Vad är en vätebomb?

Jo, piloterna hann nästan inte fly undan den på 50mt. Dessutom så krossades rutor ända borta i Finland och även här i Sverige kände vi av den. Tryckvågen gick 3 gånger runt jorden

De kanske var rädda för det, men jag undrar om det verkligen skulle ha gjort en så stor skillnad. För så kraftfulla bomber ger väldigt lite att öka på ytterligare i uteffekt, för det mesta strålar ut i rymden ändå. Vill man ödelägga en stor yta på jorden är det mycket bättre att ha tex två 25 MT än en 50 MT.

Var det inte främst för att inte "smutsa ner" så mycket? En 100 MT-bomb med Uranskal hade spridit en hemskt massa radioaktivt "smuts", medan 50 MT-bomben var i princip den reanste någonsin? En fusionsbomb ger nästan ingen smuts alls, förutom "tändningen". Tsar bomba;
Fission --> Fusion, istället för den planerade 100 MT;
Fission --> Fusion --> Fission

Nja, det som kallas vätebomb brukar inte ha vätet inuti fissionsmaterialet utan mer som legopelle sa, vätet utanför atombomben (fissionsbomben). Det du avser är nog snarare en s.k. förstärkt fissionsbomb, en bomb vars mesta energi kommer från fission av tungt material (uran eller plutonium, oftast plutonium) men vars reaktion förstärks av neutronstrålning från en skvätt väte (deuterium/tritium) i bombens centrum.

Den klassiska vätebombskonstruktionen Teller-Ulam har vätet utanför fissionsbomben, inte runt om utan snarare i en behållare vid sidan av.

Jag tror inte rädslan var obefogad. Du är väl inne på att det krävs en stor ökning av sprängkraften (energin) för att åstadkomma en viss effekt på ett ökat avstånd men då avståndet är givet så ökar exempelvis strålningsintensiteten (W/m²) proportionellt med laddningens energi (under förutsättning att tiden för fullbordad sprängning är densamma vilket den i allt praktiskt hänseende är). Bomben detonerade 188 sekunder efter att den släppts från flygplanet (fallskärmsförsedd för att falla långsammare så planet hann längre bort före detonation) som då befann sig 45 km från bomben. På detta givna avstånd skulle strålningsintensiteten alltså varit dubbelt så stor med en 100 som en 50 Mt bomb. Den utrymda orten Severnyj, 55 km från ground zero förstördes av tryckvågen men jag kan tänka mig att tryckvågor inte gör lika stor skada på 10 km höjd (där planet befann sig) tack vare den mycket tunnare luften. Det föll c:a 1 km då tryckvågen nådde planet. Planet var målat med reflekterande vit färg för att inte värmas så mycket av strålningen. Här ser man lite av planet och lite snack om provspräningningen: https://youtu.be/jYUP7zJ0CwU?t=2219

Jag tror inte rädslan var obefogad.

Jo, 50 Mt varianten hade en tamper av bly istället för urarmat uran. Hade man använt varianten med utarmat uran så hade snabba neutroner från fusionsreaktionen orsakat fission i denna varvid sprängkraften blivit 100 Mt och nedfallet betydligt högre. Eftersom bomben skulle sprängas i atmosfären nära eget territorium så var man orolig för nedfallet.

Vet inte om man brytt sig om att undersöka det men jag har en känsla av att cancerfrekvensen hos den svenska landsbygdsbefolkningen ökade väsentligt efter exponeringen från 50-talets bombtester. Allt ifrån leukemi hos barn som kom rätt omgående till såna former som dök upp några decennier senare hos den vid tiden vuxna befolkningen. Det är ju så att skiten kommer ner där det regnar.

Om det inte är undersökt så förstår jag inte riktigt hur man kan ha en känsla åt något håll. Du får väl leta fram om det finns någon undersökning.

Hoppsan!

Du får väl helt enkelt ta och kontrollera huruvida det är undersökt eller inte... om det inte är det kanske du själv kan ta och testa din hypotes.

Och kom ihåg att korrelation inte implicerar kausalitet.

Ligger lite utanför mitt område. Kom att tänka på det efter ett samtal jag hade med en läkare för rätt många år sen. Han hade noterat oförklarligt höga frekvenser av lungcancer hos vissa åldersgrupper av den jordbrukande befolkningen som i övrigt tillhörde lågriskgrupper för dylikt.
Nu kan man ju inte skylla detta på Kim Jong Fat och hur han har det med sina vätebomber kan väl även det spekuleras över och i vart fall är nog behovet av vetebomber betydligt större i hans land.

En annan trolig kandidat för ökad lungcancerfrekvens är olika typer av bekämpningsmedel som använts i aerosolform under vissa perioder. Särskilt med tanke på att det enligt din läkares uttalande var just jordbrukande delen av befolkningen som drabbades och inte befolkningen som helhet. Det är dock ytterst svårt att dra några slutsatser alls om kausalitet om man inte har ruskigt bra data så att man kan utesluta andra troliga faktorer och att göra det från anekdotisk data är helt omöjligt, även om det kan peka på områden som är intressanta att undersöka närmare för att se om det går att få fram något.

Fusion, sammanslagning av väteisotoper till helium, är vad som skapar sprängkraften
i vätebomber. Det är ungefär samma process som pågår i solen. För att förstå fusion
måste man förstå lite kärnfysik.

Grundläggande begrepp

Kärnkraft - En mycket stark kraft med väldigt kort räckvidd som verkar mellan protoner
och neutroner i en atomkärna och som håller ihop kärnan, trots att protonerna repellerar
varandra.

Bindningsenergi - Den energi som åtgår för att dela upp en atomkärna. Omvänt så frigörs
bindningsenergin när en atomkärna "skapas" utgående från enskilda kärnpartiklar.
Bindningsenergin för en proton är noll, störst för järn-56 (30 protoner, 26 neutroner) och
betydligt mindre än järn för de minsta kärnorna och något mindre än järn för de största
kärnorna.

Fission - Klyvning av stora atomkärnor, t.ex. uran eller plutonium till två medelstora
atomkärnor, varvid en mindre mängd energi frigörs. Denna process används i
kärnkraftverk och atombomber.

Fusion - Sammanslagning av små atomkärnor, t.ex. väteisotoperna deuterium och
tritium till helium varvid en större mängd energi frigörs. Denna process skapar den
energi som kommer från solen, andra stjärnor och vätebomber. Denna process kräver
mycket högt tryck och mycket hög temperatur för att komma igång och fortgå. I en
vätebomb används en atombomb (fissionsbomb) som "tändhatt" för att skapa det
tryck och den temperatur som krävs för att fusionen (vätebomben) ska komma igång.

"Råvaror"

Uran-235 - Klyvbart uran som kan användas i atombomber och kärnkraftverk. Naturligt
uran består av mest Uran-238 och bara ca 0,72% Uran-235. Det måste anrikas, så att
andelen Uran-235 ökar, innan det kan användas i kärnkraftverk eller i atombomber.

Plutonium - Används ofta i atombomber. Kan framställas i kärnkraftverk.

Deuterium - "tungt väte", Väte-2, som väte, men med en neutron i kärnan utöver den proton
som finns i kärnan hos vanligt väte. 0,0156% av naturligt väte är tungt väte. Tungt
vatten, som är vatten med tungt väte, kan utvinnas genom elektrolys på vatten.

Tritium - Väte-3, som väte, men med två neutroner i kärnan utöver den proton
som finns i kärnan hos vanligt väte. Tritium är radioaktivt och sönderfaller i ett
β-sönderfall till Helium-3 med en halveringstid på 12,3 år. Tritium kan framställas
i speciella kärnreaktorer. Det finns troligen mindre än 100 kg tritium på jorden,
totalt.

mvh/Bo

Spontant så känns det som om det det vettigaste upplägget för kompression är little boy. Dvs implosionsmodellen runt en komprimerad vätekärna.

Teller Ulam-modellen verkar anpassad för att ha praktiska dimensioner (så den passar i en ICBM eller motsv).