Varför är människor så dåliga på att spara?

Det är därför man sparar först, det vill säga när man får sin lön så för man över 10% av nettolönen på sparkontot, 20% av nettolönen amorterar man med, det som blir över är det du har, räcker det inte till ett par 1000kr byxor den månaden så får du antingen spara ihop till detta eller öka din inkomst eller sänka dina utgifter, eller en kombination.

Precis, sparandet sker den 25:e, då du lägger undan det du tänkt spara och inte den 24:e, då du lägger undan det som "blivit över".

Däremot är det ju dumt att vara överoptimistisk i sparandet, d.v.s. att lägga undan 5000 kr då din ekonomi kanske enbart tillåter ca 3000 kr i sparande, om du inte vill leva som en råtta. Man bör vara realistisk, annars ledsnar nog dom flesta och tycker att sparandet är poänglöst då dom ändå måste nalla från sparkontot två veckor innan lön. Bättre att spara vad man har råd med. Är det sen 500 spänn över vid midnatt den 24:e, fine! Se det som en bonus

Har man sparat 10% av nettolönen i hela sitt liv, från man hade 1000 spänn i studiebidrag till man fick 40 tusen i nettolön så vet man inget annat och har vant sig vid att ha 10% "lägre" i lön.

Är också förvånad över detta. Inte konstigt att folk inte klarar av att vara student trots att de jobbar extra när de gör av sig med hela sina löner.

Jag misstänker starkt att alla mina bekanta som jobbar och får slut på pengar i själva verket i hemlighet köper lyxhoror 1-4 gånger per månad fast vågar inte berätta, därav anledningen till att de får slut på hela lönerna. Vad annars skulle 13-16k efter utgifter gå till?

Dom flesta människor är korkade får som knallar med sin herde var än han må ta dom.
Jag är en sparare och intresserad av privatekonomi och får ta duster ibland på jobbet när det uppstår diskussion om pengar. Sparandet för mig är att i framtiden kunna ha möjlighet att göra vad jag vill. Vill jag sluta jobba, köpa en bra bil, lantställe, osv så ska jag ha möjlighet, det är ju lite sent att börja spara till det dagen innan. Jag vill ge mitt framtida jag bra möjligheter.

Senast förrförra veckan sa en arbetskamrat att det var onödigt för mig att spara för 'vad ska du med pengar till?' det symboliserar väl rätt många svenskars tankesätt rätt väl. Dom kan inte tänka framåt och förstå att i framtiden så kan det finnas behov av pengar. Han som sa det har dessutom lån på nästan 2 miljoner
Jag får ofta höra att jag är snål vilket retar mig enormt. Jag är generös och köper vad jag vill. Jag har en bostad med 15% belåning, är det snålt? Nej. Jag har ensam lagt 900 000:- på bostaden, vad har dom, ingeting. Jo lån och tomma konton. Bara för att jag inte shoppar och gör av med lönen på saker jag inte behöver eller vill ha så är jag ju inte snål.
Många tycks sätta likhetstecken med ekonomisk och snål och dom vill ju inte uppfattas som snåla så dom handlar en ny jacka, igen, och en ny väska, igen
Det är alltid dom med sämst ekonomi som ska göra sig märkvärdiga och förklara för andra hur 'en slipsten ska dras' gällande ekonomi och mer än gärna avmätt säger att en miljon 'inte är några pengar'. Ändå har dom inga miljoner.. förutom i lån då.

Men några är duktiga på att spara också, särskilt några unga i 20-årsåldern som förstått att dom kommer behöva pengar till bostaden. Dom har ett enormt försprång om sina slösaktiga jämnåriga.

Jo det kan vara lite känsligt att tala om för andra hur slipstenar ska dras. Men det har kanske litet med personlig tycke och smak att göra också vad som betraktas som snålt eller slösaktigt. Som nämns ovan så finns det folk - troligen mest tjejer/kvinnor - som lägger en stor del av lönen på väskor, eller kanske skor. Det tycker andra framförallt män är slösaktigt. De som tycker att väskköpet är slöseri lägger stora pengar på bilar eller elektronikvaror och tycker då att de gör bra köp, medan andra tycker att det är slöseri. Man kan även ha olika uppfattning om hur boendet ska finansieras, hur många procent av privatekonomin som ska gå till boet och vilka boendeformer som är mest lämpliga.

Men skrämmande att det är så många som inte ens är i närheten att klara av att hålla ordning på helheten. Det sparas inte speciellt mycket generellt (jag är också dålig på det) och det är till och med många svenskar som hamnar hos kronofogden.

Det är litet sjukt också att banksystemet ser ut som det gör med de låga räntorna tycker jag. Där försvinner ett viktigt sparincitament för privatpersoner. Men det finns också de som tycker att räntor borde förbjudas helt konstigt nog.

Givetvis ska man spara först. Det var mer kalkylen som sådan som blir fel. Övrigt-postens storlek är ofta underskattad. Att man inte köper ett par byxor för tusen spänn en sådan månad är ju klart som korvspad, men inte struntar man i bröllop, släktkalas, och liknande?

Nja hur många bröllop hinner man bevista på en livstid?
Släktkalas kostar inget i min familj då vi inte ger varandra presenter.

Människor idag är inte sämre än förut. Det är miljön som har förändrats. Människor utsätt för reklam och annan skit hela tiden, på ett helt annat sätt idag. Folk behöver bli medvetna om det som sker undermedvetet. Vi tror vi har koll. Vi har mindre koll på vad vi gör och varför vi gör det vi gör. Människor har noll självinstinkt.

Hade nästan glömt bort att jag skapade tråden.. Har läst igenom alla inlägg och att tillägga är jag är i 20-årsåldern, även mina vänner.

Ser att många skrivit att det handlar om prioriteringar, och ja, det är väl A och O i detta samtalsämne. Jag förstår även att om man levt glassigt i en månad så kan det vara ganska lätt att fortsätta månaden efter på grund av att ekonomin gick ju faktiskt ihop den glassiga månaden, även fast det blev lite knapert mot slutet, jag kan lika väl fortsätta att leva som jag gör.

Det är väldigt ofta som jag får höra att "Fan jag fick en inbjudan till att följa med till Göteborg till helgen, men hur ska jag kunna det? Det kommer ju att gå på 2-3000 kr." I dessa situationer är det jävligt skönt att ha ett sparkonto så att man slipper att ha bekymret att man inte kan åka med, eller ännu bättre, att man till och med har pengarna på kontot fastän att det redan är den 16e.

Egentligen ska man ha två sparande: Ett kortsiktigt och ett långsiktigt.

Det kortsiktiga sparandet bör vara ett konto med minst 15-20 tkr på. Detta för spontana nöjen (din Göteborgsresa exempelvis) eller oförutsedda utgifter (exempelvis läkaren, tandläkaren osv.).

Det långsiktiga sparandet är för flera år framöver. Detta gäller framtida investeringar såsom bostadsköp. Detta sparandet rör du i regel aldrig förrän det är dags att köpa den där lägenheten/bilen/whatever. Ett långsiktigt sparande kan du ha i låst "hög"räntekonto, fonder eller aktier - lite beroende på hur lång tid du förväntar dig att sparandet tar.

Det där låter riktigt bra. Har själv två sparkonton utöver det som är kopplat till mitt bankkort men aldrig riktigt prioriterat dem som "sparkonton" utan sett dem mest som kassakor att ta ur när man är sugen på att spendera på något. Ska ändra nu och ha ett som jag stenhårt bara sparar och nästan aldrig tar ut och det andra får bli det mer kortsiktiga ifall nöden eller suget infinner sig. Självfallet ha mindre i det kortsiktiga och huvuddelen av mina besparingar i det långsiktiga.
Tack för tipset!