quantum entanglement. Orsaker?

Man har observerat att på kvantnivå att om partikel a ändrar spin, så ändras också partikel b sin spin, detta på en gång oavsett avstånd partikel a och b emellan. Dvs snabbare än ljuset hastighet.

Det finns i nuläget ingen förklaring hur detta går till, man har bara observerat det, och ekvationerna som säger att det ska bli så här förklarar inte heller varför de kan kommnuicera omedelbart oavsett avstånd.

Jag tror att partikel a och b, har en förbindelse med varandra i en annan dimension/fält än rummet, så då spelar det ingen roll hur långt ifrån partiklarna är, eftersom de inte kommincerar genom rumtiden.

Vad tror ni?

Jag tror att varje möjlig händelse händer. Det vi observerar är bara resultatet av vår "händelsegren". Men det finns många andra grenar. En för varje möjlighet, och där hade man också kunnat notera en oskäerhetsprincip. Den enda skillnaden är bara att de lever på en annan gren av resultat. Eller universum om man vill kalla det det.

Så partiklarna kommunicerar därmed inte heller. Inte heller färdas något snabbare en ljuset. det finns inte en tid. Det finns (typ) oändligt många tider. Eller bara olika vinklar i någon typ av suddig skugga av tid som påverkar sannolikheterna. Om min fantasi får bestämma.

Inte precis, man måste vara lite försiktig när man pratar om kvantmekaniska objekter. Spin är en observabel, dvs en storhet som vi kan mäta. Det som ändras är däremot tillståndet, och i kvantmekanik, till skillnad från klassisk fysik, tillstånd är inte samma sak som "värden av alla mätbara storheter". Alltså kvantmekanisk tillstånd ändras, inte spin.

Nu till saken: det finns en, ska vi säga, "huvudströmning fantasi" som heter strängteori. Jag kan inget om den, men det känns som att den erbjuder någon slags svar på frågan. Jag har ingen aning om vad svaret är förstås.

UPD:


Det här är korrekt oavsett vad tiden är. Det är sanningen helt enkelt.

Varför får vi då samma utfall varje gång?

Det händer verkligen ofta att vi får samma utfall varje gång vi upprepar något, och det betyder att vår resultat är den enda möjliga händelse. Men inte alltid; det finns sådana experimenter att vi kommer att få slumpmässig utfall när vi upprepar dem.

Om jag mäter partikel a med spinn upp så vet jag att partikel b har spinn ner.
Är det en slump?

Om det är Belltillstånd (upp,ner + ner,upp)/sqrt(2) vi pratar om, det är ingen slump att b blir spinn ner efter att a blev spinn upp. Men vi kunde lika gärna ha fått spinn ner på a (och sen spinn upp på b) istället.

Jag läste nyss den här boken,

https://www.adlibris.com/se/bok/quantum-enigma-9780715639795

Den vrider och vänder på detta och andra kvantmekaniska fenomen. Lättläst o kul.

Det får vi inte. Osäkerhetsprincipen.

Däremot tror jag att alla utfall sker. Men kan givetvis bara uppleva bara ett av dem. Det är vår gren.

Slump och slump. Allt händer, det är ingen slump. Men du befinner dig bara på en gren. Därför uppfattar du bara ett utfall. På de andra grenarna uppfattas övriga utfall.

Anledningen till att B har spinn ner beror på att den alltid har varit spinn ner i vår gren. Men det finns grenar där det är tvärtom.

Drar man det väldigt långt och filosofiskt kanske man hade kunnat säga att hela universum bara är en rad möjligheter. Ett koncept. Allt som är möjligt är verkligt? Universums kanske inte är mer komplext än det latinska citatet "Cogito, ergo sum" (Jag tänker, alltså är jag), fast modifierat till "Det är möjligt, alltså är det".

Finns det minsta lilla bevis för att världen uppträder som du hävdar...

Jag har flera gånger understrukit att det jag säger är endast mina egna spekulationer.

Det går inte att bevisa vad vi vet, så det är att betrakta som filosofi. Typ min amatörmässiga tolkning av flervärldstolkningen.

Jag har inget att invända mot "Many-worlds interpretation".

När du säger "alla utfall sker" menar du då att även utfall med samma spinn, t ex spinn upp på både a och b är en möjlighet?