Citat:
Ursprungligen postat av
Bergakungen
Det finns två nivåer (egentligen tre)
Den första, skandalnivån, är om det behövs tolk, men ingen tolk finns att tillgå. Genomför man då förhandlingen i alla fall gör man ett allvarligt fel, rättegången får tas om
På nivå två har man en tolk, men inte en auktoriserad tolk. Det är tillåtet att göra så, men domstolen prövas mot ifall det varit lämpligt eller nödvändigt. Här kan det nog bli fråga om en anmärkning i det här fallet, i synnerhet om det visar sig att auktoriserade (prövade och godkända) tolkar gått att anlita. Skulle tolkarna vara inkompetenta eller kunna beslås med felöversättningar kan det bli tänkbart att göra om rättegången med kompetent tolk. (Det här kan prövas i efterhand, allt finns inspelat).
Tredje nivån är när domstolen anlitar auktoriserade rättstolkar. Då finns inget att klaga på. Det finns dock ingen garanti (det ligger i sakens natur) att det blir helt rätt i alla fall.
Om jag får lov att justera lite:
0/ Ingen tolk alls.
1/ Person som pratar språket. (tex Anna-Karin Lundgrens ryska granntant som bakar gott Borodinsky-bröd)
2/ Auktoriserad tolk (av kammarkollegiet)
3/ Auktoriserad utbildad rättstolk. (av kammarkollegiet - med rättsutbildning)
Samt att gå på djupet med en fråga om detta då.
Fru IB flög upp från sin pall, fick ju spontan-ryck och bestämde sig för att lämna vittnesmål, men den direkta förklaringen vid fick var ju att hennes vittnesmål helt enkelt inte tillför något.
JK-anmälan får ställas mot detta faktum?
Gällande NB användes två tolkar i ombyte, varav den ena
utbildad rättstolk.
Ställt mot ovanstående - Finns relevans gällande själva användningen/växlingen av tolk i rättsprocessen och vilka delar av rättegången som bedöms vara av vikt?
Ex.
I förhör med MGM används utbildad rättstolk, men i enbart lyssning går det att använda en "vanlig" auktoriserad tolk.
JK-anmälan får ställas mot detta faktum?
Nu blev det tre frågor istället.
--------------
Källa:
http://www.kammarkollegiet.se/interpreter/sv/search?language=lit&user_lang=sv