Varför tenderar fackspråk inom svenska akademin resultera i lånord/anglicism?

Har du förstått att ingen av de där lexikondefinitionerna hänför sig till det svenska ordet konnotation? Den första ger betydelsen av medeltidslatinets connoto, den andra betydelsen av engelskans connotation. Det är mycket vanligt att lånord lånas in i en mycket mer specifik och begränsad betydelse än vad hade på det utlånande språket. I all synnerhet gäller detta fackterminologi.

Jag är inte ens säker på att jag anser att det är korrekt. Wikipedia är inte självklart någon lämplig auktoritet för hur ovanliga ord används i normalprosan. Jag är inte uppenbart dålig på svensk normalprosa, vare sig expressivt eller impressivt, och jag skulle aldrig använda konnotation i någon annan betydelse än den fackspråkliga betydelse termen har i semantiken.

Den betydelsen jag inriktade mig mot är bibetydelse. Det vill säga den traditionella. Har ni en önskan att vidareutveckla ord till vetenskapliga terminologier är det på ert samvete. Det var inte vad jag angrep. Jag angrep användningen i de fall där innebörden var densamma som bibetydelse. Så som i negativa konnotationer - ord som innehar två olika associationer. Exempelvis neger bär med sig negativa konnotationer (bibetydelse) för många.

Nej, jag MÅSTE vara just här.

Du kanske vill att jag ska avlägsna mig för att du inte kan svara på mina frågor?


Konstigt, handlade inte det här om att alla skulle förstå?

Om du tror att "bi" måste ange just två så är du ute och cyklar. Det kan till exempel finnas hur många bifloder som helst: https://sv.wikipedia.org/wiki/Biflod

DU KAN JU BARA ERKÄNNA ATT HELA TRÅDEN VARIT EN HALMGUBBE FRÅN START.

Bi kan etymologiskt spåras till siffran 2. Jag förklarade även att beteckningar inte nödvändigtvis är kristallklara. Om det är 2 eller ej, det är flera. Över (1) i värdeladdad betydelse. Det vill säga inte ensidigt neutralt, positivt eller negativt förknippat ord.

Mitt argument kan således summeras som följande: Avser svenska akademin inkludera ett fackord, vars innebörd förblir oförändrat av inträdet, ska de förbehålla dess svenska ord i svenska läroverk. Om inte, förtjänar ni endast mitt förakt. Då är ni anglofiler.

Jag slängde in dem eftersom jag uppfattade att du menade nedanstående som någon slags allmän sanning.


Men egentligen menade du alltså:

Alla ord som inte bara har negativ innebörd har även en neutral eller positiv

Ett djärvt påstående.

Problemet är bara att bibetydelse inte är någon traditionell betydelse av svenskans konnotation. Det är det bara nåt som du har fått för dig.

Här använder du konnotationer alldeles riktigt, men återger sedan detta fullständigt felaktigt med bibetydelse. Jag upprepar vad jag tidigare har sagt: Du är inte tillräckligt bra på svenska språkets finare nyanser för att klara hem den här övningen. Och eftersom du inte är det, ger det här ingenting - utom möjligen ett visst underhållningsvärde för somliga postare.

Nä, det gör jag inte då jag hävdar att de är utbytbara ord. Det är du, akademins företrädare (djävulen) som bestrider detta utan grund.

Vadå dess svenska ord? På vilket sätt äger eller disponerar fackord över svenska ord på sådant sätt att pronomenet dess är tillämpligt?

De svenska läroverken äro dessutom sedan länge avskaffade. De högre allmänna läroverken försvunno i och med 1966 års gymnasierreform, som avskaffade studentexamen, och hela läroverksbegreppet blev obsolet när de sista realskoleklasserna upphörde alldeles i början på 1970-talet.

Så varför gör du dig än obegripligare genom att prata om läroverk? Är det lärosäten du menar, eller är det ytterligare något annat begrepp som du har blandat ihop med den historiska skolformen läroverk?

Men det räcker ju inte att bara hävda nåt. Jag kan hävda hur mycket jag vill att månen är gjord av grön ost, men det räcker ju i sig inte för att få folk att investera i en rymdraket som ska kunna hämta hem stora kvantiteter till ett pris som är konkurrenskraftigt med Roquefort-ost.

Tsk, tsk. Har du blivit underkänd på en tenta, eller vadan eljest det häftiga emotionella engagemanget mot den högre utbildningen och forskningen i riket?

Jag menade undervisningsmaterialet. Sluta upp med anglofileriet. Den enda innebörd du finner för "bibetydelse" är som översättning/motsvarighet till connotation. Engelskans connotation är med samma innebörd.