Bortgången vän!

En nära vän till mig gick bort i julas(21 dec) och jag har varit på hans minneshögstund(4jan) men var aldrig på gravsättningen(2/2) då jag inte kund(pallade jag vet inte).
Iaf jag var med honom in i döden och den påverkar mig än idag. Vet inte hur jag skall gå vidare nu,
men i kväll så skrev jag ett brev och i det brevet stod det som jag villa ha sagt innan han gick bort.

Gick ut till en fin park här i närheten med en Lemmy i näven och en tänd cigarett för att sedan elda uppbrevet och stå där och röka och dricka whisky medan det brann( han älskade båda delarna(whiskey och cigg alltså)).
Tyckte faktiskt att den här cermonin var mer intim än i kyrkan, och då höll jag trotts allt tal.
Antar att det här brevet endast tog hänsyn till våran relation till varandra och att jag kunde skriva på det sättet jag brukade tala med honom inan han blev för sjuk.

Sen ska jag hyra en bil för gravplatsen ligger 60 mi bort och besöka hans gravplats och hälsa på hans familj. Känns som det är det rätta att göra tycker jag. Han var den första som gick bort som jag kände mer än ytligt, inte förrens nu har tårarna och förståndet kommit ikapp. Så nu börjar nog bli dags att gå vidare på något sett med honom i minnet.

Sista ha sa till mig var att jag skulle statusuppdatera hans fb med "chillar med Gud . det säger väl lite om killen. 25 år och dör av cancer....Fuck Cancer säger jag bara!!!

Ville nog mest bara skriva av mig om vad jag ska göra, för det kommer jag göra,

Tror ni att mitt hjärta ha lättat lite när jag var hos hans grav och hälsat på familjen?

Hur hanterar ni bortgångnar bland nära?

Så sjukt tragiskt. Rip!

Min tjejs kompis mamma dog i cancer för några veckor sedan. Hon bloggar mycket om det, kanske ett bra sätt att få utlopp för sina känslor?

Fint att du gör ett personligt adjö med whiskey och cigg. Det kommer vara tufft men det blir lättare med tiden

Tragiskt det oxå men jag är väldigt långt ifrån att blogga, pratar hellre med en i förståelse än med en massa followers på en blogg. Tror att folk söker olika medlel för att hanterat det, som i din kompis fall fungerar det säkert jätte bra. Jag är med i en förening där var och varannan medlem bloggar om denna sjukdom så vill jag så har jag ju kunskap omkring mig, tror bara inte att det är min väg att gå.
Men tack som ödmjukast för tipset, det funkar för många! Jag tror jag bara att jag får gå ner mig ett tag för att sedan ta mig upp igen, hänt många gånger. Har cronisk cancer så jag torde klara det än en gång.
Men än en gång tack för att du tog dig tid att läsa och gav tips! Det värmer!

Ritualer som gör övergången mellan två lägen tydlig gör det lättare för människor att begripa och hantera vad det faktiskt är som har hänt. Begravning är en sån ritual, och andra exempel kan vara studentskiva, avskedsceremonier, födelsedagar osv.

Om du kände att din ritual hjälpte dig att hantera sorgen så är det bra, men det kan ju vara bra att också göra något när du väl kommer till hans grav. Gör något för att markera övergången.

Vad fint gjort. Beklagar sorgen!
Alla sörjer vi och bearbetar sorg på olika sätt.

Beklagar, whiskey och cigg va ett fint sätt att säga adjö men har du också cancer eller vad menar du?

Absolut, var fint av dig att gå till hans grav och hälsa på familjen.
Hälsa på flera gånger, de har ett tungt år framför sig.

Jäkla fint gjort!
Jag tror definitivt det lättar, en sorgeprocess är ju väldigt individuell så att göra det som du tror kommer göra det lättare i sinnet för dig tycker jag du ska köra på.

Finns ju inga rätt eller fel när det gäller vad du väljer att göra egentligen.
Jag är glad att jag inte har behövt ta itu med en sådan svår sak.

Vart stark, beklagar sorgen.

Mvh