Citat:
Om man, med stor möda, ska avstå från ytterligare moraliska protester mot advokatens uppträdande (där rena lögner och halvsanningar inte är henne främmande), vill jag göra denna reflexion: till, faktiskt, förvåning vidhåller hon strategin från TR att utan verkligt fokus kasta skit över allt och alla och insinuera misstanke mot snart sagt alla med ens en flyktig anknytning till orten. Därmed har hon egentligen bett HR om instämmande i analysen att hela utredningen bedrivits skandalöst uselt och delvis rentav korrupt. Hur kan hon tro att HR ska låta sig övertygas om denna fantastiska beskrivning ?
Jag har vacklat lite fram och tillbaka i min uppfattning om vad advokaten tror och inte tror personligen. Men det känns faktiskt inte osannolikt att hon drabbats av något slags känslomässigt överslag i sin iver att göra ett bra jobb här och på fullt allvar tror på den smörja hon uppenbarligen står i rätten och häver ur sig.
Samtidigt ska man förstås skilja mellan vad som är rimliga försvararargument och inte. Exempel på saker hon jag tycker det är rimligt av henne att påstå/hävda:
- Att DNA-fynden skulle kunna bero på någon slags indirekt kontamination
- Att det inte kan uteslutas att brodern skulle kunna vara den skyldige
- Att inga vittnesmål är 100% säkra att det var just NB personligen man såg.
Hennes problem - förutom själva framställningssättet - är att hon tillför argument som är både av typen nonsens- och foliehatt.
Ett tydligt exempel på nonsensargument är det om NFC (Man kan inte lita helt på dem eftersom de är en del av polisens organisation). I så fall kan vi konstatera att
a) Man kan aldrig lita på provresultat från NFC helt och hållet i brottsutredningar eftersom de kan ha ett intresse att "hjälpa" sina kollegor att få "rätt" resultat (Det måste ju rimligen vara det som underförstås)
b) Argumentet underförstår ju också att man inte kan lita på polisen överhuvudtaget - att den är partisk och ev. t.o.m. korrumperad i sina utredningar.
Alltså är den verkliga essensen i argumentet att man öht inte kan lita på bevis som framkommit i polisutredningar och att det inte är något som behöver bevisas med någon form av underlag.
Det är generande på gränsen till skandal att klåparadvokater fakturerar skattebetalarna för att stå och kväka ur sig sånt nonsens i rättssalar.
Som foliehattargument kan vi ju lämpligen ta planteringsteorin - att någon tagit klientens DNA och smetat på offrets kläder för att "sätta dit" honom och själv gå fri.
Själva osannolikheten rent specifikt i att någon skulle försöka "sätta dit" denne lantarbetare för ett mord och ovanligheten rent allmänt i att bevis planteras på det här viset mot någon av den riktige brottslingen är redan i sig själva tunga argument så det räcker. Men när man sen inte kan visa på ett enda pyttelitet indicium för att en plantering skulle kunna ha ägt rum så blir det foliehatt med starka inslag av nonsensargument. För kan de här bevisen vara planterade så kan givetvis nästan vad som helst i bevisväg vara det. Även krutstänk på någons jacka t ex kunde förklaras med att den riktige mördaren kunde ha gått förbi där jackan hängde, tagit på sig den och avfyrat pistolen.
Rena dumheter och sannolikt rent skadligt för klienten att förolämpa domstolens intelligens med det.