Korkade ateister

Det kvittar om du vill gå utefter Oxford dictionary... Han saknar inte tro på Gud i den meningen att han inte fullt ut förnekar möjligheten av Guds existens. Eftersom han ej kan motbevisa Guds existens så har han tro i hans åsikt om att Gud kan existera. I den meningen har han "tro på Gud" som en möjlighet. Enbart en banal semantisk lek.

Återigen:

(Dawkins själv)

“Well, technically, you cannot be any more than an agnostic. But I am as agnostic about God as I am about fairies and the Flying Spaghetti Monster. You cannot actually disprove the existence of God. Therefore, to be a positive atheist is not technically possible.”

Och igen:

“Well, technically, you cannot be any more than an agnostic. But I am as agnostic about God as I am about fairies and the Flying Spaghetti Monster. You cannot actually disprove the existence of God. Therefore, to be a positive atheist is not technically possible.”

Detta blir bara en "skeptiker vs. troende"-debatt. Jag kan inte övertyga dig och du kan inte övertyga mig, så inte lönt att vi ens försöker. Kan dock nämna att jag har större tendens att tro på saker av paranormal natur som påminner om något jag själv upplevt. Har t.ex. sett UFO:n (vad det än var) så jag avfärdar inte de som säger sig ha sett dem rakt av.

Fråga honom "tror du på gud". Jag lovar att han svarar nej. Därmed saknar han tro på gud. Man behöver inte förneka gud för att vara ateist. Enligt definition.
Om du hade läst min länk där han skrev att han ser sig som ateist beskriver han även att han förut ansåg sig vara agnostiker.

Det du citerar hänvisar till något han kallar för positiv atheist. Positiv atheism och atheism är inte exakt samma sak.

https://en.wikipedia.org/wiki/Negative_and_positive_atheism

Att han säger sig vara 6/7 kan även komma från att vetenskapsmän använder sig aldrig av absoluta påståenden. Han skulle aldrig säga sig vara helt 100% på något.

Han faller fortfarande innanför definition för ateist och ateism. Förut kanske definitionen var att man förnekade gud, men den definition gäller inte lägre säkert pg a som du har nämnt, något som inte finns kan inte motbevisas.


Tack för att du kunde denna gång svarade hövligare.

Edit:

Nu såg jag att länken jag skickade inte var skriven av Richard Dawkins och att han nog kallar sig för agnostiker.

Men poängen kvarstår oavsett. Man behöver inte vara 100% säker att det inte finns en gud för att kalla sig ateist, man behöver bara ha en avsaknad av tro på gud. Enligt definitionen, och det var det hela denna idiotiska diskussion handlade om. Inte om Dawkins syn.
Jag har ingen tro på gud. Är jag 100%? Kan jag vara det?
Nej det är jag inte, men jag är ändå en ateist. Enligt definition.

Nu skall man ju inte ljuga, och omskriva personen i fråga blir ju då en lögn.

Du missförstår bevisbördan i en diskussion.

Det kommer aldrig, aldrig någonsin vara Dawkins uppgift att motbevisa Gud, det behöver han inte. Det är teistens uppgift att göra det och innan det är gjort har inte Dawkins eller någon annan ateist ens ett fungerande koncept att förhålla sig till. Med andra ord, det finns ingen Gud att tro på Q.E.D.

Och i den stund en teist försöker bevisa sin "Gud" fallerar det hela totalt när en massa transcendent strunt kommer in i definitionen av "Gud". Med andra ord, det finns ingen Gud att tro på Q.E.D.

Så det finns ingen "Gud" enligt det koncept teister brukar sig av för att definiera "Gud".

Finns då Gud?
Det vet vi inte.
Vad vi vet med 100% säkerhet är att ingen kan hävda att hen finns.
Då vet vi att hen hittar på.
Så därför finns inte den Abrahamiska Guden eller stöpt i något annat format heller formulerat av oss människor.

[quote=Jagge85|56184899]Fråga honom "tror du på gud". Jag lovar att han svarar nej. Därmed saknar han tro på gud. Man behöver inte förneka gud för att vara ateist. Enligt definition.
Om du hade läst min länk där han skrev att han ser sig som ateist beskriver han även att han förut ansåg sig vara agnostiker.

Om du faktiskt tar och läser det en gång till(suck ...) så är det faktiskt skrivet att man tekniskt sett inte kan vara något mer än en agnostiker.

https://en.wikipedia.org/wiki/Negative_and_positive_atheism

Just varför han gör det har ingen relevans då vi skriver om vad som tekniskt sett per definition stämmer... Orkar inte med denna diskussion då du tydligen inte har förmågan eller vill bli insatt i detta spörsmål... Det är ingen slump att människor som Dawkins, Harris och Hitchens som har spenderat större delar av sina karriärer runt dessa ord, och alla hatar ordet "ateist" för att de har alla erkänt att de är agnostiker och inte ateister i strikt mening, men väljer sig fortfarande att kalla sig för ateister p.g.a. av det vore löjligt att göra något annat. Det är allt jag har påpekat själv. Varför har jag redan förklarat, du har fortfarande inte kommit med ett argument mot min förklaring...
Nu fick jag känslan igen som konstant får mig att lägga av med flashback. Fullt med dravel här från folk som inte kan grundläggande läsförståelse.

Ditt tankesätt att komma upp med bevisbörda är extremt användbart, men har sin plats i vetenskapens värld och per vad som är praktiskt. Jag diskuterar om vad som tekniskt sett stämmer absolut. Du har fan ingen jädra aning om vad jag har skrivit i denna tråd och jag orkar inte repetera mig på gång om och om igen. Det finns en riktigt jädra bra anledning till varför RD skulle stå på min sida av detta argument, då han tekniskt sett kallar sig för agnostiker (trots att även jag och han själv skulle kalla sig för ateist, men inte för att det tekniskt sett per definition stämmer).

[quote=macerus|56190660] Nu är det ju inte mitt fel att du är dum i huvudet är det?
Att du sedan faller ut i en Dunning Kruger retorik för du inte kan bättre det är förståeligt, byfånar som du brukar retardera mycket fort till den retoriken.

Om du inte fattar det är det en avgrundsdjup skillnad att motbevisa Gud med bevisbörda mot att förkasta definitioner av "Gud" som teister lagt fram som orimliga och påhittade. Så du kan mycket väl vara en ateist mot vissa definitioner som teister för fram. Om Dawkins menade något annat vilket jag betvivlar så har han bara fel. För det går att motbevisa vissa definitioner av "Gudar" och påvisa att de är bara påhittade av människor eller saknar underlag och följaktligen inget man behöver förhålla sig till, vilket i princip är samma sak som att "Gud" inte finns.

Du kan som ett exempel visa att "Gud" inte är en gammal farbror i din garderob och styr världen därifrån, genom att öppna dörren och se efter att det inte finns en gubbe där osv...

Du kan visa att påståendet att "Gud" är omnipotent är uppdiktat då ingen människa funnits/finns som kan validera denna förmåga, därav är definitionen av "Gud" som allsmäktig och allvetande falsk i sin hävdelse att vara korrekt och det samma gäller alla transcendenta egenskaper man försöker kleta på "Gud". Så kvar har du en immanent varelse med immanenta egenskaper som skulle vara "Gud", Lycka till att få denna manifestation till att vara "Herren".

Så nej, du skiter bara i det blå skåpet med din retorik.

Man kan inte själv bestämma hur smart man ska vara. Två bra citat att ha med sig från morgon till kväll; "Det går inte att förklara för en som inte förstår" och "Förlåt dem ty de vet icke vad de göra".

Men man kanske kan bestämma hur dum man ska vara?

En sak man kan fundera på är vad det spelar för roll om man tror på en religion eller inte? Mår folk bra av att tro på något ska de få göra det såklart. Själv kan jag dock även se det ur ett ateistiskt perspektiv, så jag tycker absolut inte religion ska vara skäl till positiv särbehandling. Så länge det är en privatsak behöver ingen bry sig men om det ska inte tillåtas att påverka utomstående negativt.

Ett av de svåraste sakerna i vårt liv är att acceptera vår dödlighet, inte bara intellektuellt utan också emotionellt. Genom att acceptera detta växer vi emotionellt, vi lär oss bl a att det finns gränser för allt, även för livet. Vi lär oss att släppa taget om saker som vi inte kan ändra eller påverka. Vi lär oss att det inte är meningen att alltid få som man vill. Har man accepterat sin dödlighet vill man inte ha ett evigt liv efter detta liv. Eller visst kan man önska det, men man vet att man inte kommer att ha ngt liv efter detta, det känns helt enkelt inte trovärdigt.

Vissa kommer aldrig att kunna nå så här långt utan inbillar sig att kunna förstätta sin existens t o m en evighet efter döden, medan för en som lämnat det fantasistyrda synsätter bakom sig känns önskan om ett evigt liv galen. Vissa måste fortsätta följa sina fantasier p g a rädslan för döden. Tyvärr hindrar rädslan att lämna fantasier en fortsatt utveckling till ett mer rationellt styrd liv och även bättre mental hälsa. Psykiska sjukdomar och neuroser hör till den nivån där fantasierna fortfarande styr.

Ja förstår att du vill se saken på det här sättet, men din förklaring känns inte förnuftig, den är bara känslomässig.

Jag tror att man ersätter religionen med vetenskap när man slutat vara fantasistyrd (man tror på fantasivarelser som gud) och kommit till fasen där man verklighets prövar på allt. Vetenskapen morsvarar bättre ens behov när man uppskattar mer verklighet än fantasier. Det betyder inte att man orkar inte tänka själva, för då tänker man själva och inte bara blind tror på vad som står skrivet på en gammal bok.