Citat:
Ursprungligen postat av
arkmike
På annan plats i den långa tråden hävdar LKVN att han är väl förtrogen med vad Niklas Långström skrivit samt att LKVN träffat honom privat. Man ställer sig naturligtvis frågan var LKVN träffat och eventuellt studerat Niklas Långström. LKVN gillar inte när någon hänvisar till Sveriges och en av världens kunnigaste person på området "Parafili".
Jo, jag noterade denna "bekantskap" i inlägget och det vore intressant att ta del av iom att jag personligen finner Långström som oerhört kunnig - samt följdfrågan på vilken grund han döms ut.
Från Långström till Åsgård så fann jag en artikel om just profileringsarbetet samt dennes erfarenhet i läkartidningen. En intressant artikel (1997) med reflektioner kring utvecklingsarbetet psykologi och poliser. GMP har funnits länge inom FBI, startade sent i Sverige (1994) men är på stark frammarsch. En tvärvetenskaplig grupp som jag tror tillför mycket i polisiärt arbete, speciellt spaningsmord.
GMP var ju inkopplade i detta mord och likaså i rättegången som expertutlåtande.
Här är en informativ artikel i läkartidningen om profilering via GMP och Ulf själv och hans bakgrund:
Citat:
Ulf Åsgård arbetade som polisläkare i Stockholm från början av 1980-talet fram till dess att polisläkarorganisationen upphörde 1992, då två nya lagar trädde i kraft – LPT (lagen om psykiatrisk tvångsvård) och LRV (lagen om rättspsykiatrisk vård).
Citat:
Utgångspunkten för analysen är att människor begår brott i överensstämmelse med sin personlighet. Det gör det möjligt att sluta sig till vilken typ av person sökandet ska inriktas efter. Gruppens arbete är dock inte främst fokuserat på gärningsmannen. Att analysera skeendet vid brottet och inhämta kunskap om offret är minst lika viktigt. Gruppen gör ett slags raffinering av polisens arbete genom att »frysa» utgångssituationen när våldsbrottet begåtts. Analysmaterial samlas in, bl a brottsplatsundersökning, uppgifter om offret, rättsmedicinsk och annan information. Därpå struktureras materialet, med avseende på om det är ett enstaka brott eller ingår i en serie, motiv, offrets risk, gärningsmannens risk, upptrappning, tids- och platsfaktorer. Därefter analyseras brottet med rekonstruktion och klassificering av det som organiserat eller kaotiskt, val av offer, kontroll av offer, händelseförlopp, villospår, drivkrafter, brottsplatsdynamik. Analysen mynnar ut i en gärningsmannaprofil, som omfattar demografiska data, fysiska egenskaper, vanor, beteende före respektive efter brottet.
http://www.lakartidningen.se/OldArticlePdf/#!/1997/16549