Hög IQ men dålig på matematik?

Enligt de IQ test jag gjort så ligger jag en del över medel men jag har aldrig varit bra på matte.
Som jag förstår det så mäter ju ändå IQ test till stor del ditt logiska tänkande, kunna se mönster och dra logiska slutsatser.

Borde man inte automatiskt vara bra på det mesta inom matematik om man har ett IQ värde på över medel? Eller kan andra saker såsom blanda ihop siffror i huvudet eller bli frustrerad om man inte klarar en uppgift direkt spela in i hur man presterat under mattelektionerna?
Vad tror ni? Och finns det någon som kan relatera?
Hoppas ni inte tycker det är en dum fråga.

IQ betyder logiskt tänkande, och matte är inte logiskt.

Inga konstigheter där.

Matte är väl för fan logiskt? Vad menar du egentligen?

TS: Vad är det för IQ-test du har gjort?

Sorry, har inte så högt IQ...

Underbara fredagsstämning!

Jag kan relatera. Jag är högst intelligent men inte så bra på matematik.

De som är högst intelligenta och även riktigt bra på matematik lider ofta av någon diagnos, en släng av autism eller liknande. Inte alltid det är så men väldigt, väldigt ofta.

Om man är intresserad av hur det hänger ihop så blir det ju enklare också.

Verkligen, genuint intresse/nyfikenhet är verkligen nyckeln till allt vetande.

Men man kan ha riktigt högt IQ och samtidigt ha dyskalkyli eller dyslexi, så inget konstigt med det.

iQ tester på internet visar bra mycket högre än vad du egentligen har. Sedan är det som tidigare personer nämnt, har du intresse för något blir du per automatik bättre på det.

Mensas så jag antar att det har någon sorts validitet(?). Gjorde även DNs IQ test men det var ju värdelöst eftersom man var tvungen att göra klart alla frågor på 10 min, alla osvarade frågor räknandes som fel vilket därför gav mig ett helt felaktigt resultat. Tidspress är inte min grej.
Gjorde också ett på Illustrerad vetenskap och fick över medelvärdet, dock inte lika högt som på mensas. Tror att resultatet blev lägre på IVs test av den enkla orsaken att jag inte klarar av tidspress under vissa frågor, till exempel huvudräkne delen som jag vet att jag hade kunnat fixat mycket bättre. Jag är känslig för press.
Absolut. Jag är intresserad av det mesta (min posthistorik på Flashback bevisar inte vad jag är intresserad av, jag postar inte på ställen där jag vet att jag inte har något extra att tillföra). Men just matte har alltid gjort mig frustrerad. Siffror är riktigt tråkigt men jag kan ändå tycka att matematik är fascinerande, dess betydelse för mänskligheten, dess vackra yttrande i naturen osv..
Källa på det du påstår? Eller går du på egen erfarenhet?
Visst kan det vara någon felmarginal här och där men du kan väl ändå inte mena att någon som till exempel får 125 på nätet sedan kan få 96 på det officiella? Jag fattar att det kan vara en viss skillnad(+- 5), dock så får man komma ihåg att inget test i hela världen ger dig en exakt hundra procentig bild av hur intelligent du faktiskt är, internet test ger väl mest en okej fingervisning. Vem vet, jag kanske har lägre än mitt resultat (122) men jag kanske också har högre?

Den svenska skolan är ju ypperligt skicklig på att göra matematik urtrist. P.g.a. att ämnet är tråkigt upplagt, tappar eleverna lust och motivation, vilket får många att tro att de är sämre i ämnet än vad de faktiskt är.

Har också hört det, vet inte heller om det stämmer.

Jag tror som tidigare sagts i tråden att det handlar om delvis intresse för själva ämnet men också att man ärvt gener som stödjer din enormt bra koncentration. Jag tror matematik handlar mycket om koncentration och att kunna filtrera bort andra tankar helt och hållet. Har man aldrig lärt sig gilla matte samt kanske är lite allmänt känslig för stimuli som person så tror jag man har svårt att ens vilja klara uppgifterna, även om man egentligen någonstans har potential att göra det bra.