Citat:
Ursprungligen postat av
RettaVisan
Har du någon idé om varför Folkpartiet inte "spretar" så som de övriga partierna?
Jag kan förstå att en relativt "ny" (+20 år) uppstickare som SD är svår att mäta, men även de andra partierna spretar.
Är det bara att vi lever i "intressanta tider"? (
https://en.wikipedia.org/wiki/May_you_live_in_interesting_times)
Eller ser du andra faktorer? Kanske mättekniska? Populationers sammansättning? ... ?
Citat:
Ursprungligen postat av
RettaVisan
Har du någon idé om varför Folkpartiet inte "spretar" så som de övriga partierna?
Jag kan förstå att en relativt "ny" (+20 år) uppstickare som SD är svår att mäta, men även de andra partierna spretar.
Är det bara att vi lever i "intressanta tider"? (
https://en.wikipedia.org/wiki/May_you_live_in_interesting_times)
Eller ser du andra faktorer? Kanske mättekniska? Populationers sammansättning? ... ?
Bra fråga.
Modellen är än så länge inte fullständig. Modellen av väljarstödet i varje tidpunkt, för varje parti, baseras just nu enbart på opinionsundersökningar som ligger bakåt i tiden (relativt den betraktade tidpunkten). När modellen "sveper" framåt i tiden och "stöter på" en ny mätning gör den en kompromiss: den väger samman modellens egen uppfattning om sakernas tillstånd just då med vad opinionsundersökningen säger. Detta leder till "hopp" (diskontinuiteter) i kurvan eftersom informationen, i detta ramverk, plötsligt "dyker upp".
Exakt hur dessa kompromisser görs beror på hur mycket modellen litar på sig själv och hur mycket modellen litar på mätningarna av opinionen. Vi vet ju till exempel att OU är baserade på stickprov - vilket innebär att de uppmätta värdena är osäkra - så det vore dumt att uppdatera modellen efter data exakt rakt av. Samtidigt inser vi att modellen av förändringen av väljarstödet också är en osäker förenkling, så det verkar naivt att lita helt och hållet på bara modellen.
Kompromissens kvantitativa detaljer styrs (indirekt) av ett antal parametrar. Rent tekniskt görs kompromissen med hjälp av ett så kallat Kalman filter, och parametervärdena väljs genom optimering med avseende på modellens förmåga att reproducera historiska OU-data.
För FPs del så har historiken av OUs varit så stabil att anpassningen av modellen resulterat i parametervärden så att modellen litar mycket på sig själv, därav små hopp. För S, å andra sidan, har historiken varit sådan att data prioriteras mer (tänk tex Juholt-skandalen), vilket leder till ett ”spretigare” beteende. Men - och detta är viktigt – det är inte självklart att framtiden kommer se likadan ut som historiken. Jag försöker ta viss höjd för detta genom att låta den momentana utvecklingen av modellosäkerheten bero på modellens egen uppskattning av storleken på förändringen i opinionen, men här finns möjlighet för förbättringar.
En ännu bättre modell än ett filter kan fås genom att i varje tidpunkt "titta både framåt och bakåt" i tiden, så kallad smoothing (detta är möjligt eftersom vi ju konstruerar modellen i nutid och därför har tillgång till data från tidpunkter som från vissa perspektiv är framtid). I tidpunkter som ligger efter alla hittills publicerade OU är det ingen skillnad mellan de två varianterna, så modellen av den aktuella nivån (längst till höger i graferna) kommer förbli den samma.