Citat:
Dina argument är inte hållbara.
1: Du kanske är kvinna men det betyder inte att du vet hur alla andra kvinor tänker. Människor har olika åsikter, preferenser, bakgrund, erfarenheter osv. Ingen vet hur alla tänker oavsett kön, intellekt, utbildning, sociala färdigheter, street smartness etc.
1: Du kanske är kvinna men det betyder inte att du vet hur alla andra kvinor tänker. Människor har olika åsikter, preferenser, bakgrund, erfarenheter osv. Ingen vet hur alla tänker oavsett kön, intellekt, utbildning, sociala färdigheter, street smartness etc.
1) Dude, fundera på hur det känns för män att bli knullade av en bög. Vet du/ni hur män tänker när de tackar nej till bög-knull? Eller är det "bara för att du tackar nej till att bli knullad av en bög betyder det inte att andra hetero-män skulle tacka nej, män har olika åsikter, det finns massor med hetero-män som skulle tacka ja till bög-knull..."
2) Det är precis samma sak för kvinnor antingen gillar man att få kuk i sig eller så gör man det inte. Om man inte gillar det är det saker som at det käns förnedrande och gör ont (tänk på hårda bög-knull) som är de vanligaste orsakerna. Det här är extremt logiskt om ni sätter er in kvinnors situation.
Citat:
2: Det finns tämligen många lägen mellan frigid och översexuell. Det är inte normalt att vara antingen eller. Är man frigid är det nåt som är fel, är man nymfoman så är dt inte heller bormalt. Normalt = normen, det som de flesta lever efter. Att några inavlade byfånar i en latinamerikansk bergsby knullar åsnoreller att herdar i afghanistan knullar får eller getter som en för dem naturlig del av uppväxten betyder inte att det är naturligt för andra män. De tillör mimoriteten, en avart. Frigida och nymfomaner tillhör minoriteten.
1) Om män hade samma sexuella options som kvinnor till exempel,
- sex med vilken kvinna som helst, när som helst.
- knulla 10 kvinnor på 1 dag.
- 3kant med 2 snygga 18 åringar.
- knulla både teenies och MILFs.
- få betalt för att ha sex med kvinnor.
- bli försörjd i utbyte mot sex.
- kvinnor raggar konstant.
- testa allt sex du vill.
- anta att mannens kuk är hård 24/7 och han kan få hur många orgasmer som helst.
hur mycket skulle män knulla då?
2) Om en man hade de här möjligheterna till sex men valde att hålla sig till sex med 1 kvinna 1 gång/vecka med ljust släckt skulle han anses som normal av andra män?
3) Så vad säger det om kvinnor som inte är över-sexuella?
Citat:
Uh-huh och hur många kvinnor tror du tackar ja till sex klockan 3 på natten?
Citat:
4: Flera män har berättat hur otillräckliga de känner sig när de är tillsammans med nymfomaner eftersom nymfomanen aldrig får nog. Vem mannen är spelar ingen roll, därför känner sig mannen inte speciell utan mer som en jävl dildo. De som fantiserar om livet med en nymfoman är oftast barnsliga pojkar eller unga vuxna som har liten erfarenhet av sex.
Så istället vill de leva med en kvinna som ställer upp 1 gång/månad?
Citat:
Det är kvalitativa bevis. Speciellt om alla kvinnorna resonerar på ungefär samma sätt,
Citat:
My husband isn't perfect but i'm pretty lucky. He's a great guy, great father. Been married for 13 years. No sexual attraction to him at all even though he is handsome and fit. I don't think this can be fixed. I know I'm not LL, just no libido with him.
Citat:
My SO is a pretty darn great guy. He's my best friend, he makes me laugh every day, he flirts with me, he is attracted to me, he's a good looking guy. Sure there are "issues" But the spark is gone.
And you know what?....
I was perfectly content with what we had. I was perfectly happy with a dead bedroom (my choice) roommate type situation. I knew it wasn't fair to him. I knew it wasn't how a marriage should be. I assumed there was something physically wrong with me. Why this man that I love, am I no longer attracted to sexually? I tried therapy. I tried medical doctors. I read self help books. Nothing helped.
But then along came someone who changed my world. I felt the spark that I did not know I could still feel! I wasn't looking for it but it happened and it happened hard. Of course it eventually fizzled out as he was committed to someone else as well. But now I'm addicted to finding that again.
And you know what?....
I was perfectly content with what we had. I was perfectly happy with a dead bedroom (my choice) roommate type situation. I knew it wasn't fair to him. I knew it wasn't how a marriage should be. I assumed there was something physically wrong with me. Why this man that I love, am I no longer attracted to sexually? I tried therapy. I tried medical doctors. I read self help books. Nothing helped.
But then along came someone who changed my world. I felt the spark that I did not know I could still feel! I wasn't looking for it but it happened and it happened hard. Of course it eventually fizzled out as he was committed to someone else as well. But now I'm addicted to finding that again.
Citat:
Absolutely 100%. My husband is kind, sweet, funny. Not without his faults like all of us. But I have ZERO physical attraction to him.
And it isn't a case of feeling it is the beginning and letting resentments and life change how I feel. I have never found him attractive. I thought I could be happy being with a man who was friendly, made me giggle and would never hurt me. I was wrong.
He is a good man and father. I just don't want him.
And it isn't a case of feeling it is the beginning and letting resentments and life change how I feel. I have never found him attractive. I thought I could be happy being with a man who was friendly, made me giggle and would never hurt me. I was wrong.
He is a good man and father. I just don't want him.
Citat:
my SO is fantastic in all the ways mentioned, including sex. We have a fairly active sex life after 11 years of marriage and nearly 18 together, and I do still desire him, sometimes when we’re having sex, I think it’s the best ever, he knows me so well and what I like. He’s attractive, sweet, funny, smart, good provider, good father, everything a girl could ever want. But yet….here I am, messing around. I think for me it is the feeling of being desired by someone new, that I’ve still “got it” or some other sick validation. I feel more attractive and in shape now, on the cusp of turning 40, than I have in years and I’ve worked my ass off for that. Part of me thinks…man, so this is the last guy I’m ever gonna fuck? I guess maybe I’m not okay with that. Classic midlife crisis maybe? Basically I’ve done no rationalizing, because I know that I have no valid reason, but I’m heavy on the compartmentalizing. I can’t even seem to figure it out in my own head, but I don’t feel guilty at all, even though I should. My SO has grown a bit suspicious (wrong tree, right forrest) and told me just last week that he’d be devastated if I ever cheated on him and I still felt nothing. I have only been with one AP, and it’s going on a couple of years now, and I think he just makes me happy and fulfilled. No doubt I’m head over heels in love with him. I think of it as the “best of both worlds” but I know that’s selfish and wrong. I just don’t want to stop.
Citat:
Society loves to hate people like you and I commend you for being honest. You're scary because you are saying, "Hey, everything's great, but I still cheat," which means no one is safe.