Nästa stolle-inlägg i SVD angående "den planerade förödelsen" i Stockholm:
http://www.svd.se/stoppa-den-planerade-forodelsen-i-stockholm/om/debatt
Anna Micro Vikstrand, anknyten till U.U. och med intäkter från kulturentreprenörsprogrammet anser att i Stockholm planeras förödelse av senmodernistisk karaktär.
Några argument som hon framför:
a. Norrmalmregleringen, hemska rivningar år 1960 med dåliga ideal som resultat.
b. Usch Hong-kong och New York. Läskig amerikansk arkitektur.
c. Fastighetsägaren ska inte få öka exploateringsgraden och tjäna pengar.
d. Sverige har en stark lagstiftning som skyddar äganderätten.
e. Kulturmiljölagen gäller för alla medborgare.
f. Poltikerna i byggnadsnämnden "bestämmer" vad som får rivas och byggas.
g. Politiker godkänner undermåliga projekt.
h. Byggnader och harmoniska helheter.
Sedan slaktar vi frökens "argument":
a. Norrmalmsregleringen syftade främst till övergång av egendom från det privata till det allmänna, inget annat. Norrmalmsregleringen inträffar mindre sannolikt idag då vi är EU medborgare och därför har EU-rättigheter, vilket även börjat avspeglas i plan och bygglagarna, tex. genom "genomförandetider", vilka infördes för att markera det oacceptabla i byggnadsförbud, oavsett om detta tar formen av "prickmark" eller annat byggnadsförbud.
b. Det där låter som ett politiskt ställningstagande.
c. Det där är ett politiskt ställningstagande och dessutom ett missförstånd av episka proportioner - inte ens brutalismen lyckades åstadkomma en högre exploateringsgrad än ett total maxat bostadskvarter uppfört enligt 1874års byggnadsstadga.
d. Det är väl snarare som så att vi är EU medborgare nu och därför har vissa rättigheter.
e. Inte alls, kulturmiljölagens skyddsparagrafer gäller enbart för kulturskyddade objekt som skyddas av statliga föreskrifter och då inte 1nanomikrometer längre än föreskrifterna föreskriver.
f. Nej, det är slutligen som så att beslutskedjan ser ut så här: A: MÖD, B: mark och miljödomstolarna, C: Länsstyrelsen och D: politikerna i byggnadsnämnden. Politikernas beslut kan alltså i sin helhet överprövas i tre juridiska instanser och är dessutom bindande för politikerna, liksom att angående fröken artikelskrivares förslag så kan även kommunerna bli skadeståndsskyldiga ifall de fattar negativa beslut. Nya detaljplaner bestämmer däremot politiker över, större sådana behandlas dock sällan av byggnadsnämnder i beslutsfattandet.
g. Ännu mera politisk kritik.
h. Ännu mera politisk kritik.
Sammantaget alltså: kritik av demokratin - politiker och lagstiftning. Kritik av äganderätten. Och ett subtilt förslag om att artikelskrivaren istället borde ta över och regera stadsutvecklingen genom diktat formulerat som kultursagor. Mycket roligt.