Citat:
Ursprungligen postat av
chirho
Passiva hintar som lika gärna kan tolkas som något annat är inget att ta på. Kvinnor är otydliga.
Kvinnor och män är olika och det är därför som vi så ofta inte når varandra. Det här kapitlet förtjänar ett helt eget svar. Återkommer
Citat:
Jag tror att nästan alla kvinnor ljuger. Och är det inte lögner så är det oärlighet i form av att de inte är öppna med sina syften, det ser vi bara i den här tråden där kvinnor säger att de gillar killen för att de tänder på honom. De tänder inte på honom men de tror att de tänder på honom när det egentligen är hans tillgångar som är intressanta. Som jag skrev tidigare, en kvinna kan beskriva en rik kille som snygg. Deras hjärna manipuleras av rikedomarna men förklarar det med att han är snygg och att det är DÄRFÖR som de gillar honom. Deras lilla logiska del av hjärnan vet om att det är tabu från samhället att gilla killen för pengarnas skull men det är så det är.
Jag skulle vilja betona "tror" här. Jag har varit ihop med killar med likadan ekonomi som jag, bättre ekonomi än jag, och kille som blivit arbetslös under tiden vi var ett par. Jag har inte varit mer intresserad av dem som haft mer pengar.
Om man träffar någon på krogen så vet man ingenting om mannen. Jag tänder på någon som verkar tycka om sig själv, det är det viktigaste, ej att förväxla med arrogans och liknande. Sedan att han vårdar sitt yttre, verkar tänka hälsosamt (stora ölmagar går tyvärr bort för mig) osv är också invävt i ev. attraktion. Om det går längre så vill jag förstås att han jobbar precis som jag och drar in pengar till vårt gemensamma, sedan om han är snickare, finansman, rörmokare, it-snubbe spelar mindre roll. Det är hur han "för sig" som jag tänder på.
Citat:
Jag har vuxit upp med en sjuk mamma och hennes resonemang i allt är skevt men vad som fick detta att avslöjas var relationen med kvinnan som svek mig.
Tråkigt att höra. Jag har själv vuxit upp i dysfunktionellt hem så jag har också min rygga att bära. Hur svek den här kvinnan dig?
Citat:
Fast det märks inte. Om han är mannen i era liv så kan ni väl anstränga er för honom. Jag ser inga ansträngningar någonstans vart jag än ser kvinnor. De tar killen för givet och behandlar honom som en slit-och-släng-produkt. På något sett förstår man att kvinnor inte bryr sig om killen, annars hade de väl vårdat relationen bättre och tagit hand om honom. Jag ser inget av det och det signalerar samtidigt hur orädda de är att förlora killen, för de vet att nästa penis står på tur anytime.
Nja, en gång så var jag kär i en kille som jag ville något seriöst med. Jag ville bara få signaler om att han ville mer så vi kunde köra på, men dessvärre ville han bara kk. Jag kämpade verkligen för ngt mer men det är såklart lönlöst i en sån sits.
Ett annat, riktigt förhållande, försökte jag i flera år att få på rätt köl. När vi bråkade så gick vi in i varsitt rum och pratade inte om saken och när jag ville börja agera vuxet och diskutera de få gånger vi verkligen var oense så ville inte han det, noll kommunikation. Dessutom ville jag ha sex oftare än han, för ovanlighetens skull, vi hade kanske 10 ggr/år. Efter fyra år av "dåligt" förhållande (och med ännu längre någotsånär bra innan dess) och med konstgjord andning så gav jag upp och tänkte att jag kanske kunde hitta lyckan på annat håll eftersom jag bara blev mer och mer ledsen och känslorna tog verkligen slut. Som en sista chans föreslog jag parterapi men det ville inte han.
Citat:
Jag kommer göra allt för att rädda den. Allt går om man vill men de flesta relationer har aldrig försökt få den att fungera och man bryr sig inte om att vårda den. Jag hade inte gjort slut, för jag vet att allt går att ordna om man kommunicerar tillräckligt.
Vet inte hur gammal du är och hur många relationer du haft, men vissa relationer går inte att rädda. Jag tycker också verkligen att man ska försöka innan man bryter upp.
Citat:
Aha vad ska jag göra då?
Mitt förslag är att du "glömmer" att du känt dig sviken av den här kvinnan, men såklart tar med dig något du lärt dig av upplevelsen, och agerar som om det verkligen är möjligt att träffa en fin tjej att leva med. Tror det är först då man kan göra det, det går inte att bära på bitterhet in i ett nytt förhållande, enligt mina erfarenheter.
Citat:
Ok, du tänker inte från andras perspektiv. En del i att vara vuxen är att kunna tänka från andras perspektiv men jag märker att du inte gör det. Inte sagt att du är ovuxen men du är vuxenlight.
Vet inte om vi menar samma sak här. Jag går inte och tänker på att killar generellt kan känna sig svikna, däremot i mina egna relationer så självklart reagerar och agerar jag på om min man känner så.
Citat:
Kvinnor tjänar väl själva på att reflektera över varför så många killar hatar kvinnor. Män har hatat och sett ner på kvinnor i flera tusen år och nu när vi de senaste 40 åren försökt få bort synen på vilka halvapor kvinnor faktiskt är så går hela samhällen och relationer rakt ner i backen. Vi tror helt enkelt för högt och gott om kvinnor.
Jag upplever inte att många killar hatar kvinnor, däremot att en del känner sig svikna och stänger ner - och av det kan det komma hat, ilska, tröstlöshet såklart. Men man behöver också vara vuxen och gå vidare, det får vi alla göra. Bara för att inte kolleger, kompisar, tjejer och killar omkring dig går omkring och är ledsna eller berättar om kärleksnederlag så kan jag nästa svära på att de flesta känt den där känslan av svek, besvikelse, häpnad osv. över att bli lämnade.
Citat:
Viss saker kan man bara inte reparera och det är synd för min syn på kvinnor har förändrats radikalt från att jag såg dem som fina människor som vill mig väl på samma sätt som jag ville dem väl. Tyvärr är det bara att glömma.
Och detta för att en kvinna svikit dig. Och att du sannolikt hört historier från kompisar, läst här osv. Medan jag har hört mina tjejkompisars historier och har blivit sviken själv på olika sätt. Men jag tror inte för den skull att alla killar är så.
Om det här med sveket hände dig nyligen så är det självklart att du sörjer en tid, det är bra att göra det.
Hände det däremot för längre sedan så ... Tror du inte att du gräver ner dig för djupt och förstör för dig själv? Det är den lätta utvägen, man slipper ju chansa och få nya hjärtesorger, men man får heller inte möjligheten att hitta något fint ihop med någon.