17-åriga Lisa Holm försvann i Blomberg på Kinnekulle 2015-06-07 och hittades mördad

Med ett sådant tryck och så många inblandade parter hade det varit föga förvånande om det skett ett informationsläckage från den sekretessbelagda förundersökningen. Men i Lisa Holm-utredningen håller polisen tätt.
– Lisa Holm-fallet är ett utmärkt exempel på en förundersökning som inte läcker. Jag har reagerat på att det förhållandevis kommit ut så lite uppgifter, säger Mårten Schultz, professor i civilrätt och lärare vid Stockholms universitet.

Lars Johansson, chef för grova brott i Skaraborg, har haft en strategi för att motverka läckor. Han berättar att han medvetet stängt dörrarna till utredningen i takt med att medarbetare gjort klart sin del i den och lämnat den inre kärnan i utredningsgruppen.
– När en person försvunnit har han eller hon inte längre någon åtkomst till förundersökningen. I början var vi rätt många, kanske 30-talet personer som hade inblick. Nu är vi max åtta, säger han.
Endast dessa personer har tillgång till förundersökningen som för övrigt har ett utökat åtkomstskydd i polisens datasystem.
Niclas Lindström är en av de kriminalinspektörer som tillhör kärntruppen i utredningen.
– Jag tror alla förstår skadan med att uppgifter kommer ut för tidigt i media. Det kan innebära att vittnesuppgifter inte blir något värda. En förundersökning ska banne mig inte falla på något sådant, säger han.
Han beskriver hur till synes ointressanta uppgifter eller spår som samlas in i ett tidigt skede i en utredning, plötsligt kan få ett värde senare.
– Man vet inte vad som blir viktigt i framtiden. Därför är det viktigt att inte avslöja för tidigt vad man hittat.

Förklaringen till varför Lisa Holmutredningen är utan läckor kan vara rätt så enkel, menar Mårten Schultz.
– De som sköter utredningen är helt enkelt skickliga yrkesmänniskor och vet att kommunicerar de för mycket så riskerar de att skada utredningen.