Det var ju roande att få bli kallad för kommunist den här gången. I vanliga fall brukar jag bli kallad nazist, eller liknande, av Kim Jong Karlsson-dyrkarna. Dock alltid noll substans i dyngsprättandet från detta håll, och noll fokus på bollen tyvärr.
Mitt inlägg gav iallafall svar på det som så många i tråden är så väldans oförstående inför, d.v.s. varför inte SD ökar trots terrordåd och asylkaos. Och hade det inte varit för terrordåden skulle detta parti - som så grovt missköts av sin nedriga usurpatoriska ledning - ha fallit i OU.
När men lever i en mental bubbla av naivt dyrkande av SD-ledningen - där alla som inte extatiskt deltar i samma religiösa riter prompt är onda nazister/kommunister - så hindrar det ett sakligt förhållningssätt till omvärlden och man förstår inte hur ledningens inkompetens och diktaturfasoner blir ett sänke. Det är motbjudande att se hur så många ansvarskännande svenskar, som sunt har reagerat mot vanstyret av etablissemanget, på detta vis förvandlas till viljelösa zombies redo att ställa sig i givakt för diktaturens kreatur. Ur asken i elden, så att säga...
Fast det är väl för komplicerat att alls ta in vad jag säger. När känslorna står i svall ser man allting i svart/vitt. Då finns det bara två läger: de som hyllar Jimmie och de som inte gör det. Antingen är du med oss eller emot oss, och är du emot oss så är du nazist och kommunist samtidigt (spelar ingen roll att detta är både självmotsägande och grundlöst, för ska man ha en endimensionell svart/vit syn på omvärlden så måste fakta och logik böja sig för de starkare känslorna).
Störst med råge