Citat:
Ursprungligen postat av
Bergakungen
Kan det ha undgått dig?
SD:s gängse svar i varje budget- eller resursfördelningsdiskussion har varit att "när vi fått igenom våra flyktingförslag kommer besparingarna att räck till alla våra reformer, till exempel mer bidrag (till svenskar), ett starkare försvar, en bättre sjukvård, en bättre kriminalpolitik. I princip lovar man mer av allt som är bra, mindre av allt som är dåligt, och allt finansieras av att "invandringen kommer att bli billigare".
Jag vidhåller att den stora anledningen att SD vinner (vunnit?) opinion är att man varit tydlig med att asyl- och flyktingpolitiken måste ändras. När den insikten nu drabbar alla partier (som räknas) kommer övrig politik i fokus. Då blir det inte lika lätt att nå fram.
Det där är mer din privata tolkning, jag frågade efter konkreta belägg på att man driver en uttrycklig allt åt alla-linje. Att det frigörs resurser om gränserna stängs och gökungen massinvandringen slängs ur boet är inte direkt raketforskning. Sen är frågan vad de som redan kommit kommer att kosta.
(SD och välfärdsstaten är en fråga för sig. Där tror jag partiet kommer att få stora problem framöver, just för att en allinkluderande välfärdsstat och mångkultur är oförenliga storheter. Jag hoppas att den insikten når dem i tid.)
Asyl- och flyktingpolitiken har inte ändrats än, inte på något relevant sätt. Vi har fortfarande en extrem inströmning och det som behöver göras för att få stopp på den görs inte av partierna vid makten. De borgerliga partierna ger sitt passiva stöd genom att inte fälla regeringen, trots att de kan. Ergo: SD är fortfarande det enda oppositionspartiet, vilket väljarna kommer att belöna. Vidare har vi kritiken mot mångkulturen och islamiseringen, där SD också är i princip ensamma. Sedan tycks du helt blind för nationalismens lockelse hos etniska svenskar. Samhörigheten svenskar emellan. Skulle en nationellt sinnad hitta uttryck för sådan politik hos M eller S? Frågan är retorisk.
Vad är förresten "övrig politik"? Är det klimatet du hoppas ska hamna överst på dagordningen nu när det skett en svängning inom migrationspolitiken (vilket det egentligen inte har)? Tror du på allvar att en fråga som invandringen kan hamna ur fokus inom överskådlig tid, givet den extrema situation som råder i Sverige? Jag vet ärligt talat inte vad som göder en sådan tro/förhoppning.