Sverigedemokraterna i opinionsundersökningar

Må så vara men det förklarar ju inte varför dom den senaste tiden tydligen börjat sålla bort en "del" personer från vissa undersökningar. Varför dom gör så vill jag inte spekulera i men att de gör så råder det inget tvivel om.
Allt är inte alltid vad det ser ut att vara.

Det måste väl i så fall bero på att dom tycker att dom redan ligger såpass högt i förhållande till andra institut, och i stället för att vikta om, väljer att sålla i urvalet.

En enklare förklaring:

En politisk undersökning stratifieras annorlunda än, säger vi, en undersökning om ungdomars köpvanor. De politiska undersökningarna är dessutom "påbröd" i bredare upplagda undersökningar (utom, förstås, det enda man undersöker är en politisk attityd). (Tekniken kallas "omnibus", i alla fall i gamla tider.)

Alla webb- och telefoninstitut har en undersökningspopulation som de vårdar ömt, och det är den populationen man har som sitt "kapital" på den här marknaden. Man bjuds in att vara medlem på rätt strikta villkor, dvs man skall ha "rätt profil" vad gäller de egenskaper som stratifieringen görs på. Man behöver, kort sagt, inte hur många arbetslösa 18-24-åringar med Internet som helst, även om den kategorin gärna ställer upp...

Därför är det fullständigt tänkbart att det dröjer mellan frågeomgångarna om man tillhör en lättåtkomlig grupp, samtidigt som man kan utnyttjas ofta om man är en mer udda individ (en som det finns färre av). Till exempel tror jag att en 67-72-åring med anställning, bilinnehav och Internet (typ) är tämligen efterfrågad, eftersom de kan vara litet svårare att få tag på.

***

Att ett institut inte viktar (om) efter valresultatet kan ju bero på att man eftersträvar en generell precision. Är det så att man skruvar till just SD-resultatet måste man ju ta det någonstans ifrån, och försämrar man då sin precision vad gäller de andra partierna är inte mycket vunnet. Jag tror Sentio är ett exempel på detta, man har en bra "skruvning" för SD men det stämmer sämre för övriga partier.

En ren spekulation är ju att en större andel SD-anhängare väljer att avböja att svara på just den frågan (men de kanske gärna svarar på vilken färg som är snyggast på mobiltelofoner) varvid institutet får gissa på om det beror på shy-tory-effekten eller om det är något annat skäl (det kan ju finnas flera, bland annat "Det har du inte med att göra"). Den gissningen behöver ju inte vara så lätt att göra.

Ja, det låter väl rimligt. Men är det du beskriver vad man kallar ett statistiskt säkerställt urval, något man får förutsätta att alla seriösa institut håller sig med? Ska man inte ha en korrekt population innan man ens börjar fråga?

Tillägg: Det är kanske precis så man får fram det korrekta urvalet, när jag tänker efter.

Då jag haft insyn i branschen för ett par år sedan kan jag förklara lite mer. Man jobbar som sagt ofta med kvoter, dvs procentuellt sett ska populationen som besvarar frågorna likna Sverige som helhet. Hur många parametrar man kolla på beror på från undersökning till undersökning - man eftersträvar så gott som alltid bra fördelning på kön, ålder och geografisk hemvist. Sen kan man lägga på hur mycket som helst: utbildningsnivå, inkomstnivå, sysselsättning, boendeform, barninnehav etc.

Men i slutändad sätter man upp ett antal kvoter, det ska vara si och så många kvinnor mellan 18-24 som bor i Norrland och si och så många män 18-24 som bor i Norrland etc.

Sen utgår man från ett jämnt fördelat urval så det ska bli hyfsad spridning av sig självt - men det räcker inte eftersom olika målgrupper ställer upp på undersökningar i olika hög grad. Det är t ex svårare att få en man mellan 30-39 år som bor i Sthlm och har barn samt ett välavlönat heltidsarbete att ställa upp på intervjun än vad det är att få en 63-årig förtidspensionär som sitter hemma hela dagarna.

Det gäller både per telefon (i större utsträckning) och per web. Den som har mycket att göra och ett stressigt liv ser att de fått en undersökning på mailen men har precis kommit hem från en 9 timmars stressig arbetsdag och måste hinna få i sig lite mat innan det är dags att skjutsa barnen till fotbollsträningen. Så de skjuter upp undersökningen till senare och glömmer bort den. Den är helt enkelt inte så viktig. Förtidspensionären däremot sitter vid datorn och får en undersökning och blir glad: kul med något att göra, jag sitter ju ändå bara och väntar på att Fråga Doktorn ska börja, och fyller i svaren direkt.

Det kan naturligtvis styras också i viss mån genom att man viktar urvalet från början om man vet vilka målgrupper som är lätta/svåra. Men så spelar slumpen in - kanske är det snökaos eller sjukdomsepidemi i en viss del av landet och vissa kan inte ta sig till jobbet så trots att de är stressade normalt sett så råkar det sitta ovanligt många hemma just den dagen.

Alltså kombinerar man med kvoter och "stänger av" de målgrupper man redan fått för många svar ifrån.

Sen är det som sagt ofta "omnibusar" där flera undersökningar slås ihop. Det kan vara så att man ska genomföra 1000 intervjuer i en undersökning, 1200 i en annan, 1500 i en tredje och 2500 i en fjärde. Då stänger man av hela frågeblock när måltalet som helhet uppnåtts med bra spridning på de sociodemografiska parametrar man valt ut att koncentrera sig på.

Jag vill också gärna tillägga att man gärna undviker att vikta för kraftigt eftersom det ger en stor osäkerhet. Du kan inte låta 13 intervjuade pensionärer räknas upp till det önskade antalet 160 och därmed representera alla pensionärer i Sverige t ex. Det är att dra för stora slutsatser av ett för litet underlag. Däremot är det mindre problem att vikta upp 149 pensionärer till 160 eller att vikta ner 172 till 160.

Även för viktningen behövs hyfsade tal att utgå från.

Mycket informativt och bra. Är det bara demografiska och sociokulturella kriterier som kan få en person att ställas utanför, eller kan man uteslutas för enskilda åsikter (ex. vi har redan för många SD-väljare, oavsett vilken grupp dom tillhör i övrigt)?

Det vore direkt felaktigt att ställa åsikter som en kvot eftersom syftet med undersökningen är att mäta just åsikterna. Det var otänkbart där jag jobbade och jag skulle tro att det är det på alla de stora väletablerade undersökningsföretagen.

Det kan säkert finnas nåt minimalt pajasinstitut som är knutna till en lobbyverksamhet som är mindre ärliga, men jag tror då inte heller de stänger av efter en viss mängd av en viss åsikt. Det skulle vara enklare och mindre risk för upptäckt (missnöjda fd anställda t ex) om man helt enkelt friserade siffrorna i efterhand. Eller snarare valde väl valda formuleringar för att styra intervjupersonens tankegång.

Det är skillnad på hur många som svarar "ja" på frågorna:

"Tycker du att Sverige ska ta emot fler flyktingar än vi gör idag trots den belastning det innebär på ekonomin, med neddragningar i välfärd och skattehöjningar som följd?"

"Tycker du att Sverige ska ta emot fler flyktingar än vi gör idag mot bakgrund av det fruktansvärda krig som pågår i Syrien?"

För att ta två tillspetsade exempel, men man kan naturligtvis tänka sig andra mindre uppenbara glidningar på neutraliteten i frågeställningen som ändå påverkar. Sedan kan man i rapporten/pressreleasen välja att tona ner värdeglidningen så att slutsatsen framställs som mer neutral än den fråga som ledde till den.

Det du kallar "kvoter", är väl det man i statistiksammanhang kallar "strata"? Och jobbar man verkligen alltid med en fast undersökningspopulation? Gör man inte, i alla fall i vissa undersökningar, ett obundet och slumpmässigt urval ur hela väljarunderlaget? Fortfarande indelat på respektive strata givetvis. Om man vill skapa ett "minisverige" så måste väl det vara det smartaste?

Tack för informativ post.

Men nu vaknar frågan.
Är det inte svårt att få bra spridning (ålder/region/utbildning/etc), med 8-9 (med FI) partier och 1000 intervjuer.
Ett 4% parti får ju endast 40 "röster" av 1000 i så fall?
Eller omvänt, för att ett 4% parti ska "röstas" av 150 personer (som en grupp), måste man intervjua 3750 personer.
Det är sällan man ser OU med 3750 genomförda intervjuer.
Än värre blir det med 1,5% partier som FI.

Vidare på frågeställningen.
Hur hanteras anomaliteter?
Någon form av viktning måste ändå ske?

Tack för att du delar med dig av dina erfarenheter och kunskaper.

Vad är din uppfattning om att det skiljer så mycket (ca 10 procentenheter) mellan OI då de mäter, framför allt SD?

Finns det enligt dig något fog för kritik/misstänksamhet att de utländska Sentio/Yougov träffar SD bättre i OM och ligger högre i det enda PK/regim-kritiska partiet än vad de svenska OI gör?

Som enondgris redan sa så vore det ju kontraproduktivt, eftersom det är just hur många som har en viss åsikt man vill mäta. Och vill man fuska så är ju det enklaste att fuska "ärligt" som exempelvis Skop gör när man vill få ner just SD:s siffror. Istället för att fråga vad man skulle rösta på om det var val idag, så frågar man ”Vilket politiskt parti tycker du bäst om i rikspolitiken?”. Vill man fuska på ett oärligt sätt så kan man ju helt enkelt hitta på siffrorna, vilket är enklare än andra sofistikerade metoder.

Vad man däremot kan få för många av och som säkert kan märkas i en bekantskapskrets med massor av personer som röstar på samma parti är personer som röstade på ett visst parti i senast valet.

När det gäller SD vet vi ju nämligen exakt hur många som ska svara "SD" på frågan vad de röstade på senast, nämligen 12,86%. Svarar fler än så "SD" så har man ett skevt urval eller så ljuger de.

Oj. Regeringens 180 graders svängning i invandringsfrågan kommer garanterat ge utslag i opinionen. Men hur slår det för SD?

Kommer de som hellre väljer partiet med originalpolitiken, SD, att vara fler än de som går tillbaka till samma trygga S eller M som alltid?
Nästa OU som genomförs efter dagens beslut är mycket intressant.

Hur kommer en gråtande Romson påverka opinionen?