Är olyckligt kär, tror jag. Hjälp mig gärna hantera.

Har spanat in en 9 år äldre man på jobbet ett tag, utan att göra någon stor affär av det varken inåt eller utåt. Dock blev vi placerade bredvid varandra på senaste jobbfesten för att våra kollegor "tycker att vi skulle passa ihop" (sa de till mig, oklart om de sa något till honom). Vi hade mysigt. Han hade ofta sin hand på mitt lår och satt ben mot ben osv.

Sen dess är jag såld. Och beter mig som en idiot på jobbet. Kommer in till hans kontor. Ger honom komplimanger. Sa att jag ville träffa honom privat och då svarade han "då får vi se till att ordna det :-)" varpå jag blev rädd och sprang iväg så inget blev bestämt. Ja, jag är över 30 år, Believe it or not.

Han känns väldigt cool i det hela. Sätter sig rätt ofta bredvid mig. Tittar ofta på mig men är inte så klängig som jag känner att jag är. Han verkar kunna fokusera på jobbet osv. Själv är jag helt lost, energilös, tänker på honom hela tiden men törs inte göra någonting mer eftersom jag tycker bollen ligger hos honom nu (och eftersom jag är rädd att få nobben).

Jag måste få någon slags upplösning i detta så jag kan fortsätta mitt liv. Tips?

Nej det ligger ingen boll hos honom. Det är du som vill ha en förändring. Han kanske är väldigt nöjd med att flirta lite med sin yngre kollega.

Sant. You have a Point.

I vilken position är han? Är han i högre position än dig är det du som mestadels har bollen. Så brukar det vara med sådant som är av privat karaktär, lika med vänförfrågan på facebook, instagram etc. Är det så att ni har likvärdig position är det fortfarande du som får ta mest initiativ. Som man på arbetsplats vill iaf jag vara proffsig och kunna särskilja på arbete och privat. Som man har jag aldrig flörtat på arbetsplatsen. Däremot flörtat om man råkat på en kollega på annan plats eller på nätet. Ta reda på vad han har för intressen och försök möta honom på en plats utanför arbetet. Kanske någon nära arbetskollega eller vän kan hjälpa dig.

Han har mycket starkare position än jag på arbetet. På fritiden hänger han i skogen 3 mil från stan (där jag bor). Han är någon form av eremit. Men tack för tips. Törs dock inte be kollega hjälpa mig eftersom jag inte törs berätta för någon hur jag känner.

Om han sagt "då får vi väl ordna det då" så kan du väl fråga hur det går med den saken, som han ju lovat...

Bara kör på fråga helt enkelt om han vill gå ut. Då vet du om han menade det han sa. Han är väl singel?

Han är singel ja. God knows why.

Men är det inte sjukt pinsamt av mig att först klänga en vecka, svassa runt honom och säga fnittriga saker och vara röd i ansiktet och sen fråga om han vill gå ut? Jag menar, han lär ju ha märkt vid detta laget att han skulle få mig i säng på 2 röda om han ville. Så han borde ju tagit initiativet själv om han var intresserad. Jag är rädd att det blir nån slags "men fattar hon ingenting?" - grej om jag pushar ännu mer nu.

Jag förstår hur du tänker, men nej, det kommer inte bli sjukt pinsamt. Du måste försöka se det hela ur hans perspektiv. Du är yngre, du har visat intresse och blyghet inför honom. Just nu rider han på en oerhörd självförtroendeskjuts därför att han känner sig väldigt attraktiv i dina ögon. Att du även blir lite blyg, lämnar utrymme för honom att känna sig självsäker och manlig. Han mår jättebra av det, och är lite hög på det ruset.

Jag förstår att du är rädd för att bli nobbad eller verka efterhängsen, men du är absolut inte efterhängsen. Han förlitar sig med all sannolikhet inte på subtil kommunikation där han försöker signalera ointresse, då hade han framför allt inte svarat som han gjorde. Om han inte vill träffas kommer han säga det. Nu sa han motsatsen. Betänk även att du fysiskt sprang ifrån honom när du visade intresse. Det är svårt att spinna vidare på saker då

Inget illa menat, du blev ju nervös såklart. Vilket är fullt naturligt. Men du måste själv vara drivande och ta första steget om du vill att något ska hända.

Att du antar att han borde ta första steget om han var intresserad handlar egentligen inte om att du tror att en man agerar på det sättet, det handlar om en önskan i dig att en man agerar på det sättet för att du själv ska slippa stå i skottgluggen. Men nu så är det så att om Moses inte kommer till berget, så får man ta berget till Moses. Fråga honom något som är mindre diffust, mer specifikt. Vill du ses då och då, för att göra det och det? Då kommer du också få det raka svaret du önskar. Men inleder man en diffus kommunikation (träffas nån gång i en avlägsen galax i framtiden) får man också diffusa svar (ja absolut, det får vi ordna nån gång).

Se det som ett plåster. Rycker du av det fort får du snabbt veta hur det har gått, och sen kan du börja få tillbaka fokuset på övriga saker i ditt liv. Förmodligen kommer han svara jakande, och då kommer du få hantera en uppsjö av fler fjärilar i magen innan själva träffen. Men desto bättre när den väl blir av.

Keep your eye on the price helt enkelt. Tänk på vad du kan vinna av att ta lite mer initiativ. Och ha det sen i åtanke när du går till jobbet. Stålsätt dig. Kör på. Och njut av segerns sötma.

Tack för ditt långa och engagerade svar!

Jag är rädd att fråga om han kan hänga med på en sak en viss tidpunkt, för då kan det hända att han svarar: Tyvärr är jag upptagen den dagen (eftersom han är forskare och jobbar ungefär jämt). Och då kommer jag tolka ihjäl mig. Sa han att han var upptagen för att han inte vill eller för att han verkligen var upptagen?

Jag inser att jag är jobbig i den här tråden nu. Ber om ursäkt. Men jag begriper faktiskt inte hur jag ska våga. Det känns som en total omöjlighet. Tänk att få nobben och sedan gå till jobbet och försöka göra karriär med samma eld som innan.

Ja, tänk om. Tänk om du går miste om din framtida kärlek, familj och älskling på grund av att du inte vågade fråga?

Det är klart det är skitjobbigt att sticka ut hakan. Jag tror alla har full förståelse för dig. Men det går inte att få några barn gjorda om man inte sticker ut hakan once in a while. Det är därför vi har hakor. Och därför de naturligt sticker ut lite från kroppen. (Fråga bara Jay Leno).

Om du föreslår en tidpunkt, och det inte passar honom, kan du alltid föreslå: "ok, men återkom du med en tid som passar dig nån gång om du är sugen", sen ligger bollen officiellt hos honom. Men först då slipper du det här jobbiga initiativtagandet som vi alla måste dras med ibland.

Du har all rätt att vara lite krånglig. Du är ju kär. Och lite lätt nervös. Men försök slappna av bara. Det kommer gå fint

Du behöver inte göra något mer, utan ta med dig en banan till lunchen imorgon och ät den långsamt och sexuellt. Ha ögonkontakt hela tiden när du gör detta.