Den stora filmprojekts-tråden (för filmtittaren)

Filmprojekt #2 - James Bond

Jag har sett väldigt mycket deckare och thrillers på senaste och det är genres jag gillar och jag blev sugen på ett bond maraton/projekt. Jag har sett samtliga filmer utsom Spectre. Några av filmerna har jag sett minst en gång tidigare men många är säkert åtta, tio år sedan jag såg vilket bidrar till intresset för detta projekt. Det ska bli intressant att se vad jag tycker om filmerna jag inte sett på så många år då jag är betydligt äldre idag och framförallt gillar filmer från sextio till åttiotalet på ett helt annat sett än för bara ett par år sedan.

Startdatum - 30/12 - 2015.

Slutdatum - Det återstår att se, men målet är att jag skall se en film om dagen.

Antal filmer - 24 st.

Först ut är Dr.No (1962)
http://www.imdb.com/title/tt0055928/?ref_=nv_sr_1

Filmprojekt #2 - James Bond

Jag har kommit igång med några filmer nu och tänker se den tredje bondfilmen för dagen. Thunderball (1965 - #4) och senare You Only Live Twice (1967 - #5) blir det idag.

Hittills sedda:

#1 - Dr. No (1962) - 1.5/5
#2 - From Russia with Love (1963) - 2.5/5
#3 - Goldfinger (1964) - 3/5

Double feature!¨

Film #46 - Finalgruppen - Helgon i Neon
Originaltitel: Duoluo Tianshi
Regi: Wong Kar-Wai
Årtal: 1995

Handling: Yrkesmördaren Killer grubblar över om det är någon mening med att teckna en livförsäkring. Vilsna blondinen Punkie söker förgäves efter den stora kärleken. Ho har mist talförmågan efter att ha ätit en burk konserverad ananas och Agent är en raffig gangsterbrud i nätstrumpor och gummiklänning.

Ännu en gång är det dags för Wong Kar-wai och han lyckas att imponera mig ännu en gång. Helgon i Neon är en film som knappt handlar om någonting men ändå lyckas dra till sig all uppmärksamhet som jag kan ge under dryga 90 minuter. Det är oerhört snyggt, välbalanserat och med karaktärer man inte kan annat än att älska. Det finns vissa vägar som Wong tar halvvägs in i filmen som jag kanske inte riktigt gillar, det finns saker med dessa 4 karaktärer som jag ville utforska på ett helt annat sätt än vad som görs men trots det så är det fortfarande riktigt bra. Wongs starka sida är också här fotot, som är helt otroligt. Det är nästan det som gör att en film som egentligen inte har mycket alls, blir så utfyllt.

Ho är karaktären jag fattar mest tycke för, en helt galen person som jag egentligen inte förstår varför han beter sig som han gör (måste vara någon traumatisk stress?) men som bara blir helt underbar och jävligt rolig. Scenen där han tvingar folk att äta glass är oslagbar. Ho är en sådan karaktär som jag fortfarande dras till men om jag hade varit 15 år hade han nog varit min största idol. En egen själ i sin egen värld som bara är knepig och kul.

Däremot tycker jag att Wong ibland gestaltar kvinnor på ett väldigt verklighetsfrånvänt och konstigt vis, de har tidigare (speciellt älskarinnorna och räknar inte Maggie i In the Mood for Love här) varit allt för galna och excentriska, som att de måste ha en man för att kunna leva i harmoni och samma sak känns det ofta som i Helgon i Neon. Kanske hans egna erfarenheter som speglas men för mig börjar det bli lite samma sak nu och hoppas det ändrar sig i de resterande filmerna jag har att se med honom.

Men, en riktigt jäkla bra film är det och rekommenderar den varmt till alla här. Kommer definitivt se den igen, kanske redan i år.

Betyg: 4/5 | 11+/15

---------------------------------------------------------------------------------------------------- ----

Film #47 - Finalgruppen - Den Vilda Flykten
Originaltitel: Kakushi toride no san-akunin
Regi: Akira Kurosawa
Årtal: 1958

Handling: Tiden är 1500-tal och platsen är Japan. Prinsessan Yukihime är tillsammans med generalen Rokurota Makabe på flykt undan fiender som vill åt det guld hon har med sig. Längs med flykten träffar de två stycken bönder som de lyckas övertala att hjälpa dem i utbyte mot rikliga belöningar om de kommer fram till sin destination i säkerhet.

Med ett facit på 5-5-5-4 och en film med Toshiro Mifune som har ett facit på 5-5-5 så är inte förväntningarna annat än skyhöga när jag igår natt körde igång Den Vilda Flykten. När dessutom detta skall vara förebilden till Stjärnornas Krig så blir jag lite extra exalterad.

Men Den Vilda Flykten var inte helt det jag förväntar av en Kurosawa film och betydligt svagare än alla de filmerna jag sett tidigare från honom. Här har Mifune en lite mer tillbakadragen roll och vi får istället i första hand följa två stycken giriga bönder som mest springer runt och skriker och är allmänt jobbiga. Jag har i tidigare filmer absolut inget emot japanska skrikhalsar men dessa två tog priset. Även fast jag nästan började gilla dem till slut så var det ändå över två timmar där jag inte kunde sympatisera eller relatera till någon utav dem och där faller också Den Vilda Flykten lite.

Men det finns en otrolig kvalitè här och flera scener är verkligen ögongodis, bland annat upproret och eldfestivalen sticker ut som favoriter. Kurosawa är en mästare på att få stora folkmassor att jobba ihop och se bra ut på film. Äventyret är ändå trevligt och jag blir underhållen, men det saknar den där gnistan som Akira får till i t.ex. De Sju Samurajerna och när det börjar dra ihop sig framåt slutet så håller det inte linan ut, jag är faktiskt ganska missnöjd med slutet. Men jag är ändå underhållen fram tills dess och det finns mycket bra, men jag förväntar mig så mycket mer av Kurosawa nu.

Sedan så känner jag inte helt vibbarna till Stjärnornas Krig mer än att ett imperium letar efter en grupp med människor och en utav dem råkar vara en prinsessa. Så att Lucas fått inspiration ser jag men av bekanta har det låtit som att han snott från Den Vilda Flykten nästa rakt av så som amerikanarna gjorde med De Sju Samurajerna och riktigt så är det ju inte.

Filmen är tyvärr inte i närheten av de mästerverken jag sett utav Kurosawa tidigare, utan detta är ett äventyr av den lätta sorten som inte sätter några större spår i mig efteråt. Det var trevlig underhållning men som kanske höll på lite längre än vad den egentligen borde och inriktade sig lite på fel personer. Men det vägs upp av några riktigt bra scener och på det stora hela så får den klart godkänt.

Betyg: 3/5 | 8/15

Tabeller just nu


Oliiiiiiiiiiiiiiiiiidligt spännande nu med bara en film kvar av första omgången i finalgruppen! Akira har tappat första platsen till förmån för Wong Kar-wai, hur skall detta sluta???

Sedda filmer

Jag är tillbaka med ett nytt projekt nu! Mitt senaste projekt här var mitt 5e som jag tyvärr aldrig gjorde klart här och skrev om filmerna men jag såg klart alla filmer. Lite synd att jag aldrig skrev här egentligen. Jag har sett en del filmprojekt utan att lista de här på flashback, jag har skrivit upp alla projekten och har sett 2 projekt utan att lista de här som sagt. Så istället för att börja på det 6e här när jag egentligen är inne på mitt 8e så har jag också valt att skriva 8e här. Nu tar vi nya tag med ett 8e projekt!

Nytt Projekt

Jag kommer att påbörja detta projektet idag 2015-01-08 och förhoppningsvis avsluta inom 4 veckor (2015-02-08)

Filmprojekt #8 90-talsfilmer


Jag har märkt att det är många filmer från IMBD Top 250 som är just från 90-talet som jag har missat att se, en del har jag högre förväntningar på och andra lägre. Mitt mål är att se en del filmer från IMBD top 250 som jag borde ha sett.

Filmprojekt #8 90-talsfilmer

#1 The Three Musketeers (1993)

Först ut är The Three Musketeers (1993)! Såg filmen när jag var barn fram till 13 års ålder och sen dess har jag inte sett den på 12 år och den var älskad redan då. Riktigt kul att se en film man sett för många år sedan och sen ta upp den igen. Jag minns inte särskilt mycket av filmen så det kändes som att se den för första gången nästan. Gillar hur Charlie Sheen är med och spelar en av musketörerna, dessutom är Chris O'donnell med som även spelar Robin i Batman & Robin (1997).
Skön film som blev lite seg mot slutet, tyckte att slutet var väldigt förutsägbart men kanske också kan bero på att jag sett den förut.

8/10

Filmprojekt #8 90-talsfilmer

#2 American History X (1998)

Detta var nog en av de bättre filmerna jag har sett på de senaste åren, väntade ganska länge med att se den av någon anledning. Den hade nog det mesta kan jag säga, svårt att sätta fingret på vad som var bra men den är en solklar 10a.

10/10


Nu går jag snart på The last of The Mohicans och därefter Fight Club. Ser fram emot Face/Off och Con Air för att se hur Nicolas Cage levererar där

Vill du se en bra 90-talsfilm med Nic Cage rekommenderar jag Wild at Heart. Våldsam (öppningsscenen är så jävla fet!), cool och jävligt underhållande med en Cage som drar på med en överdriven sydstatsdialekt.

Om du har svårt för de kvinnliga karaktärerna i Fallen Angels och de andra filmerna som du har sett, då ska du bara se Zhang Zi-YI i 2046

Varför bara fokusera på hans kvinnoporträtt? Jag tycker att det du skrev där är är en bra beskrivning av de manliga karaktärerna i till exempel Chungking Express. Även i Happy Together, så har du en krävande och excentrisk manlig huvudkaraktär.

Men men, kul att du åtminstone gillade filmen.

--

Håller för övrigt med dig om Den vilda flykten, men du är på tok för snäll. Den är verkligen riktigt usel. Jobbig, gapig och fruktansvärt tråkig.

Hmm, jo det kan appliceras på männen i Chungking men där har vi dock Tony Leung som visar fram en stillhet och lugn som inte gör det lika aggressivt och "fram påigt" som dessa kvinnor som skriker och ålar sig för uppmärksamhet.

Kul att du nämner det, både 2046 och Happy Together är de jag har kvar att se av Wong i turneringen, har dock alltid gillat Zhang Ziyi i allt hon varit med i. Så kommer definitivt bli intressant. Skall dock skriva lite mer om de manliga karaktärerna nästa gång, i Days of being Wild t.ex. så skriker ju huvudrollsinnehavaren också efter en slags uppmärksamhet, men på ett helt annorlunda sätt.

-----------------------------------------------

Nja, usel vill jag inte säga. Men om man jämför med hans andra alster så är det många nivåer sämre. Den hade ändå ett lättsamt underhållningsvärde som jag uppskattade.

Film #48 - Finalgruppen - The Story of Woo Viet
Originaltitel: Woo yuet dik goo si
Regi: Ann Hui
Årtal: 1981

Handling: Woo Viet flyr från Vietnam till Hong Kong för att få ett bättre liv, däremot förföljs han utav vietnamesiska agenter och tvingas i självförsvar döda en person. Pga detta måste han fly vidare med destination USA. Han möter en vacker kvinna, också från Vietnam som följer med honom men under stoppet i Filippinerna blir hon bortförd för att prostituera sig. Wu Viet stannar då kvar i Filippinerna för att försöka rädda henne.

The Story of Woo Viet är också känd under namnet God of Killers som jag inte kommer använda här. Det är ett fullkomligt horribelt namn till filmen som jänkarna valde för att endast casha in på Chow Yun-fats senare succèer inom Hong Kong-action.

Detta är då inte en actionfilm, trots att det finns några actionscener där Chow Yun-fat visar upp en del vad som komma skall senare under 80-talet men först och främst riktar denna in sig på utsattheten som vietnamesisk flykting och vad man är beredd att göra för att komma ifrån sitt gamla liv.

Tyvärr så griper inte filmen alls tag i mig så som Ann Hui's andra film "Boat People" (en annan skildring av vietnamesiska flyktingar" och det är mycket på grund av manuset. Det är en hel del hål och relationen mellan Chow och hans brevvän i början (hon hjälper honom bland annat med att köpa ett pass för 100 000 HK-dollar) är helt obegriplig. Varför hjälper hon honom? Varför ger hon pengar till honom, de har inte haft en relation mer än brevväxling och han lämnar henne snabbt när han väl är i Hong Kong. Det känns som hon bara fanns där för att föra handlingen vidare, utan tanke eller logik.

Jag har lite svårt att formulera mer om vad jag tyckte om filmen, för den sitter knappt kvar i minnet endast några timmar efter att jag såg den. Den känns otroligt oslipad, tråkig och trots att det är ett viktigt ämne och den första filmen från Hong Kong som skildrar vietnamesiska flyktingar så görs i princip allt 10 gånger bättre i Boat People. Kort och gott, se Ann Hui's Boat People istället för denna, den berör och är dessutom väldig vacker.

Betyg: 2/5 | 5/15

---------------------------------------------------------------------------------------------------- -------

Film #49 - Finalgruppen - Samaritan Girl
Originaltitel: Samaria
Regi: Kim Ki-duk
Årtal: 2004

Handling: För att få råd med drömmen att resa till Europa börjar tonårsflickan Jae-Young sälja sig till äldre män. Utan att lägga in några moraliska värderingar ser hon det som ett roligt och lönsamt sätt att tjäna snabba pengar. Hennes jämnåriga väninna, Yeo-Jin, är mer tveksam men hjälper henne ändå genom att ordna kunder och hålla vakt utanför porten.

Kim Ki-duk gör en film om sitt (med största sannolikhet) favoritämne: Prostitution. Som vanligt är han duktig på att visa två sidor av myntet, det positiva och glada samt det negativa och sorgliga. Han reflekterar också över hur det är att som förälder släppa sitt barn och se dem växa upp i en värld som är allt annat än fredlig och fin.

Filmen är uppdelad i tre kapitel där vi får följa de tre olika karaktärerna, Jae-young, Yeo-Jin samt Yeo-jins far. Den första delen är ganska så blank och gav mig inte särskilt mycket. Den påminner om Birdcage Inn och tar upp saker som jag redan har fått reflektera över i hans tidigare film.

Det är när andra akten kommer igång som det börjar bli väldigt intressant och vi bjuds på ett intressant kapitel, både som berättelse men också ur moralisk synpunkt. När är det prostitution? Är det rätt eller fel? Ett arbete som är allt annat än svart eller vitt ställs visas fram på ett annorlunda och finurligt vis som bara Kim Ki-duk kan åstadkomma.

När tredje akten skall börja så skall också allt knytas ihop, vi får här följa pappan som på sitt eget vis tacklar situationen hans dotter satt sig i. Det spelas mycket på heder, både för pappan och de männen som köpt sex. Det hela lutar sig mot ett stort klimax framåt slutet där flera reflektioner från Kim dyker upp. Hur skall man förhålla sig till sin dotter som växer upp till en egen individ? Skall man släppa taget eller hålla hårt? Det är intressant men däremot så känns det aldrig som att det ställs helt på sin spets, jag vet att Kim kan hänföra mycket mer än vad han gör här. Det är ett otroligt intressant ämne som man kan fortsätta diskutera i all evighet och jag tycker att Kim har bra synpunkter som han väljer att belysa, men det blir aldrig helt starkt eller rycker med mig helt. Samaritan Girl är helt klart en väldigt bra film, men den saknar det lilla extra som gör att den skall kunna komma upp i samma liga som Livets Hjul, Järn 3:an, The Isle eller The Bow.

3/5 | 9/15

Tabeller just nu:


Filmer sedda i projektet:

Har efter noga övervägande bestämt mig för att avsluta detta projektet/tävlingen senast söndag den 24e Januari och för att lyckas med detta måste jag ta bort de tre sista filmerna i finalgruppen.

Lite trist kan tyckas, men nu har tävlingen hållt på såpass länge och gått över tiden att det minst sagt är dags att avsluta det hela. Detta plus att jag i slutet av månaden har mycket annat på gång privat samt en resa så kommer jag inte ha alls lika mycket tid till film tyvärr och när jag väl har tid vill jag då kunna välja vad som helst och inte vad projektet säger att jag skall välja. Så detta gör jag egentligen för att förhindra att allt skall hålla på fram till mars/april.

Så, vi är inne på sista omgången med andra ord! Kim Ki-duk är färdig och har en liten chans att vinna. Ann Hui känns hyfsat avhängd men får hon till en bra film så kan det ju sluta lyckligt för henne ändå. Det kommer oavsett bli olidligt jämnt framåt slutet här så håll i hatten, nu är det snart över!

Både kul och trist med ett slut! Har läst ikapp lite här under de senaste dagarna och det har ju varit en skön och lång resa. Väldigt kul idé i vilket fall och spännande att se vem som tar hem guld...öhm.. riset?