Den stora tråden om Teodicéproblemet [sammanfogad tråd /mod]

Din avsaknad av att finna problematiken är endast ett utslag av din okunskap.
Alla av västvärldens största filosofer och teologer har adresserat problematiken bakom den om de haft något att tillägga.
Det borde ju ge dig en fingervisning om att du knappast kan avfärda detta problem med en handviftning tycker man.

Det är en oxymoron mot rådande doktrin inom kyrkan om en omnipotent Gud vars kärlek är allomfattande. Att en Gud som detta låter så mycket lidande fortgå utan att ens intervenera på det minsta lilla sätt är en motsägelse mot den lära som predikas som inte kan bortförklaras på ett rimligt sätt.

Jo men jag tycker aldrig det har varit ett problem för mig ändå.

Inte ens när jag första gången läste det vid 13 års ålder av en JV broshyr, "varför finns det ondska i världen om Gud är kärleksfull".
"Ondska" är för det första ett mänskligt begrepp, och för det andra skulle det finnas ondska med eller utan Gud. Jag föredrar i så fall en värld MED en gud. Jag kan ju inte ställa krav på Gud vad jag ska kräva för att tro på Gud.
Vilka krav tycker du i så fall är rimliga att ställa?

Bättre du byter ut ondska mot lidande.
Ondska uppkommer genom mänskligt handlande och kan förklaras enligt detta.
Lidande är mer generellt och kan isoleras från mänsklig aktivitet.

Förstår inte din sista fråga riktigt, du får gärna förtydliga den lite så skall jag försöka svara på den.

Om vi postulerar att en anti-teist eller ateist säger att de inte tror på Gud pga teodiceproblemet, vilka krav skulle denne kritiker i så fall ha på Gud för att börja tro på Gud? En värld helt fri från all slags mänskligt lidande? Då önskar jag också att vi diskuterar ordet "lidande", kanske.

Men problematiken är inte en fråga för ateister eller antiteister, utan för troende.
Det är dem som ska få ihop frågan om en omnipotent Gud och en kärleksfull Gud som tillåter lidande. Ateister mm har redan avfärdat Gud som koncept.

Grejen blir ju som så.
Om Gud ger bönesvar så varför svarar inte Gud på en bön om att utrota olika sjukdomar?
Han tillåter ju oss att utrota dessa virus/bakterier/parasiter varför inte bara besvara bönen på en gång och förhindra att en 500.000-1.000.000 barn dör varje år av t.ex malaria?
Smittkoppor har vi ju nästan helt utrotat från jorden idag och på det sättet minskat lidandet enormt. Det hade ju Gud kunnat gjort redan för 2,3, 10.000 år sedan om han varit kärleksfull och omnipotent.

Vad är dety som säger att du inte kan ställa krav för gud, när det är vönens enda funktion, din vilja att låta gud gå den väg du tar, inte att du klarar av att agera mänskligt utan går ist och gömmer dig och känner det som att du därmed uppfyllt den otroligt udda s.k missionen, spm du måste ha blivit helt indoktrinerad i.

Religion funkar så, men kan vara att människor som vägrar öppna ögonen... du vet att blindheten sitter i själen. Koranen RE_citeras, inte sant?

Och det görs för ingenting? Sa jag innan att koranen har helt säkert flera funktioner, som "religion" dock är koranen ett klockrent krigsredskap, att få folk beredda, till strid. Se hur det ser ut idag, är det trevligt där koranen åtlyds? Alltså lille vän, på kommando ner på knän, och du borde se mönstren som ju är rent skrämmande.Ändå ojar ni er stort och det har gjorts så länge, så frekvent och så oerhört blint styrt, att det är sant skrämmande, hur sådan blind tro, med enbart lite knark/ okej narkotika för att döva de otroliga smärtorna, men tron på den separatistiske guden upphör inte ens med det., ännu mer skrämmande! Folk sitter ju och skriker ut hur de valde det själv... det är så långt och ändå försvarar du det utn att ens fatta vilken massiv blockering koranen utgjort och fortfarande i människors stackars hjärnor, att de ojar sig vid åsynen av fred och samförstånd, ser fel och fel och fel och går och militant politiskt söker ideligen ändra vad som fungerar helt utmärkt, för att (och oftast med drogerna, som ju är ventilen som ger illusionerna ännu mer *kraft) , du måste inse hur fel det är att dikteras av koranen. Men då känner, du dig förolämpad. och sätter igång sabotage och uppvigling istället. Utifrån att islam "tappar" , som om det skulle vara förlust??

Ni sportar reeligion, det är ett säkert tecken på att det inte är religion utan en massa hat bitterhet och längtan att uppfylla en absurd utopi med absurd innehållsdeklaration som inte stämmer i någon enda skarv.


Det är just kvinnorna och där märks så övertydligt, förtrycken som man försöker som sagt omtolka, det du kallar för diskussioner. Det är grälsjuka. Inte diskussion, när verkligheten aldrig stämmer med den utopi sim ni försöker tolktolka fram, den når aldrig ifatt verkligheten med så offantligt många lidande under islam.

Falsk dikotomi mellan "mänsklig ondska" och "gudomlig kärlek".


Vad du "föredrar" är tämligen irrelevant för teodicéproblematiken, trots att du helst vill denna till att framstå som ett helt subjektiv ämne på tros-planhalvan ...

... förutom när du iblant får en av dina missionäre perioder där t.ex. koran-'guden' skall göras "kärlekfull".


Att du (idag?) lider av underkastelses-teologi innebär inte att andra inte kan presentera källkritik eller doktrinkritik.

Du slingrar dig.

Som sagt: Vilken 'gud' eller typ av 'gud' talar vi om?

Jag funderar på om Gud är evolutionen.
Vad tror du om det?

I övrigt har ju gud 99 namn i islam (eller vad det nu är) så det finns mycket att välja mellan.

Att frågan antingen är en ID-fråga eller en form av panteism ... vilket inte ändrar så mycket på teodicéfrågan per se.

(Jag förmodar att du refererar till den biologiska evolutionsteori).

Jag tror att "gud" främst är en manifestation i ens inre. Ungefär som att du är en manifestation för mig, jag "vet" liksom inte huruvida du egentligen "finns" men du finns i egenskap av dina egenskaper FÖR MIG.
Varför skulle inte detta räknas? När vi säger att "man ska vara snäll mot andra" så utgår vi från att manifestationerna av andra är verkliga. Det finns ingen objektiv anledning att tro på mänskliga rättigheter.
Man kan nog inte komma ifrån att ens gudsbild på samma sätt är subjektiv manifestation, som vi väljer att ha eller att förkasta. Men om vi har den så kan vi ta styrka ur den och inte ägna oss åt "synder" såsom dryckenskap, prostitution och spelmissbruk.

Ok, men en troende skulle säga "vem är vi att bestämma hur Gud jobbar"?
Angående sjukdomar är det ganska lätt att säga att härleda till människans synder. T.ex. berodde pest på att vi var ohygieniska.
Angåend smittkoppor skulle man kunna säga att det var Guds vilja att vi botade det. Gud arbetar inte genom magi, enligt min mening. (amerikansk-kristna verkar dock mer benägna att tro på mirakel och magi)

Om sjukdomar och ondska härleds till människor så beror det ju på vår egen fria vilja. Ingen kristen skulle ha problem med att säga att "vissa människor är onda". Om en person kör och krockar in i din bil pga oaktsamhet så skulle en kristen inte klandra Gud, lika lite som en kristen skulle klandra Gud om han tappade en macka med smöret neråt.

Om vi utrotar alla sjukdomar och lidande nån dag så tycker jag gott man kan se det som bevis på att guds vilja är att vi gör detta. En dag för Gud är ju 1000 år för en människa, som det står i Bibeln. Så vi kan säkerligen utrota alla sjukdomar under 1000 år (säg att vi började omkring år 1500 och vi är klara år 2500), då är detta ett dagsverk för Gud.

Huruvida Gud svarar på böner och i vilken omfattning kan jag inte svara på. Jag tror inte på en personlig Gud på det sättet... den som tror på en personlig Gud har förstås ett större problem med teodicéproblemet.

Dock tycker jag ändå att det är befogat att fråga sig: Hur lite lidande ska krävas innan teodicéproblemet slutar vara ett problem?