Citat:
Ursprungligen postat av
TorkelSnorkel
Ändå litet ovanligt för totala förnekare att börja gråta när sådana här saker kommer på tal. De brukar vara kallare och distansera sig så mycket rent känslomässigt att de just inte visar några känslor alls.
Det är bl a det som gör att man kan fundera över om det finns ytterligare en GM och att det är den personen som varit den kalla och batämmande, medan MGM mer varit hantlangare och kanske stått i beroendeställning. Då blir det lättare att förklara gråten i förhören.
Med all inkompetent ödmjukhet på min sida: Shrink och jag anlyserade pat i natt någon gång. Man kan inte tillämpa normala känslomönster på en så avvikande figur. Min och, tror jag, Shrinks kärnpunkt var att han verkligen känner sig som ett offer, rentav "vet" att han är oskyldig. Han kan vara schizofren, paranoid... Men viktigast av allt: man måste vara specialist för att förstå sig på sådana patologiska reaktionsmönster och, ännu viktigare, för att kunna upprätta någon resultatgivande kommunikation, dvs vanliga poliser klarar inte av det här. Jag dristar mig till att säga att detta framgår av förhörsprotokollen. De försöker skrämma honom, de försöker skuldbelägga honom m a p bror och fru, mor och far. Försvarsadvokaten måste ha tyckt att det gått för långt för de känner sig föranlåtna att återkomma och förklara att han inte behöver vara rädd för dödsstraff. Han klagar på brysk behandling, han känner sig verkligen som ett offer, han antyder självmordstankar. Det är starka grejer, man måste säga att metoden inte fungerar, han känner sig bara ännu mera hotad, förföljd osv. Som sagt, jag är en amatörpsykolog, så jag vet inte hur man borde göra, men var och en kan se att det inte fungerat hittills. Han skulle kunna vara oskyldig och uppvisa detta beteende, vilket jag inte tror, men nu måste processen ha sin gång. Vid stor sinnesundersökning kommer han att träffa proffs, som kanske hittar nyckeln till kassaskåpet.