“Strunt ar strunt, och snus ar snus om an i gyllene dosor”, skrev Froding for valdigt lange sen. Det ar precis dar Ryssland – och Vedhuggare, Hjalle och deras intensiva demagorer – befinner sig just nu.
Nollor ar nollor. Okunskap ar okunskap. Pa nagra manader har jag forlorat bada foraldrarna, orkar inte bry mig om Flashback. Det har noll betydelse. Men tro for fan inte pa de desperat sjalvsakra proryska lognarna. De ar bara en (betald) nollsummedivision utan betydelse eller verklighet (sorry om jag var valhant med Wittgenstein dar).
Tidigare sa man bl.a. att:
Citat:
“Europas ekonomier riskerar att dyka ned i ett svart slukhal” [av evenuella sanktioner]
Citat:
“Rysslands ekonomi kommer inte ens att marka av sanktioner och USA-imperalistisk aggression”
Citat:
“Kina [och BRICS indirekt] kommer att starka den ryska ekonomin”
… sa vad sager da verkligheten – den dar besvarliga lilla saken som man inte kommer ifran – om den ryska ekonomin, om den kinesiska raddningen, om depressionen i EU, etc?
EU har – trots problemstater och flyktingkris – tillvaxt. Ryssland har en recession som saval rysk centralbank som finansinsitut projicerar djupare for nastintill varje prognos.
De flesta ryska potemkinkuliser – gasdealen med Kina, South Stream/Turk Stream (snart aven North Stream 2) – faller isar som de papperslogner de ar. Tunnare och tunnare tynar de bort till en transparent kanske-verklighet. Rysk handel med Kina har minskat med cirka 30%. Detta medan handeln mellan EU och Kina mar mycket bra och, enligt manga bedomare, slar rekord (inte minst inom hogteknologi och kunskapsservice).
Ryska energiexporter okar kraftigt i volym, men minskar annu kraftigare i lonsamhet. Ryssland staller in utvinningsprojekten av gas/oja som ett andlost parlband av misslyckanden (da man saknar nodvandig utvinningsteknologi). Avstandet mellan Putins propaganda och verkliga mojligheter ar kosmiskt.
Kapitalflykten ar massiv, braindrain likasa. Men det ersatts med grandiosa framtidsvisioner baserade pa fullstandigt genomskinliga intentionsavtal utan verklighetsforankring (eller ens potential for realisering).
"Hela" SME-sektorn i ryssland ar sonderslagen da man satsat allt pa de stats- eller oligarkagda flaggskeppen. Men aven hos de sistnamnda har man misslyckats. Ryssland sjunker hjalplost. De strukturella forandringar Kudrin och manga andra akta ryska nationalister efterstravar skrattas bort av Putin som skamt. Den kortvaxtas hov ersatter rysk handlingskraft med skrattretande propaganda.
Den inhemska kopkraften – som varit den enda tillvaxtdrivande faktorn i ryssland – ar en spillra av sitt forna jag. Inflation och rubelns bekvama “landning” som skrapvaluta har sett till det.
Jag orkar inte ens fortsatta. Antingen forstar man eller ocksa inte. Men den som har tid kan garna folja de proryska debattorernas konsekventa och genanta felslut.
“Rosor ar rosor, om an i spruckna karl”, avslutade Froding. Och det ar exakt dar Ukraina befinner sig idag. De har en lang vag till sin europeiska framtid, avstandet mellan politiska utspel och realpolitik ar tanjt till bristningsgransen, jag skulle inte klandra EU och vast om man trottnar... men det finns en mojlighet och idag kanns den narmare an for nagra manader sen. Tro inte ett ord jag skriver, men kolla mitt track-record, relativt t.ex. “masterekonomen” (och antisemiten) Hjalle, och dra era egna slutsatser.
Kanske gar Ukraina at helvete, kanske spricker karlet totalt och rosen vissnar, men det ar numera Ukrainas eget val och ingen javel kan ta det ifran dom.
Peace out, forza DIF… and in this season of goodwill let’s pray Putin joins Freddy Mercury pretty soon (ciao, Nicky Wire!).