Citat:
Som jag förstått det är de flesta här inne av åsikten att den asiatiska skräckvågen var överskattad men personligen har jag en kär relation till den. De flesta har jag dock inte sett om så det blir svårare att säga vad jag skulle tycka om dem idag. Idag blir det två filmer som jag har påbörjat se men av olika anledningar inte sett färdig; A Tale of Two Sisters och Thirst.
"A Tale..." såg jag 2/3 av innan dvd-skivan havererade. Sen gjorde jag inte några större ansträngningar för att se färdigt filmen då det var under den tiden i början av 00-talet då alla skräck-nördar talade lika begeistrat om "asiatisk skräckfilm" som bortskämda innerstadshenluder idag talar om något fantastiskt vin de funnit på någon nedgången och halvt bortglömd vingård i södra Frankrike.
Thirst gav jag mig på för ett år sedan eller två men jag började väl knappra på mobilen efter bara fem minuter och efter tio minuter hade jag redan tröttnat på filmen. Förmodligen förtjänar filmen ett bättre öde, och det är varför jag drar den idag.
Kanske man vågar ge sig på asiatisk skräck nu när den allra värsta hysterin ha lagt sig. Har ni några favoriter, förutom de allra mest uppenbara (Ringu, Ju-on etc). Och ja, jag har sett den där förfärliga skitfilmen som Rakii (var är han förresten?) alltid drar upp, den med dårarna som springer omkring med foliehatt på skallen och besöker någon kyrkogård.
Eller tyckte ni som jag att den asiatiska skräckfilmsvågen bara var extremt överhypad?
Ta-ta!
"A Tale..." såg jag 2/3 av innan dvd-skivan havererade. Sen gjorde jag inte några större ansträngningar för att se färdigt filmen då det var under den tiden i början av 00-talet då alla skräck-nördar talade lika begeistrat om "asiatisk skräckfilm" som bortskämda innerstadshenluder idag talar om något fantastiskt vin de funnit på någon nedgången och halvt bortglömd vingård i södra Frankrike.
Thirst gav jag mig på för ett år sedan eller två men jag började väl knappra på mobilen efter bara fem minuter och efter tio minuter hade jag redan tröttnat på filmen. Förmodligen förtjänar filmen ett bättre öde, och det är varför jag drar den idag.
Kanske man vågar ge sig på asiatisk skräck nu när den allra värsta hysterin ha lagt sig. Har ni några favoriter, förutom de allra mest uppenbara (Ringu, Ju-on etc). Och ja, jag har sett den där förfärliga skitfilmen som Rakii (var är han förresten?) alltid drar upp, den med dårarna som springer omkring med foliehatt på skallen och besöker någon kyrkogård.
Eller tyckte ni som jag att den asiatiska skräckfilmsvågen bara var extremt överhypad?
Ta-ta!
Filmer som Dark Water, The Eye och Kairo tycker jag i alla fall riktigt bra om.
Höstskräck 2015