikespolitik, judarna Paul Wolfowitz och Scooter Libby, för störtandet av regimerna i Syrien, Irak, Iran.
Ännu har man inte, trots idogt kampanjande, förmått det krigströtta USA att bomba Iran, men i övrigt har Israel (som givetvis inte betecknar bara staten, utan den internationellt organiserade judenheten) genomfört precis det som skisserades i det dokumentet. I vanlig ordning har det skett genom att de fått andra nationer att utkämpa deras krig åt dem. I det här fallet givetvis främst USA, vars utrikes- och säkerhetspolitik leddes av, förutom de ovan nämnda, stamfränder som Richard Perle, Douglas Feith, Elliot Abrams m. fl.
Det har lanserats som ”demokratisering” av länder i mellanöstern, vilket i själva verket är en cynisk eufemism för att skapa förödelse och kaos bland alla länder i Judestatens närområde det paranoida Israel känner sig hotat av eller bara hatar.