Så, lite halmgubbar, lite vantolkade citat ur tidningsartiklar och en metaanalys vars betydelse kraftigt överdrivs. Inget utöver det vanliga med Oantastlig. Fast du ska ha cred för att du tog dig tiden att skriva en ny lista i alla fall, ett tag tyckte jag faktiskt att det blev lite kul att ögna igenom dina märkliga vrängningar av vetenskapen igen.
Citat:
Ursprungligen postat av
Oantastlig
Social science genomgår just nu något som i det närmaste går att beskriva som en förtroendekris. Den utlösande faktorn var det nedslående resultatet från 270 forskare, som försökte replikera 100 laboratorieexperiment, som visade att endast 36 studier gick att replikera. Detta resultat publicerades i tidskriften Science för några månader sedan (1).
Ja, fast den främsta anledningen till att resultaten inte replikeras är ju att replikationsförsöken inte når statistiskt signifikanta resultar. Det talar ju inte för att de forskningsresultat man försöker verifiera skulle vara felaktiga, utan visar bara att man varken kan bekräfta eller dementera originalexperimentens resultat. Att författarnas metodologi
som det nämns här också lämnar en hel del att önska gör det ju tveksamt vilken typ av slutsatser man kan dra från den här undersökningen, snarare än att skapa tvekan kring den ursprungliga forskningen.
Citat:
En av de mest kända effekterna som forskarna inte lyckades replikera var ”priming” d.v.s. att vissa specifika ord kan påverka mänskligt beteende bara genom att försökspersonen ”utsätts” för dem. Ex. visade ett klassiskt experiment att försökspersoner som läste ord som förknippades med ålderdom (käpp, grått hår, rynkor, ensam etc.) så gick försökspersonerna långsammare. Detta har sedan, givetvis, använts av genusfeminister för att hävda att män blir mer sexistiska av tv-spel/filmer etc. genom priming och således borde censureras. Den här typen av forskning visar sig nu, föga förvånande, inte gå att replikera av andra forskare. (2)
Det här handlar om en tidningsartikel där en minoritetsgrupp av forskare inte lyckas replikera förhållandevis väletablerade resultat, som till sist avlsutas lite guligt med att en av "skeptikerna" faktiskt återskapade de resultat han inte ville tro på. Medan kritiken som några av forskarna riktar mot
vissa specifika undersökningar inte är ointressant så vederlägger det absolut inte hela den beviskropp som etablerats kring
'priming' som är en högst välbelagd effekt inom psykologin.
Citat:
Påstående 1: Stereotyphotet, lider av svår publikationsbias där en ny meta-studie (2016) inte finner något signifikant samband efter man kontrollerat för icke publicerade studier (3)(4). Detta villospår har tagit mycket resurser från forskning till de verkliga orsakerna till skillnader i testresultat.
Fast referensen här säger ju något annat, slutsatsen är att den uppmätta effekten minskar något (men absolut inte försvinner) när man tar hänsyn till studier som inte publicerats. 'Publication bias' är förstås ett problem som existerar i samtliga vetenskapliga fält, och det är viktigt att vara medveten om det, men det här motbevisar ju överhuvudtaget inte att effekten skulle existera, utan bara att den eventuellt är något mindre än vad publicerade studier ger intrycket av.
Citat:
Påstående 2: Att stereotyper inte skulle stämmer: Exempelvis säger Alice Eagly under en föreläsning på Yale (2016) att ”They’re not social constructions by any means. They’re observations of what people do.” Och Lee Jussim skriver i en review av forskningläget (och utvecklar i en artikel från 2015) “Stereotype accuracy is one of the largest and most replicable effects in all of social psychology. The fact that this is true has had almost no effect on the frequency with which social scientists claim, assume, or imply that stereotypes are inaccurate.” (6)(7)(8)
Som Papercut-Ninja påpekar i inlägg #9 så står stereotypernas överensstämmelse med verkligheten inte i motsats till att de är socialt konstruerade. Det är ju faktiskt precis vad som förutsägs av 'stereotpye threat'-teorin som du nämner ovan; Socialt konstruerade stereotyper influerar människors verkliga beteende. I verkligheten återfinner man vissa stereotyper, medan andra är frånvarande. Inget av resultateten motsäger socialpsykologin som helhet.
Citat:
Påstående 3: Att fler kvinnor i bolagsstyrelsen (eller i beslutsgrupper) skulle vara lönsamt (bättre): den feministiska forskare Alice H. Eagly skriver: Despite advocates’ insistence that women on boards enhance corporate performance and that diversity of task groups enhances their performance, research findings are mixed, and repeated meta-analyses have yielded average correlational findings that are null or extremely small. (5)
Okej, metaanalyser har alltså visat att företag presterar ungefär likvärdigt oberoende av andelen kvinnor i styrelsen, det var ju trevligt att höra. Medan undersökningar som konstaterar att jämställda styrelser skulle prestera bättre har fått stort mediautrymme, så är det dock jävligt tveksamt att de skulle utgöra "genusforskningens fundament".
Citat:
Påstående 4: Att kvinnor skulle vara utsatta för systimatisk direkt lönediskrimiernig ex. skriver den kända kvinnliga Harvardekonomen Claudia Godling att "does that mean that women are receiving lower pay for equal work? That is possibly the case in certain places, but by and large, it's not that. It's something else." Och nämner att om kvinnor börjar jobba lika mycket som män skulle hela löneskillnaden mellan könen försvinna. (9)
Fast förekomsten av direkt lönediskriminering är ju snarare något som undersöks inom nationalekonomin än genusvetenskapen - inte heller här kan man tala om ett "genusforskningens fundament". Artikeln säger dessutom ingenting anmärkningsvärt, förutom att lönegapet i USA i huvudsak förklaras av andra faktorer än direkt lönediskriminering. Det är
som jag har förklarat för dig hundratals gånger förut, inte detsamma som att direkt lönediskriminering inte skulle existera.
Citat:
Påstående 5: Att Bonobo är fredliga och löser alla problem med sex: exempelvis skriver Lynn Saxon ”when males approach each other it is not with friendly intentions but the male’s intention is one of dominance, and the prevailing mood is hostile... We would call this kind of behaviour in humans sexual assault, but in bonobos we call it making love! (10)
Jag försökte denna Lynn Saxon, och det visade sig i sin tur att namnet är en pseudonym. Blogginlägget som du tar upp består sedan av en sågning av en populärvetenskaplig bok om bonobos. En person som inte ens går ut med sitt riktiga namn har alltså kritiserat en bok som inte ens är en vetenskaplig publikation. Inte heller här kan man tala om att "genusforskningens fundament" skulle ifrågasatts.
Citat:
Påstående 6: Att Gener är inte skulle vara viktigt: en sammanställning (2015) av alla tvillingstudier som gjorts de senaste (2 748 publikationer med över 14 miljoner tvillingar) konstaterar att ”Estimates of heritability cluster strongly within functional domains, and across all traits the reported heritability is 49%.” (11) och det finns nu än enorm forskningslitteratur kring medfödda könsskillnader och hur könshormon påverkar vårt beteende (12)
Ja, fast det här är som bekant en halmgubbe. Ingenstans inom genusforskningen påstås det att genetik inte skulle påverka människor. Studien du tar upp nämner dessutom inte ens könsskillnader, utan effekten från gener på tvillingpar i allmänhet. Och din andra lista har vi ju redan gått igenom i den tråden.